Moresnet eller Neutrala Moresnet (Esperanto: Neŭtra Moresneto) var ett mycket litet territorium som existerade från 1816 till 1919. Det täckte bara ungefär 3,5 km² och uppstod eftersom grannländerna inte kunde enas om vem som skulle äga området. För att undvika konflikt bestämdes att det skulle vara ett neutralt territorium under delad kontroll. Det låg cirka 7 km sydväst om Aix-la-Chapelle (Tyskland) och söder om punkten där gränserna för Belgiens och Nederländernas mötte Tyskland vid Vaalserberg. Invånarna bestod av en blandning av tysktalande, flamländare, valloner och holländare.
Hur Neutrala Moresnet bildades
Efter Napoleonskrigen och Wienkongressen 1815 blev gränserna i Europa omritade. I gränsdragningen 1816 kunde Hertigdömet Berg/Preussen och Kungariket Nederländerna inte komma överens om rätten till det lilla området kring byn Kelmis (också kallad La Calamine). Lösningen blev en kondominiumlösning: området administrerades gemensamt av de två stormakterna, vilket i praktiken gjorde det till en neutral enklav utan full suveränitet från endera sidan.
Ekonomi och dagligt liv
Den viktigaste drivkraften bakom Neutrala Moresnets existens var en rik zinkmalmsfyndighet i området, utvunnen av företaget Vieille Montagne (Gamla berget). Gruvdriften gav arbetstillfällen och gjorde området ekonomiskt betydelsefullt för både grannar och de boende. Ekonomin dominerades därmed av gruvdrift, handel och service för gruvarbetarna.
Administrationen var enkel och lokal. Eftersom området inte var en suverän stat i modern mening saknades ofta fullständiga statliga institutioner — många funktioner sköttes lokalt medan post, militär och andra statliga tjänster i praktiken tillhandahölls av de angränsande makterna. Både belgiska och tyska valutor och postpraxis användes under olika perioder.
Språk, kultur och särskilda initiativ
Invånarna talade flera språk: tyska dialekter, nederländska (flamländska), franska och vallonska förekom i vardagen. Den etniska och språkliga blandningen speglade Neutrala Moresnets läge mellan större språkområden.
I början av 1900‑talet växte ett ovanligt förslag fram: vissa lokalaktiva, bland dem stadsföreningar och förespråkare för Esperanto, föreslog att området skulle bli en särskild vänskapsplats och använda Esperanto som gemensamt språk. Förslaget nådde viss uppmärksamhet internationellt men ledde inte till någon varaktig förändring av Neutrala Moresnets formella status.
Neutrala Moresnets slut
Efter första världskriget förändrades Europas politiska karta igen. I fredsavtalet efter kriget, särskilt i samband med Versaillesfreden 1919, tilldelades området formellt till Belgien. Därmed upphörde Neutrala Moresnets särställning och det införlivades senare i den belgiska kommunen Kelmis (La Calamine) i provinsen Liège. Från och med då var området under belgisk suveränitet och neutraliteten upphörde.
Arvet efter Neutrala Moresnet
Trots sin korta och ovanliga historia lever minnet av Neutrala Moresnet kvar i lokal kultur, museer och i historiska skildringar. Områdets historia används ofta som ett exempel på en gränslösning i Europa där ekonomiska intressen, språklig mångfald och stormakternas diplomati skapade en unik administrativ form.
