Mysticeti är en av de två underordningarna av Cetacea. De kallas ofta för barkvalar, eller "valbenvalar" eller "storvalar".

Definition och kännetecken

Baleinvalar har baleinplattor som är gjorda av keratin. Istället för tänder använder de dessa tunna, flexibla platta remsor för att sila byten ur vattnet. Skillnaden i munnen och käkarnas uppbyggnad är nära kopplad till födan: baleinvalar silar plankton och småfisk ur vattnet, medan Odontoceti (tandvalar) fångar större och enskilda byten.

Familjer och arter

Underordningen innehåller fyra familjer och fjorton arter. Den exakta artsammansättningen kan variera något beroende på taxonomiska uppdelningar, men de vanligast angivna familjerna är:

  • Balaenidae – rättvalar och knölvalens släktingar (t.ex. nordlig/sydlig egentliga rättval, bogval).
  • Balaenopteridae – rorcualerna (inklusive blåval, finval, knölval, sej- och vikval/mindre vikval mm.).
  • Eschrichtiidae – gråval (en art i denna familj).
  • Neobalaenidae – dvärg-rättval (pygmy right whale, en liten och sällsynt art).

Exempel på välkända arter är blåvalen (världens största djur), knölvalen, finvalen, gråvalen och olika minkvalar. Antalet arter kan av beroende på hur vissa populationer och former räknas ge en totalsiffra på omkring 14–15 arter.

Föda och jaktmetoder

Baleinvalar har utvecklat flera olika sätt att filtrera föda:

  • Skimming – vissa arter (t.ex. rättvalar) simmar med munnen öppen och skummar plankton och små kräftdjur från vattenytan.
  • Lunge feeding – rorcualerna (som blåval och knölval) öppnar snabbt munnen och expanderar svalget för att ta in stora mängder vatten och byten, för att sedan pressa ut vattnet genom baleinen.
  • Bottensökning – gråvalar kan ta upp bottendjur genom att suga upp sediment och filtrera ut byten.
  • Koordinerad jakt – knölvalar kan använda tekniker som “bubble-net feeding”, där grupper samarbetar för att koncentrera byten.

Kropp och storlek

Baleinvalar varierar kraftigt i storlek: från mindre arter som dvärg-rättval till jättar som blåvalen som kan bli över 30 meter lång och väga över 150 ton. Kroppsformen är ofta strömlinjeformad med stora bröstfenor och en kraftig stjärtfena. Huden kan vara jämn eller ha karakteristiska "knölar" och ärr, beroende på art.

Fortplantning och livscykel

De flesta baleinvalar har en långdragen fortplantningscykel med en dräktighetstid på cirka 10–13 månader, och föder vanligtvis en kalv åt gången. Kalven diar under flera månader till över ett år, och ungvalar får skydd och näring av modern. Vissa arter migrerar långa sträckor mellan näringsrika matområden vid polerna och varma födelse- eller parningsområden vid lägre latituder.

Ekologisk roll och bevarande

Baleinvalar spelar stor roll i marina ekosystem genom att kontrollera populationer av plankton och småfisk och genom att bidra till näringscykler (bl.a. via sina avföringsplumes som göder ytvatten). Många arter har historiskt jagats hårt för fett och kött, och flera är fortfarande hotade eller sårbara på grund av:

  • kommersiell och historisk valfångst
  • kollisioner med fartyg
  • nätfiske och bifångst
  • förlust av livsmiljö och klimatrelaterade förändringar i födotillgång
  • ljudföroreningar som stör kommunikation och navigation.

Internationella avtal och skyddsprogram, liksom marina skyddsområden och övervakning, arbetar för att bevara populationer och återställning av bestånd.

Intressanta fakta

  • Blåvalen är det största djur som någonsin funnits.
  • Baleinplattor växer framifrån och bakåt och slits successivt — de är uppbyggda av keratin, samma protein som människans hår och naglar.
  • Vissa arter uppvisar komplexa sångmönster (t.ex. hannar hos knölval) som tjänar i parningssituationer och social kommunikation.

Sammanfattningsvis är Mysticeti en mångfacetterad grupp av stora, filtermatande valar med viktiga ekologiska roller, olika specialiserade födometoder och varierande bevarandestatus beroende på art och region.