Mysticeti (baleinvalar) – definition, arter, föda och egenskaper
Mysticeti — guide till baleinvalar: arter, föda, baleinens funktion och unika egenskaper. Lär dig om 14 arter och deras livsstil.
Mysticeti är en av de två underordningarna av Cetacea. De kallas ofta för barkvalar, eller "valbenvalar" eller "storvalar".
Definition och kännetecken
Baleinvalar har baleinplattor som är gjorda av keratin. Istället för tänder använder de dessa tunna, flexibla platta remsor för att sila byten ur vattnet. Skillnaden i munnen och käkarnas uppbyggnad är nära kopplad till födan: baleinvalar silar plankton och småfisk ur vattnet, medan Odontoceti (tandvalar) fångar större och enskilda byten.
Familjer och arter
Underordningen innehåller fyra familjer och fjorton arter. Den exakta artsammansättningen kan variera något beroende på taxonomiska uppdelningar, men de vanligast angivna familjerna är:
- Balaenidae – rättvalar och knölvalens släktingar (t.ex. nordlig/sydlig egentliga rättval, bogval).
- Balaenopteridae – rorcualerna (inklusive blåval, finval, knölval, sej- och vikval/mindre vikval mm.).
- Eschrichtiidae – gråval (en art i denna familj).
- Neobalaenidae – dvärg-rättval (pygmy right whale, en liten och sällsynt art).
Exempel på välkända arter är blåvalen (världens största djur), knölvalen, finvalen, gråvalen och olika minkvalar. Antalet arter kan av beroende på hur vissa populationer och former räknas ge en totalsiffra på omkring 14–15 arter.
Föda och jaktmetoder
Baleinvalar har utvecklat flera olika sätt att filtrera föda:
- Skimming – vissa arter (t.ex. rättvalar) simmar med munnen öppen och skummar plankton och små kräftdjur från vattenytan.
- Lunge feeding – rorcualerna (som blåval och knölval) öppnar snabbt munnen och expanderar svalget för att ta in stora mängder vatten och byten, för att sedan pressa ut vattnet genom baleinen.
- Bottensökning – gråvalar kan ta upp bottendjur genom att suga upp sediment och filtrera ut byten.
- Koordinerad jakt – knölvalar kan använda tekniker som “bubble-net feeding”, där grupper samarbetar för att koncentrera byten.
Kropp och storlek
Baleinvalar varierar kraftigt i storlek: från mindre arter som dvärg-rättval till jättar som blåvalen som kan bli över 30 meter lång och väga över 150 ton. Kroppsformen är ofta strömlinjeformad med stora bröstfenor och en kraftig stjärtfena. Huden kan vara jämn eller ha karakteristiska "knölar" och ärr, beroende på art.
Fortplantning och livscykel
De flesta baleinvalar har en långdragen fortplantningscykel med en dräktighetstid på cirka 10–13 månader, och föder vanligtvis en kalv åt gången. Kalven diar under flera månader till över ett år, och ungvalar får skydd och näring av modern. Vissa arter migrerar långa sträckor mellan näringsrika matområden vid polerna och varma födelse- eller parningsområden vid lägre latituder.
Ekologisk roll och bevarande
Baleinvalar spelar stor roll i marina ekosystem genom att kontrollera populationer av plankton och småfisk och genom att bidra till näringscykler (bl.a. via sina avföringsplumes som göder ytvatten). Många arter har historiskt jagats hårt för fett och kött, och flera är fortfarande hotade eller sårbara på grund av:
- kommersiell och historisk valfångst
- kollisioner med fartyg
- nätfiske och bifångst
- förlust av livsmiljö och klimatrelaterade förändringar i födotillgång
- ljudföroreningar som stör kommunikation och navigation.
Internationella avtal och skyddsprogram, liksom marina skyddsområden och övervakning, arbetar för att bevara populationer och återställning av bestånd.
Intressanta fakta
- Blåvalen är det största djur som någonsin funnits.
- Baleinplattor växer framifrån och bakåt och slits successivt — de är uppbyggda av keratin, samma protein som människans hår och naglar.
- Vissa arter uppvisar komplexa sångmönster (t.ex. hannar hos knölval) som tjänar i parningssituationer och social kommunikation.
Sammanfattningsvis är Mysticeti en mångfacetterad grupp av stora, filtermatande valar med viktiga ekologiska roller, olika specialiserade födometoder och varierande bevarandestatus beroende på art och region.

Baleen
Baleen
Baleinvalar har inga tänder, utom när de är embryon. Fossila vuxna baleinvalar hade tänder, men moderna vuxna valar har bara balein. Tänderna hos embryona ersätts av skalen, som ser ut som en ridå av långa plattor som hänger ner från toppen av valens mun. Dessa plattor kan vara tre meter långa och en meter eller mer breda. Om man tittar på dem utifrån ser de ut som raka knivar som hänger ner, men inifrån är de som en stor tandborste eller kam. Baleen är gjorda av keratin, en vävnad som också finns i däggdjurens hår och naglar.
Utfodring
En baleinval använder sina baleiner för att äta. För att äta öppnar en baleinval sin mun vidöppet och drar in täta stim av plankton och andra små bytesdjur (t.ex. krill, copepoder, småfiskar och ibland fåglar som råkar befinna sig i närheten av stimmen), tillsammans med en stor mängd vatten.
Valen stänger sedan delvis munnen och trycker tungan mot överkäken, vilket tvingar vattnet att passera ut i sidled genom barken, och på så sätt sållar ut bytet som valen sedan sväljer.
Storlek
Baleinvalar är i allmänhet större än tandvalar, och honor är större än hanar. Till gruppen hör den största levande djurarten, blåvalen.
Jämförelse av storlekar mellan valar med bälgfenor
Brott mot
Trots att de är mycket tunga kan de baleinvalar hoppa helt upp ur vattnet. Knölvalar är kända för sina hoppförmågor, men även andra skalvalar hoppar upp ur vattnet med kroppen eller slår högt med fenorna. Ingen vet säkert varför valarna gör detta. Det kan vara en typ av kommunikation.
Utveckling
De äldsta verkliga fossilerna av balein är bara 15 miljoner år gamla, men balein fossiliseras sällan, och forskare tror att den uppstod betydligt tidigare än så. Genetiska bevis från DNA-sekvensanalyser stöder denna uppfattning.
Skalle-relaterade skalleförändringar har hittats i fossil från betydligt tidigare tider. Baleen tros ha utvecklats för cirka 30 miljoner år sedan, möjligen från en hård, gummiartad överkäke, som den som Dall's tumlare har. I själva verket liknar den baleen mycket på mikroskopisk nivå. Många av de tidiga skalvalarna hade också tänder, men dessa användes troligen endast perifert, eller kanske inte alls (som Dall's tumlare, som fångar bläckfisk och fisk genom att gripa dem mot sin hårda överkäke).
Betydelse för människan
Från 1000-talet fram till slutet av 1900-talet jagades barkvalar för deras olja och bark. Deras olja kan göras till margarin och matolja. Balein användes för att styva upp korsetter, för att göra ribbor till parasoller och för att skrynkla papper.
Sök