Asura

Inom hinduismen

I hinduismen är Asura (sanskrit: असुर) en grupp varelser som söker mer makt, ibland kallade demoner. De gick emot devas. Devaerna och asuras är barn till Kashyapa.

Hinduismen har många berättelser om asuror och devorer som slåss mot varandra. Oftast slåss de om vem som ska få de bästa bönerna från dyrkarna.

I hinduismen sägs asurerna vara varelser med moraliska och sociala egenskaper. Som sanning och äktenskap. Daevas sägs vara varelser av naturliga saker. Som solen och regnet. I hinduismen sägs asurorna vara "äldre". Och daevorna sägs vara "yngre". Det finns väldigt många Asuras och Daevas. För tvåhundra år sedan räknade någon dem och sa att det fanns över 2 000 daevas och asuras. Så naturligtvis är inte alla Asuras särskilt viktiga. Men vissa namn har glömts bort sedan dess och andra har lagts till. Det är därför hinduismen kallas för en "levande religion". Den förändras hela tiden.

Inom buddhismen

Asuras är delvis - men inte helt - demoniska inom buddhismen. Buddhismen hämtar den grundläggande idén från hinduismen.

Oftast representerar buddhismens asuror ett mentalt tillstånd hos människor som inte är trevligt. Till exempel ilska, stolthet eller våld. Det finns många olika sorters asuror. De är alltid arga på alla och slåss alltid. Deras ledare kallas Asurendra, vilket betyder "Asurornas herre".

Asuras är nästan mänskliga i sina känslor. På den buddhistiska skalan över övernaturliga varelser ligger asurorna nästan längst ner.

Buddhismen är mycket populär i Fjärran Östern. Därför har många av Asuras också japanska, kinesiska och koreanska namn.

I Veda

Veda-böckerna är de heligaste böckerna i de indiska religionerna, särskilt i hinduismen. Det finns fyra Veda-böcker, och de är alla mycket, mycket gamla. Den äldsta av Vedaerna kallas RigVeda och är mer än 3 000 år gammal.

I RigVeda är asurerna ännu inte demoner. På den tiden var både asurorna och devorna fortfarande grupper av gudar. Faktum är att många av figurerna i RigVeda är både asuras och daver. Detta beror på att de två orden på den tiden ännu inte var namn på grupper. De var bara namn på egenskaper. "Asura" betyder "liv", och därför trodde man att de gudar som kallades asuras gav liv. Och daevas var lysande. Detta är den ursprungliga betydelsen av namnen. I senare böcker blev de annorlunda.

I RigVeda kallas många av devas för asuras och många av asuras för devas. Ibland kallas de också för båda samtidigt: Som "daevic asuras" eller "asuric devas". "-ic" gör att dessa ord blir en del av det andra ordet. Det finns vissa varelser som är både ahuriska daevas och dahuriska ahuras. Detta visar att det inte fanns någon stor skillnad mellan "ahura" och "daeva" i RigVeda.

Förfäderna till de människor som skrev Vedaerna talade sanskrit. Sanskrit är källan till många indiska språk. Berättelserna i Rig Veda återfinns i olika nordindiska folks böcker, och även i vissa iranska folks böcker, till exempel zoroastrernas.

En av de iranska folkens böcker kallas Avesta. Det är egentligen inte en bok utan en samling av många böcker, men tillsammans kallas de för Avesta. Avesta är zoroastrismens heliga bok. Språket i Avesta är mycket likt språket i RigVeda. I Avesta finns också asuras och devas. Men i Iran skrivs de som "ahura" och "daeva".

Den gamla delen av Avesta är nästan lika gammal som RigVeda. I denna gamla del av Avesta är ahuras och daevas nästan som de är i RigVeda. I båda böckerna är de grupper av övernaturliga varelser. Men de är mycket olika till sin karaktär.

En tid efter att RigVeda skrevs berättades historier om asuras och devas som gjorde att de inte längre var vänner. En liknande sak hände också i Avesta. Bara att de två grupperna hade bytts ut: Asurorna blev demoner i regioner där nordindiska språk talades, och devas blev demoner i regioner där iranska språk talades.

Det är inte säkert att man vet varför detta hände. Det var för mycket, mycket länge sedan.

En möjlig orsak till att asurorna blev demoner i Indien är följande: En tid efter att RigVeda skrevs började indierna tro att asura betyder a-sura, vilket betyder "inte en hjälte". Så kanske fick asurorna på det sättet ett dåligt rykte.

En möjlig orsak till att Daevas blev demoner i Iran är följande: Ungefär samtidigt som indierna skrev den sista delen av RigVeda, dök en mycket eftertänksam man vid namn Zoroaster upp i Iran. Han tänkte och funderade mycket på varför det fanns godhet och ondska i världen. Till slut berättade han för alla vad han hade tänkt på. Och en av dessa saker var att man inte kunde lita på daevas eftersom de inte kunde skilja på sanning och lögn. Efter en tid blev Zoroaster mycket populär för sina idéer. Och så med tiden blev daevorna demoner i Iran.

I båda fallen visste den ena sidan inte vad den andra sidan tänkte. Så i Indien var det bara asurorna som blev demoner. Och i Iran var det bara Daevas som blev demoner.

Många, många århundraden före RigVeda och före Zoroaster var ett namn som låter som "Asura" det rätta namnet på en mycket mäktig gud. Vissa forskare säger att hans namn var "Ansu", men det är inte säkert. Så det är därför de skriver namnet som *Ansu. Det "*" betyder att det inte är säkert. *Ansu var livets gud från vilken namnet "asura" och "ahura" kommer. Vi vet att denna gud existerade eftersom det långt, långt borta i norra Europa också fanns en gud som hette "Aesir", som också var livets givare. Det kan ibland hända att ett liknande namn förekommer på två eller tre ställen. Men det är mycket sällan som samma namn med samma funktion förekommer. Det är därför som "Asura", "Ahura" och "Aesir" alla måste komma från "*Ansu". Och vi vet att en sådan gud måste ha varit mycket mäktig eftersom han var mycket populär under så mycket lång tid.

Även om Asuras och Ahuras är besläktade bör de inte blandas ihop. Detta beror inte bara på att deras namn är något olika. Det beror också på att de är mycket olika. Men det viktigaste är att de kommer från olika kulturer. Även om de kom från samma plats var det mycket länge sedan. Efter en så lång tid har människor mycket olika uppfattningar om dem.