Australiens aboriginska myter,

Antiken

En australisk lingvist, R. M. W. Dixon, har samlat in många myter från aboriginerna på deras originalspråk. Han upptäckte att vissa landskapsdetaljer i myterna var desamma som vetenskapliga upptäckter som gjordes om samma landskap. På Atherton Tableland berättar myterna till exempel om ursprunget till Lake Eacham, Lake Barrine och Lake Euramo. Geologer har daterat de vulkaniska explosioner som bildade sjöarna, och som beskrevs av aboriginska mytberättare, till att ha inträffat för mer än 10 000 år sedan. Pollenfossilprovtagningar från botten av kratrarna stämmer överens med aboriginernas mytberättelser. När kratrarna bildades var området eukalyptusskog, inte de nuvarande våta tropiska regnskogarna.

Dixon sade att aboriginernas myter om kraterns ursprung kan vara korrekta tillbaka till 10 000 år sedan. Ytterligare undersökningar av Australian Heritage Commission ledde till att Crater Lakes-myten togs upp i registret över nationella egendomar och inkluderades i Australiens världsarvsnominering av de våta tropiska skogarna. Det är en "oöverträffad mänsklig dokumentation av händelser som går tillbaka till den pleistocena eran".

Sedan dess har Dixon funnit många liknande exempel på myter från de australiska aboriginerna som beskriver landskap från ett forntida förflutet. Han noterade särskilt många myter som berättar om tidigare havsnivåer, bland annat:

• I Port Phillip-myten, som Robert Russell samlade in 1850, beskrivs Port Phillip Bay som en gång i tiden torr mark. Yarraflodens lopp var en gång annorlunda och följde Carrum Carrum-sumpskogen. Detta var en muntlig historia som exakt beskrev ett landskap från 10 000 år sedan.
• Kustlinjen vid Stora barriärrevet Myten som Dixon samlade in i Yarrabah, söder om Cairns, beskrev den kustlinje som låg vid kanten av det nuvarande Stora barriärrevet. Den nämner platser som nu är helt täckta av havet. Detta var en muntlig berättelse som var korrekt för landskapet för 10 000 år sedan.
• Lake Eyre-myterna, som samlades in av J. W. Gregory 1906, beskrev Centralaustralien som en bördig, välbevattnad slättbygd. Öknarna runt Lake Eyre var en enda kontinuerlig trädgård. Denna muntliga berättelse stämmer överens med geologernas uppfattning att det fanns en våt fas i det tidiga holocenet då sjön skulle ha haft permanent vatten.

Aboriginsk mytologi: Hela Australien

Det finns minst 400 aboriginska grupper i Australien. Varje grupp har sitt eget namn, sitt eget språk och ofta sina egna dialekter. Varje grupp har sina egna myter, och orden och namnen på enskilda myter kommer från dessa språkgrupper.

Med så många olika grupper, språk, trosuppfattningar och sedvänjor är det inte möjligt att under en enda rubrik beskriva alla myter på hela kontinenten.

Encyclopaedia of Aboriginal Australia noterar dock att "Ett fascinerande inslag [i den australiensiska mytologin] är den blandning av mångfald och likheter som finns i myterna över hela kontinenten".

Likheterna i aboriginska myter och mytologi omfattar:

"...de beskriver i allmänhet resorna av förfäders varelser, ofta jättedjur eller människor, över vad som började som ett område utan egenskaper. Berg, floder, vattenhål, djur- och växtarter och andra natur- och kulturresurser uppstod som ett resultat av händelser som ägde rum under dessa drömtidsresor. Deras existens i dagens landskap ses av många ursprungsbefolkningar som en bekräftelse på deras skapelsetro."

"...De vägar som skapelsevarelserna tog på sina drömtidsresor över land och hav... länkar samman många heliga platser i ett nät av drömtidsspår som kors och tvärs genom landet. Drömspåren kan löpa i hundratals, till och med tusentals kilometer, från öken till kust [och] kan delas av folk i de länder som spåren passerar..."

Australiska antropologer beskriver att aboriginella myter som fortfarande spelas av aboriginella folk i Australien har en viktig social funktion. Myterna förklarar ordningen i deras dagliga liv, bidrar till att forma folkets idéer och hjälper till att påverka andras beteende. I föreställningarna läggs ofta historiska händelser till och "mytologiseras" för att tjäna dessa sociala syften i en snabbt föränderlig modern värld. Som R.M. W. Dixon skriver:

"Det är alltid integrerat och vanligt... att lagen (aboriginska lagar) är något som härstammar från förfäders folk eller drömmar och som förs vidare i en kontinuerlig linje från generation till generation. Medan ... rättigheter för särskilda människor kan komma och gå, är de underliggande relationerna mellan grundläggande Dreamings och vissa landskap teoretiskt sett eviga ... Människors rättigheter till platser betraktas vanligtvis som starkast när dessa människor åtnjuter ett identitetsförhållande med en eller flera Dreamings på den platsen.

Detta är ett centralt och starkt inslag i den aboriginska identiteten. Det är mer än bara en fråga om tro. Drömmen existerade och fortsätter att existera, medan människorna bara är tillfälliga.

Aboriginska myter i Australien är ett slags oskrivet (muntligt) bibliotek. Från detta bibliotek lär sig aboriginerna om världen och ser en aboriginsk "verklighet" med begrepp och värderingar som skiljer sig mycket från de västerländska samhällenas:

"Aboriginerna lärde sig av sina berättelser att ett samhälle inte får vara människocentrerat utan snarare landcentrerat, annars glömmer de sin källa och sitt syfte.... de är sammankopplade med resten av skapelsen, att de som individer bara är tillfälliga i tiden, och att tidigare och framtida generationer måste inkluderas i deras uppfattning om sitt syfte i livet."

"Människor kommer och går, men landet och berättelserna om landet stannar kvar. Detta är en visdom som kräver livstid av att lyssna, observera och uppleva ... Det finns en djup förståelse för människans natur och miljön ... platser har "känslor" som inte kan beskrivas i fysiska termer ... subtila känslor som genljuder genom dessa människors kroppar. Det är först när man talar och är med dessa människor som dessa "känslor" verkligen kan uppskattas. Detta är... den immateriella verkligheten hos dessa människor..."

Myter i Australien

Regnbågsormen

1926 noterade en brittisk antropolog, professor Alfred Radcliffe-Brown, att många aboriginska grupper i Australien delade versioner av en enda myt. Myten berättade om en kraftfull, kreativ och farlig orm eller orm, vanligtvis av enorm storlek. Ormen var kopplad till regnbågar, regn, floder och djupa vattenhål.

Radcliffe-Brown använde orden "Rainbow Serpent" för att beskriva denna vanliga, återkommande myt. Han räknade upp de olika namn som används i Australien för denna "regnbågsorm":

• Kanmare (Boulia, Queensland)
• Tulloun: (Mount Isa, Queensland)
• Andrenjinyi (Pennefather River, Queensland)
• Takkan (Maryborough, Queensland)
• Targan (Brisbane, Queensland)
• Kurreah (Broken Hill, New South Wales)
• Wawi (Riverina, New South Wales)
• Neitee & Yeutta (Wilcannia, New South Wales)
• Myndie (Melbourne, Victoria)
• Bunyip (västra Victoria)
• Arkaroo (Flinders Ranges, södra Australien)
• Wogal (Perth, västra Australien)
• Wanamangura (Laverton, västra Australien)
• Kajura (Carnarvon, västra Australien)
• Numereji (Kakadu,Northern Territory).

Denna "regnbågsorm", en orm av enorm storlek, lever i de djupaste vattenhålen. Den kom från en större varelse som kan ses som en mörk streck i Vintergatan. Den visar sig för människor i denna värld som en regnbåge när den rör sig genom vatten och regn, formar landskap, namnger och sjunger om platser, sväljer och ibland drunknar människor; stärker de kunniga med regn och helande krafter; fördärvar andra med sår, svaghet, sjukdom och död.

Till och med Australiens "Bunyip" identifierades som en myt om "regnbågsormen" av ovanstående typ. De ord som Radcliffe-Brown använde används nu allmänt av statliga myndigheter, museer, konstgallerier, aboriginska organisationer och media för att hänvisa till australiska aboriginska myter specifikt, och som en kortfattad term för australisk aboriginsk mytologi i allmänhet.

Myter om kapten Cook

En annan myt som finns i Australien handlar om en person som kommer från havet. Denna person, som vanligtvis kommer från England, erbjuder antingen gåvor eller för med sig stor skada. Personen kallas oftast "kapten Cook". Även om James Cook spelade en viktig roll i Australiens utveckling är han i aboriginernas berättelser en skurk.

De aboriginska myterna om kapten Cook är inte muntlig historia. De är inte en del av James Cooks utforskning av Australiens östkust år 1770. Aboriginerna träffade Cook, särskilt under hans sju veckors vistelse vid Endeavour River. Guugu Yimidhirr-folket kan komma ihåg dessa möten.

Den australiensiska kapten Cook-myten berättar dock om en symbolisk brittisk person som anländer från andra sidan haven någon gång efter att aboriginernas värld bildats och den ursprungliga samhällsordningen grundats. Denna kapten Cook signalerar dramatiska förändringar i den samhällsordning som dagens aboriginer har fötts in i.

1988 undersökte den australiensiska antropologen Kenneth Maddock flera versioner av denna "Kapten Cook"-myten som finns i ett antal aboriginska grupper runt om i Australien:

• Batemans Bay, New South Wales: Percy Mumbulla berättade att kapten Cook anlände med ett stort fartyg som ankrade vid Snapper Island. Han gav människorna kläder (att ha på sig) och hårda kex (att äta). Sedan gick han tillbaka till sitt skepp och seglade iväg. Mumbulla berättade hur hans förfäder förkastade kapten Cooks gåvor och kastade dem i havet.
• Cardwell, Queensland: Chloe Grant och Rosie Runaway berättade om hur kapten Cook och hans grupp verkade stå upp ur havet. Med vit hud trodde man att de var förfäders andar som kom tillbaka till sina ättlingar. Kapten Cook anlände och erbjöd först en pipa och tobak att röka (vilket avfärdades som en "brinnande sak... fast i hans mun"), sedan kokade han en kanna te (vilket avfärdades som skållande "smutsigt vatten"), därefter bakade han mjöl på kolen (vilket avfärdades eftersom det luktade "gammalt" och kastades bort utan att ha smakat), och till sist kokade han nötkött (vilket luktade gott och smakade bra när det salta skinnet hade torkats av). Kapten Cook och hans grupp gav sig sedan av och seglade iväg norrut, vilket lämnade Chloe Grants och Rosie Runaways förfäder som slog i marken med knytnävarna och var rädda och ledsna över att se sina förfäders andar lämna dem på detta sätt.
• Den sydöstra sidan av Carpentaria-golfen, Queensland: Rolly Gilbert berättade om hur kapten Cook och andra seglade över haven i en båt och bestämde sig för att besöka Australien. Cook träffade ett par av Rollys förfäder som han skulle skjuta. Istället lurade han dem att visa honom lokalbefolkningens huvudsakliga campingområde, varefter de:

"De satte upp människor [boskapsindustrin] som skulle gå ut på landsbygden och skjuta ner människor, precis som djur, och lämnade dem liggande för hökar och kråkor... Så många gamla och unga människor blev slagna i huvudet med en pistolspets och lämnades där. De ville att människorna skulle utrotas eftersom européerna i Queensland var tvungna att sköta sin boskap: hästar och boskap."

• Victoria River (Northern Territory): I en myt om Kapten Cook berättas det att kapten Cook seglade från London till Sydney för att ta sig i land. Han landade oxar och män med skjutvapen, varefter lokala aboriginer i Sydneyområdet dödades. Kapten Cook tog sig till Darwin, där han skickade beväpnade ryttare för att jaga aboriginerna i Victoria River-området. Han inrättade staden Darwin och gav polisen och boskapsstationsföreståndarna order om hur de skulle behandla aboriginerna.
• Kimberley (västra Australien): Många aboriginska mytberättare säger att kapten Cook är en europeisk kulturhjälte som landade i Australien. Genom att använda krut satte han ett exempel för behandlingen av aboriginerna i hela Australien, inklusive Kimberley. När han återvände till sitt hem hävdade han att han inte hade sett några aboriginer och sa att landet var ett stort och tomt land som nybyggare kunde komma och göra anspråk på. I denna myt introducerade kapten Cook "Cooks lag", som nybyggarna förlitar sig på. Aboriginerna säger att detta är en ny, orättvis och falsk lag jämfört med aboriginernas lag.

Australisk mattpython, en av de former som "regnbågsormen" kan anta i myterna om "regnbågsormen".


Staty av kapten James Cook vid Admiralty Arch, London

Exempel på myter

Folket i Murrinh-Patha

Murrinh-Patha folkets land

Murrinh-Patha-folket bor i saltvattenlandet inåt landet från staden Wadeye. De beskriver en drömtid i sina myter som antropologer anser vara en religiös tro men som skiljer sig från de flesta andra religiösa trosuppfattningar i världen.

Murrinh-patha har en enhetlighet i tanke, tro och uttryck som saknar motstycke i kristendomen. De anser att alla delar av deras liv, tankar och kultur påverkas av deras drömmar. De ser ingen skillnad mellan andliga och materiella ting. Det finns ingen skillnad mellan saker som är heliga och saker som inte är det. Allt liv är "heligt", allt beteende har "moraliska" resultat. All livets mening kommer från denna eviga, ständigt närvarande Dröm.

"Det heliga finns överallt i det fysiska landskapet. Myter och mytiska spår korsar tusentals kilometer, och varje särskild form och egenskap i terrängen har en välutvecklad 'historia' bakom sig."

Murrinh-patha-mytologin bygger på en livsåskådning där man anser att livet är "...en glädjefylld sak med maskar i centrum". Livet är gott och omtänksamt, men under livets resa finns det många smärtsamma lidanden som varje människa måste lära sig förstå och leva sig igenom när hon växer. Detta är det budskap som berättas inom Murrinh-patha-myterna. Det är denna filosofi som ger Murrinh-patha-folket förnuft och mening i livet.

Följande myt från Murrinh-patha, till exempel, framförs vid Murrinh-patha-ceremonier för att inviga unga män i vuxenlivet.

"En kvinna, Mutjinga (den 'gamla kvinnan'), hade ansvar för små barn, men i stället för att ta hand om dem under föräldrarnas frånvaro svalde hon dem och försökte fly som en jättelik orm. Folket följde efter henne, spetsade henne och avlägsnade de osmälta barnen från kroppen."

I myten och i dess föreställning måste små barn först sväljas av en uråldrig varelse som förvandlas till en jättelik orm. Barnen kräks sedan upp innan de accepteras som unga vuxna med alla de rättigheter och förmåner som unga vuxna har.

Pintupi-folket

Pintupi-folkets land

Pintupi-folket från Gibson Desert i Australien har en mestadels "mytisk" form av förståelse för sin identitet. Alla händelser sker och förklaras av de sociala strukturer och regler som berättas, sjungs om och spelas upp i deras övermänskliga mytologi. Det vill säga att samhällets strukturer kommer från myterna, inte från deras egna politiska handlingar, beslut eller lokala individers inflytande.

"Drömmen... tillhandahåller en moralisk auktoritet som ligger utanför den individuella viljan och utanför mänsklig skapelse... även om Drömmen som en ordning av kosmos förmodligen är en produkt av historiska händelser, förnekas ett sådant ursprung."

"Nuvarande åtgärder uppfattas inte som ett resultat av mänskliga allianser, skapelser och val, utan ses som påtvingade av en omslutande kosmisk ordning."

Inom denna pintupiska syn på världen finns tre långa geografiska spår av namngivna platser som styr och vägleder samhället. De är sammanhängande strängar av viktiga platser som namnges och skapas av mytiska karaktärer på deras väg genom Pintupis ökenregion under drömmarna. Det är en komplex mytologi med berättelser, sånger och ceremonier som Pintupi kallar Tingarri. Den berättas och framförs mest fullständigt av Pintupi-folket vid större sammankomster i Pintupi-landet.

Relaterade sidor

• Drömtid
• Myten
• Regnbågsormen