Hoppa till innehållet
Hem

Outstation (homeland): aboriginska småbosättningar i Australien

Outstations eller homelands är små, ofta familjebaserade aboriginska bosättningar nära traditionella landområden i Australien. Artikeln beskriver karaktär, historia, juridik, betydelse och utmaningar.

Författare: Skapad: Uppdaterad:

Termen outstation, ofta kallad "homeland", beskriver små samhällen som återfinns i Australien och som ligger på avlägsna eller mindre tätbefolkade landsbygdsområden. Dessa bosättningar etableras vanligen på eller nära folkens traditionella landområden och bebos i regel av aboriginska australier som står i nära släktrelation till varandra. Befolkningen i en outstation varierar ofta i takt med sociala händelser — till exempel vid dödsfall eller vid traditionella ceremonier — men permanent boende består vanligen av ett fåtal hushåll.

Karaktär och typiska drag

Outstations är i allmänhet enkla i sin utformning och byggs ofta av de boende själva. En typisk outstation innehåller några bostadshus, enklare service för vatten och el, samt tillgång till en lokal vattenkälla. Vanliga kännetecken är:

  • Små befolkningar, oftast under några dussin personer.
  • Starka band till platsens andliga och kulturella betydelse, med andliga förbindelser och förfäderskopplingar.
  • Lokal självförsörjning i högre grad än i större orter.
  • Enkla byggnader och begränsad infrastruktur — ofta endast ett eller några få hus.

Historia och utveckling

Rörelsen tillbaka till homelands växte fram under senare delen av 1900‑talet när många aboriginska grupper valde att återvända till sina traditionella marker efter decennier av tvångsförflyttningar eller stadsflytt. Syftet var att återuppta kulturella praktiker, stärka språkanvändning och leva närmare platser med kulturell betydelse. Initiativet har fått olika namn och utvecklats olikt i olika regioner beroende på lokala traditioner och historiska förhållanden.

Juridisk status och förvaltning

Outstations kan ligga på mark som enligt nationell lagstiftning är ägd av aboriginska grupper eller skyddas genom olika former av markrättigheter. Reglerna varierar beroende på stat och territoriell praxis, inklusive lagar om äganderätt och rättigheter till mark. I statistiska sammanställningar kallas många av dessa platser för "enskilda urfolkssamhällen" och redovisas i officiell statistik. Många outstations fungerar i praktiken som i hög grad självstyrande, även om de ibland får stöd från statliga eller icke-statliga organisationer för drift av grundläggande service.

Geografisk spridning och exempel

De flesta outstations återfinns i de nordliga och centrala delarna av landet, särskilt i Northern Territory, Western Australia, South Australia och Queensland. Antalet dokumenterade urfolkssamhällen överstiger ofta tusen i nationella sammanställningar, men exakta siffror beror på hur man definierar permanens och befolkningens rörlighet.

Betydelse, fördelar och utmaningar

Att bo i en outstation kan stärka kulturell kontinuitet, språkvård och känslan av tillhörighet till landet. För många är det centralt för möjligheten att utöva traditionella sedvänjor och att vårda platser med ceremoniell betydelse. Samtidigt innebär isoleringen svårigheter vad gäller tillgång till sjukvård, utbildning, underhåll av infrastruktur och ekonomisk försörjning, vilket har lett till debatt om kostnadseffektivitet i servicerelaterade investeringar. Diskussioner lyfter fram både mänskliga rättigheter och praktiska frågor kring serviceleverans.

För mer information eller officiella uppgifter finns nationella och lokala resurser som samlar statistik, juridisk information och kartläggningar. Exempel på sådana hänvisningar finns via länkar till myndigheter, forskningsprojekt och lokala organisationer: Australien, landsbygdsdata, avlägsna områden, aboriginska communities, traditionella marker, släktskapsstruktur, andlighet och land, ceremoniella händelser, traditionella ceremonier, regionala skillnader, äganderättslagstiftning, urbefolkningsägd mark, kulturellt viktiga platser, lokala bostäder, Northern Territory, Western Australia, South Australia, Queensland, statistik och självstyre.

Historia

Historiskt sett har ordet "outstation" betecknat en bostad eller ett skydd på en får- eller boskapsstation. Sådana skydd byggdes på stationer som var tillräckligt stora för att man skulle kunna resa mer än en dag (till häst) mellan olika delar av fastigheten. De innehöll sängar och mat för boskapsskötare.

Under 1970- och 1980-talen flyttade ett stort antal aboriginer bort från de städer och missioner där de hade bosatt sig flera år tidigare. De återvände med sina familjer till de områden där de vuxit upp och upprättade läger eller hem där. Detta blev känt som outstation-rörelsen. För de flesta var det ett försök att återvända till det traditionella sättet att leva och få tillbaka sin självständighet och självförsörjning. Rörelsen utvecklades efter att den australiska regeringen hade beslutat att ge välfärdsförmåner till ursprungsbefolkningen. Den hade också inlett en politik som uppmuntrade självbestämmande och självförvaltning för urfolksamhällen. Detta var motsatsen till vad regeringen tidigare hade planerat för Australiens ursprungsbefolkning (kulturell assimilering).

I oktober 1976 uppskattades det i en rapport från Department of Aboriginal Affairs att det fanns mer än 100 samhällen på utstationerade platser. De flesta av dem fanns i Northern Territory. I Arnhem Land fanns det i slutet av 1976 cirka 55 outstations med en genomsnittlig storlek på cirka 30 personer. Ytterligare cirka 30 fanns i sydvästra delen av Northern Territory, med en storlek på mellan 15 och 100 personer. Nordterritoriet hade tidig framgång med utstationeringsrörelsen eftersom lagen om aboriginernas landrättigheter antogs i territoriet 1976. Detta var den första lagen om aboriginska landrättigheter i landet.

Det finns nu mer än tusen utstationerade samhällen i Australien. Det finns cirka 500 i Northern Territory, och ungefär en tredjedel av aboriginerna i territoriet bor på utstationeringsområden.

Flera studier har visat att människor som bor i utmarker är mycket friskare än andra aboriginer.


 

Mer läsning

  • H. C. Coombs; L.R. Hiatt och Barrie Graham Dexter (1980). Rörelsen för utstationering i Aboriginal Australia. Australian Institute of Aboriginal Studies.

Andra webbplatser

  • Homelands Arkiverad 2016-07-08 vid Wayback Machine på Amnesty International
  • Aboriginal homelands & outstations på Creative Spirits
 

Frågor och svar

F: Vad är en utstationering?

S: En outstation är en liten, lantlig bosättning av aboriginska australiensare som vanligtvis byggs på eller i närheten av samhällets traditionella land.

F: Vem bor i en utstationering?

Svar: De som bor i en utstationering är vanligtvis nära släkt med varandra, tillhör en eller två familjer och har ett andligt och förfädersammanhang med landet.

F: Hur många människor bor i en utstationering?

S: Antalet människor som bor i bosättningen kan öka och minska under året, men den permanenta befolkningen är normalt mindre än några dussin.

F: Var ligger de flesta av dessa samhällen?

S: De flesta av dessa samhällen ligger i Northern Territory, Western Australia, South Australia och Queensland.

F: Vilka uppgifter förekommer de i statistiska register?

S: I statistiska uppgifter kallas outstations för "diskreta inhemska samhällen".

F: Hur många enskilda urfolkssamhällen finns det i Australien?

S: Det finns mer än tusen sådana samhällen i Australien.

F: Är dessa bosättningar självstyrande?

Svar: Ja, de är till stor del självstyrande.

Relaterade artiklar

Författare

AlegsaOnline.com Outstation (homeland): aboriginska småbosättningar i Australien

URL: https://sv.alegsaonline.com/art/73683

Dela

Källor