Fenylketonuri (PKU) är en genetisk sjukdom (en sjukdom som man föds med) där kroppen inte kan bryta ner en aminosyra som kallas fenylalanin. Aminosyror är nödvändiga för att göra proteiner, en viktig del av människokroppen. Fenylalanin kommer endast från den mat vi äter; våra kroppar tillverkar inget själva.

 

Vad händer vid PKU?

Vid PKU saknas eller fungerar ett enzym (fenylalaninhydroxylas, PAH) inte tillräckligt bra. Enzymet behövs för att omvandla fenylalanin till en annan aminosyra, tyrosin. När denna omvandling inte fungerar byggs fenylalanin upp i blodet och i hjärnan. Höga nivåer av fenylalanin är giftiga för hjärnan och kan leda till utvecklingsstörning och andra problem om sjukdomen inte behandlas.

Symtom

Symtomen varierar beroende på hur svår PKU är och om behandling påbörjats tidigt. Om sjukdomen upptäcks och behandlas från nyföddhetsperioden kan många symtom förebyggas.

  • Untreated/obehandlad: utvecklingsförsening, försämrad intellektuell funktion, beteendeproblem, koncentrationssvårigheter, kramper, ljus hud och hår (på grund av nedsatt melaninbildning), lukt av "mus" i urinen eller huden.
  • Med behandling: många individer klarar normal utveckling, men kräver livslång uppföljning; vissa kan få koncentrationssvårigheter, psykiska problem eller neurologiska symtom om behandlingen slarvas med.

Orsaker och ärftlighet

PKU orsakas av mutationer i genen som kodar för enzymet PAH. Sjukdomen är autosomalt recessiv, vilket innebär att ett barn får PKU endast om det ärvt en sjuk genvariant från både mamman och pappan. Föräldrar som båda bär på en felaktig genvariant har i varje graviditet 25% chans att få ett barn med PKU.

Diagnos

  • Nyföddhetsscreening: i Sverige och många andra länder ingår PKU i det nationella nyföddhetsscreeningprogrammet (Guthrie-test eller modern analys med blodprov på filterpapper). Detta upptäcker förhöjda fenylalaninnivåer tidigt.
  • Bekräftelseprover: upprepade blodprover för fenylalanin, mätning av fenylalanin/tyrosin-kvot och genetisk analys för att identifiera mutationer i PAH-genen används för att bekräfta diagnosen.
  • Specialprov: i vissa fall analyseras enzymaktivitet eller BH4 (tetrahydrobiopterin)-respons för att bestämma vilken behandling som kan fungera.

Behandling

Målet med behandlingen är att hålla fenylalaninnivån i blodet inom ett säkert intervall för att skydda hjärnans utveckling. Behandlingen är individuell och kräver ofta livslång uppföljning av ett specialistteam (metabolmottagning, dietist, barnläkare/neurolog).

  • Fenylalaninfri/fenylalaninbegränsad kost: grundpelaren i behandlingen. Maten innehåller mycket låga mängder fenylalanin. Små barn får särskilda fenylalaninfattiga/modulerade formler som ersätter vanligt modersmjölks- eller modersmjölksersättningsinnehåll. Vuxna och barn använder speciallivsmedel med lågt protein och kostplaner från dietist.
  • Proteinmodifierade livsmedel och tillskott: särskilda proteinfria produkter och aminosyrablandningar utan fenylalanin tillför övriga nödvändiga aminosyror, vitaminer och mineraler.
  • Sapropterin (BH4): en syntetisk form av koenzymet tetrahydrobiopterin kan hjälpa vissa personer (BH4-responsiva) att sänka fenylalaninhalten och därmed göra kosten mindre strikt. Respons prövas under specialistläkare.
  • Pegvaliase (PAL-enzym): en enzymbehandling godkänd för vissa vuxna med svår PKU som inte kontrolleras tillräckligt med diet. Den omvandlar fenylalanin till andra ämnen och kan sänka nivån i blodet, men kräver noggrann övervakning p.g.a. biverkningar.
  • Genetisk rådgivning: viktigt för familjer som planerar barn så att de förstår risker och möjliga alternativ.

Uppföljning

Personer med PKU behöver regelbundna kontroller av fenylalaninnivåer och dietisk uppföljning. Frekvensen beror på ålder, behandlingssvar och klinisk situation. Barn följs oftast tätare än vuxna. Uppföljningen kan också innefatta kognitiva tester, psykologisk bedömning och nutritionsstatus.

Maternal PKU (graviditet)

Om en kvinna med PKU blir gravid är det särskilt viktigt att fenylalaninnivån är väl kontrollerad redan före graviditet och under hela graviditeten. Höga nivåer av fenylalanin hos modern kan orsaka allvarliga fosterpåverkningar såsom mikrosefali, hjärtmissbildningar, tillväxthämning och utvecklingsstörning hos barnet. Planering och tät uppföljning av specialistteam rekommenderas starkt.

Prognos

Med tidig upptäckt via nyföddhetsscreening och korrekt behandling kan många med PKU få normal utveckling, normal skolgång och god livskvalitet. Om sjukdomen inte behandlas leder den vanligen till allvarlig och bestående hjärnskada.

Komplikationer om obehandlad

  • Utvecklingsstörning och nedsatt intelligens
  • Motoriska problem och kramper
  • Beteende- och psykiatriska problem
  • Hjärnavvikelser och nedsatt tillväxt

Praktiska råd

  • Sök pigga rutiner med blodsocker- och blodprovstagning enligt mottagningens instruktioner.
  • Använd dietist för att planera en balanserad kost med rätt mängd fenylalanin och tillräckliga näringsämnen.
  • Informera tandläkare, skolsköterska och övrig vårdpersonal om diagnosen så att särskilda behov kan tillgodoses.
  • Vid sjukdom, fasta eller andra förändringar kontakta din metabolic- eller behandlande enhet för råd om fortsatt diet och eventuell provtagning.

Förekomst

PKU är relativt ovanligt. Förekomsten varierar mellan olika befolkningsgrupper och länder. Eftersom många länder har nyföddhetsscreening upptäcks och behandlas de allra flesta fall tidigt.

Sammanfattning

Fenylketonuri är en ärftlig ämnesomsättningsrubbning som gör att kroppen inte kan bryta ner fenylalanin. Tidig upptäckt via screening och snabb insatt behandling med en fenylalaninbegränsad kost är avgörande för att förebygga hjärnskada. Moderna läkemedel hjälper vissa personer, men uppföljning av specialistteam och kostrådgivning är centralt under hela livet.