AlegsaOnline.com

Pluto – dvärgplanet i Kuiperbältet: fakta, bana och historia

Pluto – dvärgplanet i Kuiperbältet. Läs fakta om dess bana, sammansättning, temperatur och historien bakom omklassificeringen från planet till dvärgplanet 2006.

Författare: Leandro Alegsa

01-11-2025

Pluto är en dvärgplanet i solsystemet. Dess formella namn är 134340 Pluto, och dess planetsymbol är eller . Pluto är den nionde största kroppen som rör sig runt solen. När Pluto först upptäcktes betraktades den som en planet, men klassificerades om till en dvärgplanet 2006. Den är den största kroppen i Kuiperbältet.

Liksom andra medlemmar i Kuiperbältet består Pluto huvudsakligen av sten och is. Den är ganska liten. Den väger ungefär en femtedel (⅕) av jordens måne. Den är bara en tredjedel (⅓) av dess volym. Pluto ligger mycket långt från solen, så dess temperatur är mycket låg. Medeltemperaturen på Pluto är -226 till -240 grader Celsius. Den har en udda bana och denna bana är mycket lutande. Det tar Pluto till 30 till 49 AU (4,4-7,4 miljarder km) från solen. Detta gör att Pluto ibland går närmare solen än Neptunus.

Sedan Pluto upptäcktes 1930 trodde man att den var solsystemets nionde planet. I slutet av 1970-talet hittades den mindre planeten 2060 Chiron och man fick veta att Pluto var liten. Senare, i början av 2000-talet, upptäcktes det utspridda skivobjektet Eris och andra objekt som Pluto. Man trodde först att Eris var 27 procent större än Pluto, men senare visade det sig att den var något mindre. Den 24 augusti 2006 gav Internationella astronomiska unionen (IAU) för första gången en definition av ordet "planet". Enligt denna definition var Pluto inte längre en planet. Den blev en "dvärgplanet" tillsammans med Eris och Ceres. Efter detta sattes Pluto upp på listan över mindre planeter och nedgraderades 2006 av astronomen Michael E Brown. Den fick numret 134340. Vissa forskare anser fortfarande att Pluto bör klassificeras som en planet.

Upptäckt och namn

Pluto upptäcktes 1930 av den amerikanske astronomen Clyde Tombaugh vid Lowell Observatory efter systematiska jämförelser av fotografiska plåtar. Namnet "Pluto" föreslogs av 11‑åriga Venetia Burney i England och fastställdes senare officiellt. Pluto fick senare det formella numret 134340 när den omklassificerades till dvärgplanet.

Bana och rörelse

Medelavstånd från solen: cirka 39,5 AU (astronomiska enheter).
Perihelion (närmast solen): ≈ 29,7 AU; aphelion (längst bort): ≈ 49,3 AU.
Orbitalperiod: ungefär 247,9 jordår.
Excentricitet: cirka 0,249 — banan är ovanligt excentrisk för ett stort objekt i solsystemet.
Banlutning (inklination) mot ekliptikan: cirka 17°.
Pluto ligger i 3:2 resonans med Neptunus, vilket betyder att Pluto går två varv runt solen för varje tre varv som Neptunus gör. Detta gör att de aldrig kolliderar, trots att Pluto ibland kommer närmare solen än Neptunus.

Fysikaliska egenskaper

Medelradie: ≈ 1 188 km (ungefär 0,186 gånger jordens radie).
Massan: ≈ 1,303 × 10^22 kg (ungefär 0,18 gånger månens massa).
Densitet: ungefär 1,8–1,9 g/cm³, vilket tyder på en blandning av is och sten.
Ytgravitation: ≈ 0,62 m/s² (cirka 6–7 % av jordens).
Rotation: ett dygn på Pluto (sido‑rotationen) är ≈ 6,39 jorddygn. Pluto och dess största måne Charon är tidvattenlåsta mot varandra, vilket innebär att samma sida av Pluto alltid vänds mot Charon och vice versa.
Ytan visar stora variationer i ljusstyrka (albedo) och färg; områden med isiga slätter är mycket ljusa medan andra regioner är mörkt röda till bruna på grund av komplexa organiska ämnen (tholiner).

Atmosfär och klimat

Pluto har en tunn atmosfär, mestadels bestående av kväve (N₂) med mindre mängder metan (CH₄) och kolmonoxid (CO). Atmosfären bildas genom sublimering av ytans frysna ämnen när Pluto kommer närmare solen och kan frysa ut på ytan igen när den färdas mot aphelion. Trycket i atmosfären är mycket lågt (några mikrobarrer till nanobarer), men mätningar visade att atmosfärstrycket under 2015 var högre än tidigare trott. Atmosfärens struktur inkluderar skikt och tunn dimma, och den kan gradvis försvinna ut i rymden genom processer som termisk flykt.

Yta och geologi

New Horizons‑sonden som flög förbi Pluto 2015 visade en förvånansvärt varierad och geologiskt aktiv värld. Bland de mest iögonfallande dragen finns den stora, hjärtformade slätten Sputnik Planitia — en isfylld bassäng med polygonala celler som troligen orsakas av konvektion i tjock kväveis. Man fann även höga berg av vattenis, färska kratrar i varierande antal, och bevis för ytliga isflöden eller utbyten mellan olika volatila ämnen. Färgvariationerna på ytan kommer bland annat från komplexa organiska molekyler (tholiner) som bildas genom solstrålningens och kosmisk strålningens omvandling av metan och andra kolhaltiga ämnen.

Månar

Pluto har flera kända månar. Den största är Charon, som är relativt stor i förhållande till Pluto (ungefär halva Plutos diameter) och gör systemet till ett dubbel‑/binärt system där barycentrum ligger utanför Plutos mittpunkt. Utöver Charon finns mindre månar som Nix, Hydra, Kerberos och Styx. Dessa små månar tros vara rester efter ett större kollisionshändelse tidigt i solsystemets historia.

Utforskning

Den viktigaste närstudien av Pluto kom från NASA‑sonden New Horizons, som passerade Pluto den 14 juli 2015 och skickade hem detaljerade bilder och data som förändrade vår bild av denna värld. New Horizons gav nya insikter om Plutos geologi, atmosfär, sammansättning och månar, och fortsätter att förse forskningen med data efter flybyn.

Klassificering och vetenskaplig betydelse

Plutos omklassificering 2006 av Internationella astronomiska unionen ledde till att begreppet "planet" fick en formell definition. Enligt IAU krävdes bland annat att ett objekt ska ha rensat sin omloppsbana från andra objekt för att räknas som planet — ett villkor Pluto inte uppfyller eftersom den tillhör Kuiperbältets befolkning av liknande kroppar. Därför kategoriserades Pluto som dvärgplanet och listades bland mindre planeter. Diskussionen om Plutos status fortsätter dock i vissa delar av forskarvärlden och populärkulturen, och förslaget att återklassa Pluto dyker ibland upp i debatten.

Snabbfakta

Upptäckt: 1930 av Clyde Tombaugh.
Formellt nummer: 134340 Pluto.
Genomsnittlig temperatur: cirka −226 till −240 °C.
Orbitalperiod: ≈ 247,9 år.
Rotationstid: ≈ 6,39 jorddygn.
Största måne: Charon (plus mindre månar Nix, Hydra, Kerberos, Styx).
Utforskare: New Horizons (flyby 2015).

Pluto är en komplex, mångfacetterad värld som fortsätter att utmana vår förståelse av små kroppar i solsystemet — från dess dynamiska yta och tunn atmosfär till dess roll i Kuiperbältets population och historiska betydelse i astronomins utveckling.

Upptäckt

På 1840-talet förutspådde Urbain Le Verrier med hjälp av Newtons mekanik att planeten Neptunus existerade. Han upptäckte detta efter att ha studerat Uranus bana. Neptunus sågs senare i slutet av 1800-talet. Astronomer ansåg då att en annan planet störde Uranus bana. År 1906 inledde Percival Lowell, en person från Boston, ett omfattande sökande efter den nionde planeten. Han kallade den "Planet X". År 1909 hade Lowell och William H. Pickering föreslagit många möjliga platser i solsystemet där planeten kunde finnas. Lowell fortsatte forskningen fram till 1916. Den gav dock inget bra resultat. Den 19 mars 1915 hade hans observatorium tagit två bilder av Pluto. Lowell kände inte till detta. Bilderna erkändes inte då för vad de var.

Constance Lowell, Percivals änka, hade en tio år lång rättslig strid om Percivals egendom. Av denna anledning inleddes sökandet efter Planet X på nytt 1929. Uppdragets chef, Vesto Melvin Slipher, gav uppdraget till Clyde Tombaugh, en 23-årig man från Kansas. Tombaugh hade just kommit till Lowell Observatory. Slipher hade blivit imponerad av hans astronomiska teckningar.

Tombaughs var tvungen att systematiskt ta bilder av natthimlen i par varannan vecka. Sedan var han tvungen att titta på varje par för att se om något objekt hade förskjutits. Han använde en maskin som kallas blinkjämförare. Han växlade snabbt mellan de olika vyerna av varje platta. Detta hjälpte honom att se om något objekt hade ändrat position. Den 18 februari 1930 upptäckte Tombaugh ett föremål som verkade röra sig från de fotografiska plåtarna som togs den 23 januari och 29 januari samma år. En annan bild som togs den 21 januari bekräftade detta. Efter att observatoriet gjort mer forskning om det, telegraferades nyheten om upptäckten till Harvard College Observatory den 13 mars 1930.

Namn

Upptäckten gav upphov till rubriker i hela världen. Lowell-observatoriet hade rätt att namnge det nya objektet. De fick in över 1000 förslag från hela världen. Några föreslog Atlas som namn. Andra ville döpa det till Zymal. Tombaugh uppmanade Slipher att föreslå ett namn för det nya objektet snabbt innan någon annan gjorde det. Constance Lowell föreslog Zeus, sedan Lowell och slutligen Constance. Dessa förslag användes inte.

Namnet Pluto föreslogs av Venetia Burney (senare Venetia Phair). Hon var en 11-årig skolflicka i Oxford, England. Venetia var intresserad av klassisk mytologi och astronomi. Namnet var av den romerska guden för underjorden. Hon tyckte att det var ett bra namn för en mörk och kall värld. Hon föreslog det när hon pratade med sin farfar Falconer Madan. Han var tidigare bibliotekarie vid Bodleian Library vid Oxfords universitet. Madan gav namnet vidare till professor Herbert Hall Turner. Turner berättade det föreslagna namnet för astronomer i USA.

Objektet namngavs officiellt den 24 mars 1930. Varje medlem av Lowell Observatory fick rösta på en lista med tre namn. Namnen var Minerva (som redan var namnet på en asteroid), Cronus och Pluto. Pluto fick alla röster. Namnet tillkännagavs den 1 maj 1930. Vid tillkännagivandet gav Madan Venetia fem pund som belöning.

Namnet blev populärt i kulturen. Disney-figuren Pluto introducerades samma år. Han fick sitt namn till föremålets ära. År 1941 namngav Glenn T. Seaborg det nyskapade grundämnet plutonium efter Pluto. Detta var för att upprätthålla traditionen att namnge nya grundämnen efter nyupptäckta planeter. Till exempel hade uran uppkallats efter Uranus och neptunium efter Neptunus.

IAU-klassificering

Efter en debatt i augusti 2006 fastställdes en officiell definition av begreppet "planet" i en IAU-resolution. Enligt resolutionen finns det tre villkor för att ett objekt i solsystemet ska betraktas som en planet:

Objektet måste vara i en bana runt solen.
Föremålet måste vara tillräckligt massivt för att kunna rundas av sin egen gravitation. Närmare bestämt ska dess egen gravitation dra det till en form som definieras av hydrostatisk jämvikt.
Den måste ha rensat området runt sin bana.

Pluto uppfyller inte det tredje villkoret. Dess massa är mycket mindre än den sammanlagda massan av de andra objekten i dess omloppsbana: 0,07 gånger. Jorden däremot är 1,7 miljoner gånger större än den återstående massan i dess omloppsbana (exklusive månen). IAU beslutade också att kroppar som i likhet med Pluto uppfyller kriterium 1 och 2 men inte kriterium 3 skulle kallas dvärgplaneter.

I september 2006 tog IAU med Pluto, Eris och dess måne Dysnomia i sin katalog över mindre planeter och gav dem de officiella beteckningarna "(134340) Pluto", "(136199) Eris" och "(136199) Eris I Dysnomia".

Månar

Pluto och dess största måne Charon kallas ibland för ett "binärt system". Detta beror på att barycentrumet i deras banor inte ligger inom dem. IAU har ännu inte formaliserat en definition för binära dvärgplaneter, och till dess att de antar ett sådant beslut klassificerar de Charon som en måne till Pluto. Pluto har fyra kända mindre månar, Nix och Hydra, som upptäcktes 2005, Kerberos, som upptäcktes 2011, och Styx, som upptäcktes 2012.

Pluto på BBC

Pluto: tillbaka från de döda (BBC Horizon): [1]

Frågor och svar

F: Vad är det formella namnet på Pluto?

S: Plutos formella namn är 134340 Pluto.

F: Hur stor är Pluto jämfört med jordens måne?

S: Pluto väger ungefär en femtedel (⅕) av jordens måne och bara en tredjedel (⅓) av dess volym.

F: När omklassificerades Pluto som en dvärgplanet?

S: År 2006 omklassificerades Pluto till en dvärgplanet.

F: Vad är medeltemperaturen på Pluto?

S: Medeltemperaturen på Pluto är mellan -226 och -240 grader Celsius.

F: Hur långt bort från solen tar det för Pluto att kretsa?

S: Det krävs 30-49 AU (4,4-7,4 miljarder km) från solen för att Pluto ska kretsa runt solen.

F: Vem upptäckte Eris och andra liknande objekt i början av 2000-talet?

S: I början av 2000-talet upptäckte astronomer det utspridda skivobjektet Eris och andra liknande objekt.

F: Varför var vissa forskare oense om att Pluto skulle nedgraderas 2006?

Svar: Vissa forskare var oense om att Pluto skulle nedgraderas eftersom de ansåg att den fortfarande borde klassificeras som en planet i stället för en dvärgplanet.