Populus — Popplar, asp & bomullsträd: arter, egenskaper och DNA-sekvens

Upptäck Populus – popplar, aspar och bomullsträd: arter, egenskaper och banbrytande DNA-sekvensering av P. trichocarpa. Lär dig skillnader, ekologi och användningsområden.

Populus är ett släkte av träd som är vanligt förekommande på norra halvklotet. De kallas vanligen för popplar. Släktet har 25–35 arter i tre undergrupper, som vanligen kallas poppel, asp och bomullsträd. Popplar är kända för snabb tillväxt, enkel form och förmåga att etablera sig i öppna, störda miljöer såsom flodslätter och nyöppnade skogsmarker.

Utseende och biologi

Popplar är oftast lövfällande träd med enkla, alternerande blad som kan vara runda, triangulära eller äggrunda beroende på art. Barken är ofta slät hos unga träd och blir sprickig med åldern. Blommorna sitter i hängande katkotten och arterna är vanligen tvåbyggare (separata han- och honträd), vilket innebär att pollinering oftast sker med vindens hjälp. Fröna är små och försedd med håriga, bomullsliknande hår som underlättar vinddispergering — därav namnet bomullsträd för vissa arter. Många popplar kan också sprida sig vegetativt genom rotskott och bilda stora kloner.

Arter och utbredning

Populus finns i tempererade och boreala områden över Europa, Asien och Nordamerika. Vanliga arter i Sverige och närområdet är till exempel Populus tremula (asp), Populus tremuloides (nordamerikansk asp), Populus alba (vitpoppel) och Populus nigra (svartpoppel). Många europeiska och nordamerikanska arter hybridiserar lätt, vilket har lett till en mängd naturliga och odlade hybrider som utnyttjas för skogsbruk och prydnadsväxter.

Ekologi och betydelse

Popplar fungerar ofta som pionjärarter och är viktiga för att stabilisera jord vid vattendrag, skapa habitat för insekter och fåglar samt bidra snabbt till vegetationsåterhämtning efter störning. De växer snabbare än många andra lövträd men lever vanligen kortare tid. Asp (till exempel Populus tremula) kan ge stora klonförekomster där en enda genetisk individ kan sprida sig med rotskott och bilda omfattande bestånd — ett känt exempel utanför Europa är ”Pando”, en jättelik aspenklon i Utah, USA.

Användning

Popplar odlas kommersiellt för ved, massa- och pappersproduktion, energived (biomassa) och som prydnadsväxter i parker och längs vägar. Träets lätta och relativt mjuka egenskaper gör det användbart för snickeri, förpackningar och inom bygg. Vissa arter och hybrider används även för phytoremediering (upprensning av förorenad mark) tack vare sin snabba tillväxt och stora vattenupptagningskapacitet.

Sjukdomar, skadegörare och odlingstips

Popplar kan angripas av svampsjukdomar (t.ex. rost och röta), insekter (bladlöss, poppelbock) och kan drabbas av storm- och frostsprickor. För odling är det viktigt att välja rätt art eller hybrid för platsens vatten- och näringsförhållanden. Många popplar trivs bäst på fuktiga, näringsrika marker. För att minska sjukdoms- och skadeproblematik används ofta sortval, regelbunden röjning och god markvård.

Genom och forskning

I septembernumret 2006 av Science tillkännagavs det att den västra balsampopeln (P. trichocarpa) var det första trädet som fick sin fullständiga DNA-kod sekvenserad. Sekvenseringen gav forskarna en kartläggning av arvsmassan som öppnade dörrar för studier av trädens tillväxt, lignin- och cellväggssyntes, stressrespons och skillnader mellan årliga och perenna livscykler. Genomet hos P. trichocarpa visade på ett relativt kompakt genom för ett träd och innehöll tiotusentals gener som bidrar till trädbildning, rotbildning och anpassningar till miljövariation.

Forskningens tillämpningar

Genomisk kunskap om popplar används för att förbättra trädens tillväxt, sjukdomsresistens och kvalitet som råvara för massa och papper samt bioenergi. Popplar är också modellorganismer för studier av vedbildning (xylogenesis) och perenna fenologiska processer (tillväxtuppehåll och återstart). Genetiska verktyg och utvalda hybrider används i forskning och skogsbruk, men väcker också frågor om genetisk spridning, bi-säkerhet och bevarande av vilda populationers genetiska mångfald.

Populus-släktet är därför både ekologiskt betydelsefullt och ekonomiskt värdefullt, samtidigt som det utgör ett viktigt forskningsobjekt för att förstå trädens biologi på molekylär nivå.

Sök med bokstav