Potatis – fakta, näringsinnehåll och odling av Solanum tuberosum

Lär dig allt om potatis (Solanum tuberosum): näringsinnehåll, hälsofördelar, odlingstips, skadedjur och säker hantering av gröna knölar.

Potatis är en rotfrukt, Solanum tuberosum. Det är en liten växt med stora blad. Den del av potatisen som människor äter är en knöl som växer under jorden.

Potatis innehåller mycket stärkelse och andra kolhydrater. Potatisen har vanligtvis ett ljusbrunt eller gulaktigt skal och är vit eller gul inuti. Om potatisen får ljus på sig blir knölen grön och blir giftig.

Ursprung och användning

Potatisen härstammar från Anderna i Sydamerika där den odlades av ursprungsbefolkningar för flera tusen år sedan. Den fördes till Europa på 1500-talet och har sedan dess blivit en av världens viktigaste livsmedel. Potatis odlas både för hushållsbruk och storskalig livsmedelsproduktion och används i en mängd maträtter – allt från kokt och mosad till stekt, bakad och friterad.

Näringsinnehåll

Potatis är näringstät och ger energi framför allt i form av stärkelse. Näringsinnehållet varierar med sort och tillagningssätt, men ungefärligt per 100 g potatis (rå eller kokt utan tillsatser):

• Energi: cirka 70–90 kcal
• Kolhydrater: 15–20 g (främst stärkelse)
• Protein: omkring 2 g
• Fett: mycket lite, <1 g
• Kostfiber: 1–3 g
• Vitamin C: 10–20 mg (kan minska vid kokning)
• Kalium: omkring 300–450 mg

Potatis bidrar också med B-vitaminer och spårämnen. Hur den tillagas påverkar näringsvärdet: kokning utan skal minskar vitamin C, medan bakning eller ångkokning bevarar mer näring.

Olika sorter

Det finns många sorter som kan delas in efter mognadstid och textur:

• Tidiga sorter: skördas tidigt, ofta fasta i konsistensen och passar bra att koka och användas som färskpotatis.
• Sena sorter (lagringspotatis): får mer stärkelse och lämpar sig för mos, ugnsbakning eller lagring.
• Fastkokande: håller formen vid kokning – bra till sallader och gratänger.
• Mjöliga/ströa: faller sönder och blir fluffiga – bra för mos och pommes frites.

Odling och skötsel

Potatis odlas från sättpotatis (små knölar eller uppstyckade bitar). Grundläggande odlingsråd:

• Plantera på en solig plats i väldränerad, lucker jord.
• Planteringstid i Sverige är vanligen från april till maj beroende på väder.
• Hilling (att kupa jord kring plantan) skyddar knölar mot solljus och ökar avkastningen.
• Jämn fuktighet under knölbildning ger jämn kvalitet — undvik torka och stående vatten.
• Växtföljd och att undvika att odla potatis på samma plats år efter år minskar risk för sjukdomar.

Sjukdomar och skadedjur

Vanliga problem i potatisodling är potatisbladmögel, olika virus, nematoder och insekter som Colorado-potatisbagge. Friska plantor, motståndskraftiga sorter, god växtföljd och lämpliga odlingsmetoder minskar riskerna. Bekämpningsmedel kan användas vid behov, men biologiska och förebyggande åtgärder är ofta att föredra i trädgård och ekologisk odling.

Förvaring

För bästa hållbarhet förvaras potatis svalt (runt 4–8 °C), mörkt och torrt. Undvik solljus och ljus som gör att knölarna blir gröna — de gröna delarna innehåller gifter och bör skäras bort eller potatisen slängas om omfattande. Låg temperatur under +4 °C kan omvandla stärkelse till socker och ge sötare smak och mörkfärgning vid tillagning, så för hushållslagring är omkring 4–8 °C bra.

Matlagningstips

• För fasta potatissorter: koka med skal eller ånga för bästa textur.
• För mos, potatisbak eller pommes: välj mjöliga, stärkelserika sorter.
• Skala eller skär bort gröna/spirande delar innan tillagning.
• Kokvatten kan vara näringsrikt — använd det i soppor eller såser om saltmängden passar.

Säkerhet och hälsa

Potatis innehåller naturliga glykoalkaloider (t.ex. solanin och chakonin) som finns i extra höga mängder i gröna partier och i groddar. Dessa ämnen kan vara giftiga vid stora intag. Undvik att äta gröna eller groddade potatisar, skär bort missfärgade delar och förvara potatis mörkt. För de allra flesta är potatis en hälsosam del av kosten när den tillagas på ett balanserat sätt.

Produktion och betydelse

Potatis är en central gröda i många länder tack vare hög avkastning per yta och god näringsprofil. Stora producentländer är Kina, Indien, Ryssland och flera europeiska länder. I Sverige är potatisen både en kulturskatt och en viktig gröda för såväl industriproduktion som hemmahushåll.

Sammanfattningsvis är potatis (Solanum tuberosum) en mångsidig och näringsrik gröda som, med rätt odling och förvaring samt försiktighet mot gröna/groddade knölar, utgör en hälsosam och praktisk del av kosten.

Matlagning

Potatis äts nästan alltid kokt. Man kokar potatis genom att koka, baka, rosta eller steka den. Pommes frites eller "chips" är potatis som skärs i långa bitar och steks tills de är mjuka. Potatischips, som ofta kallas chips, är potatis som skärs i mycket tunna runda bitar och steks tills de är hårda.

William Shakespeare skrev att potatisen var ett afrodisiakum, men det finns inga bevis för att det stämmer.

 
bild av Clusius (1583)  

Sök med bokstav