Skolan i Aten — Rafaels mästerverk, fresk i Vatikanens Stanze (1510–11)

Upptäck Skolan i Aten — Rafaels ikoniska fresk i Vatikanens Stanze (1510–11), ett renässansmästerverk som fångar klassisk visdom, skönhet och konstnärlig perfektion.

Skolan i Aten är en berömd freskomålning av konstnären Rafael. Den målades under den italienska renässansen mellan 1510 och 1511 på uppdrag av påven Julius II och ingår i dekorationen av de pappliga rummen. Frescon finns i apostoliska palatset i Vatikanen, i det rum som idag är känt som Stanze di Raffaello.

Skolan i Aten räknas som ett mästerverk och ett idealiskt exempel på högrenässansens balans mellan harmonisk komposition, klassisk idealarkitektur och humanistiskt innehåll. Rafaels lösning bygger på en tydlig centralperspektivisk struktur med försvinnande punkt placerad nära de två centrala gestalterna — Platon och Aristoteles — och på storskalig arkitektur inspirerad av samtidens byggmästare (särskilt Bramante). Tekniken är buon fresco, vilket innebär att färgen applicerades i våt kalkputs.

Motivet och några identifierade gestalter

Fresken skildrar en samling antika tänkare och filosofer i en idealiserad klassisk miljö. Bland de mest igenkännbara figurerna brukar man räkna:

• Platon (till vänster om centrum), pekar uppåt — bär ofta en bok märkt Timaeus.
• Aristoteles (till höger om centrum), gestikulerar mot jorden — symboliserar empirisk filosofi.
• Sokrates, Pythagoras, Euclid/Archimedes (den geometrilärande figuren), och Diogenes bland andra.
• Man brukar också peka ut Heraklit (en ensam, tänkande figur med drag som många menar är inspirerade av Michelangelo) och Raphael själv, som antas ha avbildat sig i en ung man som ser ut mot åskådaren.

Fresken har också symbolisk betydelse: den visar sammankopplingen mellan olika former av kunskap och hyllar den antika traditionen som renässanshumanismen byggde på. Skolan i Aten är en del av en serie fresker i samma sal som tillsammans behandlar teologi, filosofi, poesi och rättvisa, vilket speglar påvens och tidens intresse för en samlad bild av mänsklig vetenskap och konst.

Storleken och den monumentala skalan bidrar till verket som samlingspunkt i apostoliska palatset, och fresken kan fortfarande ses idag av besökare i Vatikanen. Verket har haft ett stort inflytande på västerländsk konst och ses allmänt som ett av Rafaels största konstnärliga bidrag.

Figurer

Endast identiteten på några av filosoferna i bilden, som Platon och Aristoteles, är säker.

Följande förteckning över möjliga identifieringar föreslås:

1: Zeno av Citium 2: Epikur Möjligen bilden av två filosofer, som vanligtvis visades i par under renässansen: Heraklit, den "gråtande" filosofen, och Demokrit, den "skrattande" filosofen. 3: okänd (tros vara Rafael) 4: Boethius eller Anaximander eller Empedokles? 5: Averroes 6: Pythagoras 7: Alcibiades eller Alexander den store? 8: Antisthenes eller Xenophon eller Timon? 9: Rafael, Fornarina som personifierar kärleken eller Francesco Maria della Rovere? 10: Aeschines eller Xenofon? 11: Parmenides? (Leonardo da Vinci) 12: Sokrates 13: Herakleitos (Michelangelo) 14: Platon (Leonardo da Vinci) 15: Aristoteles (Giuliano da Sangallo) 16: Diogenes av Sinope 17: Plotinus (Donatello?) 18: Euklides eller Archimedes med elever (Bramante?) 19: Strabo eller Zoroaster? (Baldassare Castiglione) 20: Ptolemaios? R: Apelles (Rafael) 21: Protogenes (Il Sodoma, Perugino eller Timoteo Viti)

 
Namnen mellan parenteser är de samtida personer som Rafael tros ha tagit sina avbildningar från.  

Sök med bokstav