Förenta staternas appellationsdomstolar (eller circuit courts) är de mellanliggande appellationsdomstolarna i Förenta staternas federala rättsväsende. En appellationsdomstol avgör överklaganden från distriktsdomstolarna inom sin federala rättskrets. I vissa fall avgör den överklaganden från andra utsedda federala domstolar och administrativa organ.

Struktur och geografi

Det finns tretton federala appellationskretsar: elva numeriska geografiska kretsar, en för District of Columbia (D.C. Circuit) och en särskild Federal Circuit med nationell ämnesmässig behörighet (till exempel patent- och vissa myndighetsärenden). Varje krets omfattar flera federala distriktsdomstolar i en bestämd geografisk region (utom Federal Circuit som inte är geografisk).

Domstolarna består av flera circuit judges (kretsdomare) som är utnämnda av presidenten och godkända av senaten. Dessa domare sitter i allmänhet på livstid enligt artikel III i konstitutionen och kan sitta i andra kretsar eller i Högsta domstolen genom så kallad "sitting by designation".

Funktion och arbetsprocess

Appellationsdomstolarnas huvuduppgift är att granska distriktsdomstolarnas beslut för rättsliga fel. De håller normalt inga nya rättegångar eller tar emot ny bevisning. I stället prövar de det skriftliga processmaterialet (rättsprotokoll och bevisning från underinstansen) samt de skriftliga argumenten (briefs) och ofta muntliga förhandlingar (oral argument).

  • Panelprövning: De flesta ärenden avgörs av en panel om tre domare.
  • En banc: I mer viktiga eller kontroversiella fall kan ett krav på omprövning av alla kretsens aktiva domare göras — detta kallas att ta fallet en banc. Följderna av ett en banc-beslut kan vara att tidigare panelavgöranden omprövas.
  • Beslutsformer: Domstolen kan utfärda publicerade prejudicerande avgöranden eller opublicerade/minor opinions som inte är bindande prejudikat i samma utsträckning.

Standarder för prövning

Vid prövningen tillämpas olika standarder beroende på vilken typ av fråga som överklagas:

  • Rättsfrågor: Prövas ofta de novo — domstolen ersätter då underinstansens rättstillämpning med sin egen bedömning.
  • Faktabedömningar: Bedöms vanligen enligt "clear error" — domstolen ger stor respekt åt distriktsdomstolens slutsatser om fakta.
  • Skönsmässiga avgöranden: Såsom förvaltningsmyndigheters beslut eller domstolens processuella beslut granskas ofta med högre tröskel (t.ex. "abuse of discretion").

Överklagandeprocessen — praktiska steg

  • Inlämning av Notice of Appeal: En part som vill överklaga måste vanligtvis lämna in ett formellt meddelande om överklagande till distriktsdomstolen inom en bestämd tidsfrist (i federala civilfall är det vanligen 30 dagar från domens datum; i straffmål är det ofta 14 dagar).
  • Rättsprotokoll och briefs: Parterna lämnar in överklagandebrief där de argumenterar om vilka fel som begåtts. Underlagen från distriktsdomstolen skickas som "record on appeal".
  • Muntlig förhandling: Många ärenden får möjlighet till muntligt anförande, men domstolen kan besluta utan att hålla muntligt anförande.
  • Dom och mandatum: Domstolen avkunnar sin dom skriftligt. Efter avslutning utfärdas en "mandate" som gör domens verkningar bindande och låser fast följande processsteg (t.ex. möjlighet att söka vidareprövning i Högsta domstolen).

Olika typer av överklaganden

Huvudregeln är att endast slutliga avgöranden kan överklagas. Det finns dock undantag:

  • Interlocutory appeals — vissa mellanliggande beslut kan överklagas enligt särskilda regler.
  • Collateral orders — undantag för vissa avgöranden som direkt påverkar rättigheter och inte kan återställas senare.
  • Extraordinära åtgärder som mandamus eller injunktionsrelaterade överklaganden i vissa fall.

Prejudikat och rättens påverkan

Beslut från en circuits domstol är bindande för distriktsdomstolar inom samma krets så länge de inte har blivit ändrade av ett en banc-beslut eller av Högsta domstolen. När olika kretsar tolkar lagen på olika sätt uppstår så kallade circuit splits. Dessa splittringar är en vanlig anledning till att Högsta domstolen (Supreme Court) beviljar prövning för att skapa nationell enhetlighet.

Relation till Högsta domstolen

Parter som är missnöjda med ett kretsavgörande kan ansöka om prövningstillstånd (petition for certiorari) hos USA:s Högsta domstol. Högsta domstolen väljer vilka ärenden den ska pröva; endast ett litet urval tas upp varje år. Tidsfristen för att lämna in en begäran om certiorari från ett kretsavgörande är normalt 90 dagar från domens datum.

Särskilda kretsändringar och temaområden

Vissa kretsar har särskild tyngd i vissa rättsområden; exempelvis är D.C. Circuit ofta betydelsefull i förvaltningsrättsliga frågor eftersom många federala myndigheters ärenden prövas där. Federal Circuit har nationell ämnesbehörighet i patentfrågor och i överklaganden från vissa specialdomstolar.

Domarnas utnämning och arbetsvillkor

Circuit judges nomineras av presidenten och bekräftas av senaten. De tjänstgör i regel på livstid (under god uppförandestandard), vilket syftar till att säkra domstolarnas oberoende. Kretsdomarna kan också dela arbetsbördan genom att tillåta pensionerade domare eller domare från andra kretsar att sitta genom delegation.

Sammanfattning

USA:s federala appellationsdomstolar utgör en central led i rättskedjan: de rättar och tolkar lagen efter distriktsdomstolernas avgöranden, skapar prejudikat inom sina kretsar och fungerar som ett filter innan vissa frågor når Högsta domstolen. Deras beslut har stor betydelse både för enskilda parter och för utvecklingen av federal rätt.