Presidentvalet i USA 1860 hölls tisdagen den 6 november 1860. Valet av president Abraham Lincoln bidrog till utbrottet av det amerikanska inbördeskriget. Valet genomfördes i en tid då landet var djupt splittrat i frågor om slaveriets utbredning och de politiska rättigheterna för slavägare.
Politiska bakgrunden
Under 1850‑talet förvärrades konflikterna mellan nordstaterna och sydstaterna. Debatten rörde bland annat om nya territorier skulle tillåta slaveri och om federala beslut skulle begränsa eller skydda slavägarnas intressen. Dessa spänningar bidrog till betydande omvälvningar inom de etablerade partierna.
Partiernas splittring
- Det demokratiska partiet drabbades av inre motsättningar kring frågan om slaveri och dess geografiska spridning. Partiet delades 1860 i flera grupper, inte minst på grund av stridigheter mellan nordliga och sydliga ledare (demokratiska partiet).
- År 1860 sprack partiet i tre huvudsakliga fraktioner, vilket försvagade dess möjlighet att samla röster mot den nyblivna republikanernas kandidat.
- Varje grupp inom splittringen trodde att den bäst kunde slå republikanernas kandidat i valet, vilket ledde till flera rivaliserande nomineringar och en fragmenterad väljarkår.
Kandidater och valplattformar
De viktigaste kandidaterna i valet var:
- Abraham Lincoln (republikanerna) — motsatte sig slaveriets utbredning till nya territorier.
- Stephen A. Douglas (norddemokrater) — förespråkade folkomröstning (popular sovereignty) för territoriella frågor.
- John C. Breckinridge (syddemokrater) — argumenterade för starkare skydd för slavägarnas rättigheter.
- John Bell (Constitutional Union Party) — betonade bevarande av unionen och nationell konstitutionell ordning.
Valresultatet
Valet gav Abraham Lincoln en klar valseger i elektorskollegiet, främst genom stöd i de nordliga delstaterna. Han vann en majoritet av elektorsrösterna trots att hans andel av den sammanlagda folkrösten var mindre än 50 procent. De splittrade demokraternas nomineringar bidrog till att sprida oppositionens röster och stärkte Lincolns väg till seger.
Omedelbara konsekvenser
- Lincoln harvade oro i södern; flera slavstater såg hans val som ett hot mot institutionen slaveri.
- Under vintern 1860–1861 följde en rad secessioner: sydstater började lämna unionen och deklarerade självständighet från USA.
- Under våren 1861 ledde dessa händelser, tillsammans med växande militära konfrontationer, till utbrottet av det amerikanska inbördeskriget (tidigare nämnt).
Betydelse och eftermäle
Valet 1860 räknas som ett av de viktigaste i amerikansk historia eftersom det direkt påverkade landets territoriella enhet och ledde till en blodig konflikt som förändrade USA:s politiska, sociala och ekonomiska landskap. Det visar hur politisk fragmentering och oförmåga att nå kompromiss i centrala frågor kan få långtgående konsekvenser för en nation.



