USA:s presidentval 1860: kandidater, resultat och konsekvenser

I april 1860 möttes demokraterna i Charleston i South Carolina för att välja en kandidat till det kommande presidentvalet. Konventet var ett fullständigt kaos. Demokraterna i norr ville nominera Stephen A. Douglas. Södra demokraterna ville inte stödja honom eftersom han stödde att nya stater skulle ha rätt till folksuveränitet för att välja om de skulle tillåta slaveri. Konventet kunde inte enas om en kandidat. Senare, i ett separat konvent, möttes norddemokraterna igen och valde Douglas. Syddemokraterna valde John C. Breckinridge. Han var USA:s vicepresident under president James Buchanan.

Senare valde en tredje grupp, det nybildade Constitutional Union Party, John Bell som sin kandidat. I partiet ingick några sydstatsdemokrater som var emot slaveriet. Det innehöll också medlemmar av Whigpartiet och Know Nothing-partiet. Constitutional Union Party var emot utbrytning och neutralt i frågan om slaveri. Bell själv var en före detta demokrat.

Det republikanska partiet såg en möjlighet när demokraterna splittrades. De möttes i Chicago den 16-18 maj. William H. Seward var favorit bland många. Abraham Lincoln hade blivit känd genom sina debatter med Stephen A. Douglas. Han hade fördelen att konventet hölls i Chicago, centrum för hans stöd. Efter två omröstningar fanns det inget tydligt val. Vid den tredje omröstningen valde republikanerna Lincoln.

Lincolns ståndpunkt i frågan om slaveriet var känd från hans debatter med Stephen Douglas i senaten 1858. I en debatt sade han: "Jag tror inte att denna regering kan stå ut med att vara permanent halvt slav och halvt fri." Ett av hans mest minnesvärda citat var: "Ett hus som är splittrat mot sig självt kan inte stå kvar". Trots detta ansågs han vara moderat i slavfrågan. Han visste att han inte kunde göra slut på slaveriet i södern i ett enda steg. Istället uttalade han sig endast mot slaveriet i nya amerikanska territorier.

Lincoln vann valet med 1 866 452 röster. Douglas fick 1 376 957 röster. John Breckinridge och John Bell delade på de återstående 1 438 660 rösterna. Lincoln vann majoriteten i elektorskollegiet vilket gav honom presidentposten. Men han vann utan att vinna en enda sydstat. Innan Lincoln invigdes som president förklarade sju sydstater sin avskiljning. I sitt installationstal talade Lincoln till sydstaterna. Han sade: "I era händer, mina missnöjda landsmän, och inte i mina, ligger den betydelsefulla frågan om inbördeskrig". Han fortsatte med att säga: "Regeringen kommer inte att angripa er. Ni kan inte ha någon konflikt utan att själva vara angriparna. Ni har ingen ed som är registrerad i himlen om att förstöra regeringen, medan jag kommer att ha den mest högtidliga att 'bevara, skydda och försvara' den". Lincoln kallade dem för vänner och sade till dem att vi inte är fiender. Tyvärr var Jefferson Davis vid den här tiden redan konfederationens president. De fick senare sällskap av Virginia, North Carolina, Arkansas och Tennessee. Två stater, Kentucky och Missouri, försökte hålla sig neutrala.

Den 12 april 1861 avlossades de första skotten i inbördeskriget vid Fort Sumter i South Carolina.