Alfred Wegener: förespråkaren för kontinentaldrift
Biografi om Alfred Wegener (1880–1930), hans teori om kontinentaldrift, de bevis han samlade, motståndet under hans livstid och senare erkännande genom platttektoniken.
Alfred Lothar Wegener (1 november 1880–13 november 1930) var en tysk naturforskare och meteorolog som är mest känd för att ha föreslagit teorin om kontinentaldrift. Han presenterade sin idé första gången 1912 och utvecklade den i flera utgåvor av boken Die Entstehung der Kontinente und Ozeane. Wegener försökte förena data från geologi, paleontologi och klimatologi för att visa att världens kontinenter en gång suttit samman och senare separerats.
Bildgalleri
10 Bilder
Tidiga år och utbildning
Wegener föddes i Berlin i en familj med vetenskapligt intresse. Han disputerade 1904 i astronomi vid Berlins universitet, men kom snart att arbeta inom meteorologi. Hans bakgrund gav honom en tvärvetenskaplig syn som präglade hans senare arbete; han kombinerade observationer från flera fält för att formulera sina hypoteser.
Vetenskaplig karriär och meteorologi
Efter akademiska studier ägnade sig Wegener åt meteorologi och bidrog till studier av atmosfärens rörelser och systematiska väderobservationer. Under första världskriget tjänstgjorde han som reservofficer och kom att knytas till arméns vädertjänst efter att ha blivit sårad. Hans arbete med väder och klimatformade hans intresse för paleoklimatologi, en viktig komponent i hans argument för tidigare kontinentala konfigurationer.
Teorin om kontinentaldrift: huvudidé och bevis
Wegeners centrala påstående var att dagens kontinenter ursprungligen bildade en sammanhängande landmassa, ofta kallad en urkontinent, och att de sedan rört sig isär. För att stödja hypotesen pekade han på flera oberoende typer av bevis:
- Den uppenbara passformen mellan kuster, särskilt mellan Afrika och Sydamerika, som ett pussel.
- Fossil av samma arter funna på kontinenter som idag ligger långt från varandra, exempelvis fossila landdjur och växter som inte enkelt kunde ha simmat över hav.
- Matchande bergskedjor och bergartsföljder på olika kontinenter som tyder på tidigare sammanhängande bergområden.
- Paleoklimatologiska spår, till exempel tecken på gammal inlandsis och kyligare klimat i områden som idag är tropiska, vilket tyder på att dessa regioner legat längre söderut eller norrut tidigare.
Wegener nämnde specifika fossilgrupper och spridningsmönster som stöd för sin tolkning, och han använde klimatspår för att rekonstruera forna lägen.
Kritik och frågan om drivkrafter
Tidens geologer och geofysiker accepterade inte Wegeners hypotes, i första hand för att han saknade en övertygande fysisk mekanism som kunde förflytta kontinenter genom havsbottnen. Wegener spekulerade om möjliga krafter som tidvatten- och centrifugalkrafter, vilket ansågs otillräckligt. Många kritiker menade att kontinenter inte kunde röra sig genom den hårda oceanbottnen, och därför avfärdades idén i flera decennier.
Senare utveckling: platttektonik och bekräftelse
Under mitten av 1900‑talet tillkom nya data som förändrade bilden. Upptäckter inom havsbottenkartläggning visade mitt‑oceaniska ryggar och mönster av horisontell spridning av oceanbottnen. Resultat från paleomagnetism visade mönster av magnetisk reversering som kunde kopplas till spridning från ryggar. Dessa fynd ledde fram till teorin om platttektonik, som gav en fysisk förklaring till hur kontinenter kan flytta sig som delar av större tektoniska plattor och hur havsbottnen nyskapas och återförsvinner. Många av Wegeners observationer återfinns i denna modernare ram, och han erkänns som en viktig föregångare.
Polarexpeditioner och fältarbete
Wegener deltog i flera expeditioner till polarområdena, framför allt Grönland, där han genomförde meteorologiska och glaciologiska mätningar. Hans fältarbete bidrog med värdefulla data om isrörelser och klimat i höga nordliga latituder och illustrerar hans kombination av teoretiskt tänkande och praktisk observationsverksamhet.
Död och eftermäle
Wegener omkom under en expedition på Grönland 1930. Hans tidiga död bidrog till att hans idéer inte fick omedelbart erkännande inom det bredare geologiska samfundet. Efterhand har han dock kommit att betraktas som en pionjär som tydligt pekade på samband som senare forskning kunde förklara mera fullständigt.
Värde för modern geovetenskap
Wegeners arbete är ett exempel på tvärvetenskaplig syntes: genom att sammanföra fossila fynd, bergartsjämförelser, klimatindikatorer och geografiska observationer formulerade han en storskalig hypotes som stimulerade fortsatt forskning. Idag anges han ofta som en av de viktigaste föregångarna till modern platttektonik.
Relaterade ingångar: vetenskapsbiografi, meteorologi, polarutforskning, kontinentaldrift, kontinenter, jordens utveckling, Berlin, doktorsexamen, astronomi, universitet, militärtjänst, första världskriget
Teori om plattektonik
Teorin hade föreslagits tidigare, mer än en gång. Den första gången var av kartografen Abraham Ortelius på 1500-talet.
Wegeners teori
Wegener använde sig av geologiska, fossila och glaciala bevis från motsatta sidor av Atlanten för att stödja sin teori om kontinentaldrift. Han menade till exempel att det fanns geologiska likheter mellan Appalacherna i Nordamerika och det skotska höglandet. Han sa också att bergsskikten i Sydafrika och Brasilien var likartade.
Han trodde att dessa likheter endast kunde förklaras om dessa geologiska egenskaper en gång i tiden var en del av samma kontinent. Wegener menade att kontinenterna, eftersom de är mindre täta, flyter ovanpå den tätare berggrunden på havsbottnen och rör sig över den. Även om kontinentaldriften förklarade många av Wegeners observationer kunde han inte hitta vetenskapliga bevis för att göra en fullständig förklaring till hur kontinenterna rör sig.
Kritik
Den brittiske geologen Arthur Holmes förespråkade teorin om kontinentaldrift vid en tidpunkt då den var omodern. Han föreslog 1931 att jordens mantel innehöll konvektionsceller som avledde radioaktiv värme och flyttade jordskorpan vid ytan. Hans Principles of Physical Geology, som slutade med ett kapitel om kontinentaldrift, publicerades 1944.
De flesta geovetare och paleontologer trodde dock inte på Wegeners teori och tyckte att den var dum. Vissa kritiker ansåg att gigantiska landbroar kunde förklara likheterna mellan fossil i Sydamerika och Afrika. Andra hävdade att Wegeners teori inte förklarade de krafter som skulle ha behövts för att flytta kontinenter till så stora avstånd. Wegener trodde att de krafter som flyttade kontinenterna kunde orsakas av jordens rotation och stjärnornas precession och att samma krafter orsakade jordbävningar och vulkanutbrott.
Bevis
Under 1950-talet bevisade upptäckter av spridning av havsbotten och magnetisk omvändning på den medelatlantiska ryggen att Wegeners teori var verklig och ledde till teorin om plattektonik, även om de orsaker han föreslog var felaktiga. I dag säger geologer att kontinenterna i själva verket är delar av rörliga tektoniska plattor som flyter på asthenosfären, ett lager av delvis smält berg.
Frågor och svar
F: Vem var Alfred Lothar Wegener?
S: Alfred Lothar Wegener var en tysk vetenskapsman, geofysiker och meteorolog.
F: Vad var Wegeners mest anmärkningsvärda bidrag till vetenskapen?
S: Wegeners mest anmärkningsvärda bidrag till vetenskapen var hans teori om kontinentaldrift, som han lade fram i december 1912.
F: Hur reagerade andra forskare till en början på Wegeners idéer om orsakerna till kontinentaldriften?
S: Andra forskare ansåg till en början att Wegeners idéer om orsakerna till kontinentaldriften var omöjliga.
F: När accepterades slutligen Wegeners hypotes om kontinentaldrift?
S: Wegeners hypotes om kontinentaldrift accepterades inte förrän på 1950-talet, då flera upptäckter gav bevis för kontinentaldrift och dess faktiska orsaker.
F: Var föddes Wegener och var tog han sin doktorsexamen?
S: Wegener föddes i Berlin, och han tog sin doktorsexamen i astronomi vid Berlins universitet 1904.
F: Vad hände med Wegener under första världskriget?
S: Under första världskriget kallades Wegener in som reservofficer i den tyska armén och blev svårt sårad i Belgien. Han förflyttades sedan till arméns vädertjänst.
F: Vad gjorde Wegener huvudsakligen efter kriget?
S: Efter kriget arbetade Wegener huvudsakligen med väderfrågor.
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Alfred Wegener: förespråkaren för kontinentaldrift Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/113790
Källor
- ucmp.berkeley.edu : "Alfred Wegener"
- pubs.usgs.gov : pubs.usgs.gov/gip/dynamic/historical.html
- mantleplumes.org : Radioactivity and Earth Movements