Bergspredikan – Jesu undervisning: saligprisningarna och Herrens bön

En av de viktigaste debatterna om predikan är hur den ska tillämpas i vardagen. Nästan alla kristna grupper har skapat sina egna sätt att förstå och använda predikan i sina liv. I boken Understanding the Sermon on the Mount listar Harvey McArthur tolv olika uppfattningar om predikan.

(1) Det absolutistiska synsättet

Den absolutistiska synen säger att människor ska göra exakt det som Jesus sa i predikan, hela tiden. Om detta innebär en fara för en person, är det vad personen behöver för att bli räddad.

Bland de personer som trodde på detta fanns:

• Den helige Franciskus av Assisi
• Dietrich Bonhoeffer
• Leo Tolstoj (när han var äldre)

Bland de kyrkor som tror på detta synsätt finns bland annat:

• De orientaliskt ortodoxa kyrkorna
• De tidiga anabaptisterna
• Moderna anabaptistiska grupper, som mennoniterna och hutteriterna.

(2) Ändra texten.

I gamla tider modifierade man predikotexten för att göra den mer populär. I Bibeln ändrades till exempel Matteus 5:22 från "[Den som] är arg på sin bror skall riskera domen" till "[Den som] är arg på sin bror utan anledning skall riskera domen".

Under de senaste århundradena har det blivit vanligare att ändra orden i predikan, att ta bort delar som människor skulle ha svårt att acceptera.

Nästan alla större kristna författare har gjort sådana ändringar någon gång.

Detta synsätt stöds inte av något specifikt kristet samfund.

(3) Den överdrivna synen

En av de vanligaste åsikterna är den överdrivna åsikten. Den säger att Jesus använde hyperboler (vilket betyder att han överdrev) i delar av predikan. Personer som tror detta anser att Jesu läror måste göras mer realistiska om de ska kunna användas i den verkliga världen.

De flesta är överens om att det finns en del överdrifter i predikan, men de diskuterar vilka delar som är överdrifter.

(4) De allmänna principerna

Den allmänna principiella synen säger att Jesus inte gav instruktioner (berättade för människor exakt hur de skulle agera). I stället gav han exempel på hur en person bör bete sig.

(5) Synen på dubbelmoral

Den dubbelmoraliska synen säger att en del av Jesu läror är allmänna idéer om hur man ska agera, och en del är instruktioner. För att bli frälsta behöver de flesta människor bara följa de allmänna idéerna om hur de ska agera. Endast ett litet antal heliga människor, som präster och munkar, måste följa instruktionerna.

Bland dem som trodde på denna åsikt fanns bland annat:

• Augustinus (han skapade den dubbelmoraliska synen)
• Thomas av Aquino (som senare ändrade sin syn på dubbelmoralen)
• Geoffrey Chaucer (han använde detta synsätt i sin bok Canterbury Tales (Wife of Bath's Prologue, v. 117-118).

Den romersk-katolska kyrkan tror på dubbelmoralen.

(6) De två världarna

Martin Luther trodde inte på de katolska idéerna om predikan. Han skapade en syn på två världar. Luther delade in världen i två världar eller delar: den religiösa världen och den världsliga (icke-religiösa) världen. Han ansåg att predikan endast gällde den religiösa delen av livet. I den vardagliga världen kunde människor behöva göra saker som predikan sa att de inte skulle göra. Till exempel skulle en domare i sitt världsliga arbete kunna tvingas straffa en brottsling i stället för att förlåta honom. Men som religiös människa borde domaren ändå känna medlidande för vad som händer med brottslingen.

(7) Skriftens analoga syn på skriften

Den skriftanalogiska synen säger att när Nya testamentet skrevs ändrades delar av predikan när den skrevs. Jesus sade till exempel att det var fel att svära en ed. Men i Nya testamentet använder Paulus eden minst två gånger.

(8) Synen på attityder, inte handlingar

Enligt synsättet "attityder, inte handlingar" säger Jesus att han i predikan bara berättade för människor vad han själv skulle göra. Han berättade inte för andra människor vad de måste göra för att bli goda kristna.

Wilhelm Hermann skapade detta synsätt på 1800-talet.

(9) Den tillfälliga etiska synen

Den [wikt:interim interim] etiska åsikten säger att när Jesus höll predikan trodde han att världen skulle gå under mycket snart. På grund av detta var hans undervisning endast avsedd för den korta tiden.

Albert Schweitzer skapade detta synsätt.

(10) Den ovillkorliga gudomliga viljan

Den ovillkorliga gudomliga viljan säger att Jesus ville att människor skulle göra exakt vad han sa och följa den etik som han talade om i predikan. Men med tanke på hur världen ser ut nu kan människor inte göra detta. Människor försöker följa etiken från predikan, men de kommer alltid att misslyckas. Detta kommer att förändras när himmelriket kommer tillbaka till världen. Då kommer alla att kunna leva på det sätt som Gud vill.

Martin Sibelius, en tysk filosof, skapade detta synsätt på 1900-talet.

(11) Synen på omvändelse

Ångestsynsättet säger att Jesus visste att människor inte skulle kunna följa hans läror. Människor skulle försöka följa dem, men misslyckas. Detta skulle lära dem att omvända sig. På så sätt skulle människor komma att tro på evangeliet.

(12) Dispensationalism

Dispensationalismen delar in människans historia i olika grupper. Denna uppfattning säger att vi idag lever i en tid där vi inte kan leva upp till predikningens läror. Någon gång i framtiden kommer vi dock att kunna göra det. När den tiden kommer måste människor följa predikans läror för att få frälsning.

Andra åsikter

E. Earle Ellis, professor i teologi, säger att Jesus i predikan ber de troende att leva på ett sätt som kommer att vara normalt i Guds framtida rike. Som Ellis säger ska vi tala Jesu ord, tänka hans tankar och göra hans gärningar. Eftersom detta kommer att vara etiken i det framtida Guds rike bör människor leva sina liv på ett sätt som hjälper dem att vara redo att leva i Guds rike.

I boken Hiram Key skriver Christopher Knight och Robert Lomas att bergspredikan aldrig ägde rum. Knight menar att Matteus "klistrade ihop alla möjliga passager som om de hade talats efter varandra till en folkmassa på en bergstopp". Han tror att "lärorna utarbetades till detta enda 'tillfälle' för att undvika att avbryta flödet i den övergripande berättelsen".