Brucellos (Maltafeber): orsaker, symtom, smitta och behandling

Brucellos (Maltafeber) — orsaker, symtom, smittvägar och behandling. Lär dig förebyggande råd, risker och när du ska söka vård.

Författare: Leandro Alegsa

Brucellos är en sjukdom som orsakas av bakterier i Brucella-släktet. Den kallas också Bangs sjukdom, Krimfeber, Gibraltarfeber, Maltafeber, Maltesisk feber, Medelhavsfeber, Rockfeber och undulantfeber. Det är en mycket smittsam sjukdom (kan mycket lätt spridas från en person till en annan).

Brucellos är en zoonos, en sjukdom som sprids från djur till människor. Människor får sjukdomen genom att dricka mjölk som inte är steriliserad eller genom att äta kött från sjuka djur. Ibland, men inte särskilt ofta, kan sjukdomen spridas från människa till människa.

Sjukdomen kallades först "Maltafeber". Brittiska militärläkare upptäckte den först på Malta under Krimkriget (1850-talet). Dr David Bruce var den första personen som upptäckte bakterien som orsakade brucellos.

Sammanfattning och förtydligande om smittsamhet

Viktigt: trots att ovanstående text nämner att sjukdomen är mycket smittsam, är brucellos i praktiken främst en zoonos och inte särskilt lättöverförd mellan människor. Smitta från människa till människa är ovanlig; de vanligaste smittvägarna är konsumtion av opastöriserade mejeriprodukter, kontakt med infekterade djur eller djurprodukter samt inandning av aerosoler i laboratoriemiljö eller slakterier.

Orsaker

  • Brucella-bakterier finns framför allt hos idisslare (som nötkreatur, får och getter), grisar och i vissa fall hos hundar och vilda djur.
  • De vanligaste arterna som orsakar sjukdom hos människor är B. melitensis (sällan hos getter/får), B. abortus (nötkreatur), B. suis (grisar) och B. canis (hundar).

Hur smittar brucellos?

  • Genom att dricka opastöriserad mjölk eller äta ost och andra mejeriprodukter som gjorts av opastöriserad mjölk.
  • Genom direkt kontakt med blod, var, moderkaka eller aborterade foster från infekterade djur — särskilt via skadad hud eller slemhinnor.
  • Genom inandning av aerosoler — risk i laboratorier, slakterier eller vid hantering av djurmaterial.
  • Sällsynta människa-till-människa-transmissioner kan förekomma via amning, sällsynt sexuellt överförd smitta eller transplacentär överföring.

Symtom

Brucellos har ofta ett varierande sjukdomsförlopp. Symtomen kan vara:

  • Feber, ofta svängande och ibland beskriven som "undulant feber" (stigande och fallande mönster).
  • Nattliga svettningar, frossa, trötthet och allmän sjukdomskänsla.
  • Led- och muskelsmärta, ryggsmärta (ofta tecken på ryggrad- eller ledengagemang).
  • Viktnedgång, aptitlöshet och huvudvärk.
  • Hepatosplenomegali (förstorad lever och mjälte) och lymfadenopati.

Komplikationer kan inkludera osteoartikulära infektioner (spondylit, artrit), endokardit (allvarlig men ovanlig), neurobrucellos (neurologiska symtom), samt kronisk trötthet. Komplikationer kräver längre behandling och specialistbedömning.

Diagnos

  • Blododling för att påvisa Brucella är viktig men kan ta tid; bakterier växer långsamt.
  • Serologiska tester (t.ex. standard agglutinationstest) används ofta för att påvisa antikroppar mot Brucella.
  • Molekylära metoder (PCR) kan ge snabbare svar och användas på olika provmaterial.
  • Vid misstanke om lokala komplikationer (t.ex. skelett- eller nervengagemang) görs riktade bild- och laboratorieundersökningar.

Behandling

Brucellos behandlas med kombinationer av antibiotika under längre tid för att minska risken för återfall. Vanliga behandlingsregimer hos vuxna:

  • Doxycyklin 100 mg två gånger dagligen i 6 veckor tillsammans med rifampicin (600–900 mg dagligen) i 6 veckor.
  • Ett alternativ är doxycyklin kombinerad med aminoglykosiden streptomycin (till exempel 1 g intramuskulärt dagligen under 2–3 veckor), följt av doxycyklin per os för totalt minst 6 veckor.

Specialfall:

  • Gravida och små barn: doxycyklin bör undvikas; behandling kan istället bestå av rifampicin och trimetoprim-sulfa (TMP-SMX) beroende på ålder och graviditetsstadium — beslut tas av infektionsläkare.
  • Vid endokardit eller djupt organengagemang krävs ofta längre antibiotikakur och ibland kirurgi.

Det är viktigt att följa ordinationerna och slutföra hela kuren. Relapser kan förekomma om behandlingen avbryts för tidigt eller om komplikationer är närvarande.

Förebyggande

  • Pasteurisering av mjölk och mejeriprodukter eliminerar risken för matburen smitta.
  • Vaccination av boskap och djurkontroller i jordbruk minskar spridning i djurbestånd.
  • Arbetsmiljöåtgärder för personer i riskyrken (veterinärer, slakteriarbetare, laboratoriepersonal): skyddskläder, handskar, god hygien och biosäkerhet.
  • Undvik kontakt med aborterade foster och andra djursekret utan adekvat skydd.

Prognos

Med korrekt och fullgod antibiotikabehandling är prognosen oftast god, men sjukdomen kan bli kronisk och ge återkommande symtom eller bestående skador vid sena komplikationer. Endokardit är den vanligaste orsaken till död i brucellos, men är ovanlig.

När ska man söka vård?

Sök vård om du har feber i kombination med svettningar, muskelsmärtor eller om du nyligen varit i områden där brucellos är vanlig, arbetat med boskap eller konsumerat opastöriserade mjölkprodukter. Vid misstanke på komplikation (t.ex. svåra ryggsmärtor, neurologiska symtom eller hjärtrelaterade besvär) bör akut medicinsk bedömning ske.

Epidemiologi

Brucellos är fortfarande endemisk i delar av Medelhavsområdet, Mellanöstern, delar av Afrika, Central- och Sydamerika samt delar av Asien. I många utvecklade länder har kontrollprogram och pasteurisering gjort sjukdomen sällsynt hos människor.

Historik

Som nämnts upptäcktes bakterien som orsakar sjukdomen av Dr David Bruce. Sjukdomen fick många namn beroende på geografiska fyndplatser (t.ex. Maltafeber) och kliniskt mönster (undulantfeber).

Obs: Detta är allmän information. Vid misstänkt brucellos ska medicinsk expertis kontaktas för provtagning, behandling och rådgivning anpassad till den enskilda patienten.

Frågor och svar

F: Vad är brucellos?


S: Brucellos är en sjukdom som orsakas av bakterier i släktet Brucella.

F: Vilka är några andra namn på brucellos?


S: Brucellos kallas också Bangs sjukdom, Krimfeber, Gibraltarfeber, Maltafeber, Maltesisk feber, Medelhavsfeber, Rockfeber och undulantfeber.

F: Hur sprids brucellos?


S: Brucellos sprids från djur till människor, ofta genom att konsumera osteriliserad mjölk eller äta kött från sjuka djur.

F: Är brucellos smittsam?


Svar: Ja, brucellos är mycket smittsam och kan lätt spridas från person till person.

F: Kan människor sprida brucellos till andra människor?


S: Även om det är sällsynt kan människor ibland sprida brucellos till andra människor.

F: Vem upptäckte de bakterier som orsakar brucellos?


Svar: Dr. David Bruce var den förste som upptäckte de bakterier som orsakar brucellos.

F: Var upptäcktes brucellos för första gången?


S: Brucellos upptäcktes först på Malta under Krimkriget på 1850-talet av brittiska läkare inom militären.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3