Sundancehavet var ett inlandshav eller epeiriskt hav som täckte stora delar av västra Nordamerika under juraperioden, främst under mellersta och övre jura (ungefär 170–145 miljoner år sedan). Det utgjorde en marin förbindelse med det som idag är Norra ishavet och sträckte sig genom områden som i dag hör till västra Kanada och in i centrala västra USA. Havets utbredning och förskjutningar styrdes av havsnivåhöjningar, sänkningar och tektonisk sänkning av bassänger; Sundancehavet drog sig tillbaka när högländerna i väster började resa sig i samband med plattektonisk aktivitet.
Geografisk utbredning och tid
Sundancehavet fyllde stora delar av den västra epeiriska bassängen och varierade i utbredning över tid. I olika epoker av juraperioden nådde det in i områden som idag motsvarar provinser och delstater som Alberta, Saskatchewan samt delar av Montana, Wyoming, Utah och Colorado. Havets gränser förändrades över tiotals och hundratals tusen år i takt med globala havsnivåförändringar och lokal sänkning eller lyftning av jordskorpan.
Geologi och sedimentära avlagringar
På botten av Sundancehavet avsattes lager av sand, slam och kalk, vilket senare blev till bergarter som sandsten, skiffer och kalksten. Dessa sediment bevarar tydliga skikt som visar perioder av djupt respektive grunt vatten. I dag motsvaras många av dessa avlagringar av det som kallas Sundance Formation och korresponderande formationer i närliggande områden. Stratigrafin från Sundancehavet är viktig för att tolka havsvikariansmönster (inträde och reträtt av hav) under juraperioden.
Liv i Sundancehavet och fossiler
Sundancehavet var rikt på marint liv. Vanliga fossiler från havet är ammoniter, belemniter, olika musslor och snäckor samt andra makrofossiler som visar på en produktiv marin fauna. Rovfiskar och hajar förekom, liksom större marina reptiler såsom plesiosaurer och ichthyosaurer i de djupare delarna. Längs kusterna och grunda områden finns spår av strandnära ekosystem, och man har även funnit dinosauriespår och andra spårfossil på gamla strandlinjer som visar på kontakt mellan landlevande och marina miljöer.
Vetenskaplig och praktisk betydelse
Studier av Sundancehavets avlagringar ger viktig information om juratidens klimat, havsnivåväxlingar och biogeografi i Nordamerika. Fossilmaterialet bidrar till att rekonstruera marina näringskedjor och artdiversitet under perioden. Dessutom fungerar dessa sedimentära bergarter ibland som akviferer (grundvattenmagasin) och kan vara av intresse vid regional geologisk kartläggning och vid prospektering efter olika mineral och resurser.
Exponeringar av Sundance-relaterade formationer i dagens landskap — i raviner, klippor och vägskärningar — är populära lokaliteter för geologer och amatörfossilsamlare. Genom att studera dessa bergarter kan man följa hur ett forntida inlandshav förändrades över miljoner år och hur dessa förändringar påverkade liv och landskap.