Genetter (Genetta) – fakta, utseende, beteende och utbredning
Upptäck genetter (Genetta) — fakta om utseende, beteende, klättring, föda och utbredning i Europa & Afrika. Lär dig skillnader, arter och spännande vanor.
Genetterna är däggdjur från den gamla världen. De tillhör viverriderna, i samma familj som civetkatter, och är kattdjur i familjen Viverridae.
De närmaste släktingarna till genetterna är civetterna, linsangs, fossa och mongos. Nästan alla arter hör till släktet Genetta. Den vanliga geneten, Genetta genetta, är den enda viverrid som lever i Europa. De övriga arterna finns främst i Afrika, och fossiler av släktet går tillbaka till Pliocen.
Genetterna har långa svansar som ofta är omkring en till en och en halv gånger kroppslängden. Svansen fungerar som motvikt och hjälper dem att hålla balansen när de hoppar sicksack mellan trädgrenar. De är inte strikt marklevande utan tillbringar mycket tid i träd. Genetterna har halvt utdragbara klor som de använder för att klättra och hålla fast byten, men klorna används sällan för strid.
Rörelseförmåga och beteende: Genetterna är mycket smidiga varelser med snabba reflexer och goda klättringsfärdigheter. De är de enda viverriderna som regelbundet kan stå tvåbent. De kan gå, trava, springa, klättra upp och ner i träd samt hoppa långa sträckor mellan grenar. De är i huvudsak nattaktiva och är mest aktiva under skymning och natt.
Föda: De är opportunistiska allätare och äter ofta små däggdjur som gnagare, spovar och fladdermöss. Små gnagare fångas ofta bakifrån och dödas med ett snabbt bett i huvudet innan de äts, vanligen från huvudet och bakåt. Genetterna fångar också fåglar, fågelägg, tusenfotingar, tusenfotingar, skorpioner, insekter, ödlor och olika frukter, bland annat fikon och oliver. De kan klättra för att leta efter bytesdjur i träd och söker gärna i vegetation och under stenar efter ryggradslösa byten.
Utseende och storlek
Genetter är slanka, med långsträckt kropp, kort huvud och långa ben. Pälsen är ofta fläckig eller randig med varierande färgteckning mellan arter; många har en tydlig ansiktsmask och mörka fläckar längs kroppen. Kroppslängden (huvud–bål) varierar normalt mellan 40 och 60 cm beroende på art, och svansen kan lägga till ytterligare 40–75 cm. Vikten varierar typiskt mellan 1 och 4 kg.
Fortplantning och utveckling
Fortplantningstid varierar mellan arter och regioner. Genetter är i regel ensamma utom under parningstiden. Honan bygger bo eller använder håligheter i träd, klippanischer eller övergivna bohål för att föda sina ungar. Dräktigheten varar ungefär 8–10 veckor beroende på art och honan föder vanligtvis 1–4 ungar. Ungarna föds i början blinda och hjälplösa, öppnar ögonen efter ett par veckor och börjar följa med mamman när de är några veckor gamla. Diande och omsorg fortsätter under flera veckor; ungarna är ofta självständiga efter några månader.
Social struktur och kommunikation
Genetter är främst ensamma och markerar revir med urin, avföring och doftkörtelutsläpp från analkörtlar. De har ett rikt vokalisationsregister — jams, purranden, visslingar och morrningar — som används för att kommunicera mellan individer, exempelvis mellan hona och unge. Doftmarkering används för att hålla inkräktare borta och för att signalera reproduktiv status.
Utbredning och habitat
De flesta arterna finns i Afrika i skogsområden, busklandskap, savann och till och med nära mänskliga bosättningar. Några arter är anpassade till tät skog, andra trivs i torrare miljöer. Den vanliga geneten förekommer också i delar av södra Europa. Genetter är flexibla vad gäller habitat men påverkas av omfattande habitatförlust och fragmentering.
Hot och bevarandestatus
Många genetarter har i dagsläget stabila populationer och bedöms som minst bekymmer (Least Concern) av IUCN, särskilt den vanliga geneten. Dock finns arter som är dåligt kända eller lokalt hotade genom förlust av habitat, jakt, vägtrafik eller konflikter med människor. För vissa arter behövs mer forskning för att klarlägga populationstrender och hot.
Relation till människor
Genetter kan ibland ses i närheten av byar där de jagar skadedjur som gnagare. De jagas sällan för päls men kan drabbas av fällor och trafikdöd. I vissa områden betraktas de som skyddade, medan de i andra kan vara måltavla för lokala förföljelser vid konflikt med tamfjäderfä.
Övrigt
Genetternas luktkörtlar och anala sekret används inte bara för territoriell markering utan även i parningsbeteenden. De kan leva upp till omkring 10–15 år i fångenskap, medan vilda individer ofta har kortare livslängd på grund av predation, sjukdomar och mänsklig påverkan.
Sammanfattningsvis är genetterna flexibla, skickliga jägare och goda klättrare med ett brett födoval och anpassningsförmåga som låter dem leva i många olika miljöer i Afrika och vissa delar av Europa. Fortsatt forskning och skydd av livsmiljöer är viktiga för att bevara de mer känsliga arterna inom släktet.
Genet i Botswana på natten
Frågor och svar
F: Till vilken familj hör släktingar?
S: Genetter är feliforma köttätare i familjen Viverridae.
F: Vilka är de närmaste släktingarna till genetterna?
S: De närmaste släktingarna till genetterna är civila djur, linsangs, fossa och mongos.
F: Var kan man hitta geneter?
S: Den vanliga geneten är den enda viverrid som lever i Europa, medan andra arter lever i Afrika. Fossiler av släktet har hittats från Pliocen.
F: Hur hjälper en lång svans en genet?
S: En lång svans fungerar som en motvikt som hjälper dem att hålla balansen när de hoppar från trädgren till trädgren.
F: Är geneter strikt landlevande djur?
S: Nej, de är inte helt och hållet landlevande och tillbringar en stor del av sin tid i träd.
F: Vilken typ av bytesdjur äter geneter?
Svar: Genetterna äter små däggdjur som gnagare, spovar och fladdermöss, fåglar och fågelägg, tusenfotingar, tusenfotingar, skorpioner och olika frukter som fikon och oliver.
F: Hur smidig är genetterna jämfört med andra viverrider?
S: Genets är mycket smidiga varelser med snabba reflexer och exceptionella klättringsförmågor och är de enda viverriderna som kan stå tvåbent. De kan gå, trava, springa, klättra upp och ner i träd och hoppa.
Sök