Gilgit Baltistan, (tidigare känt som de norra områdena), (Urdu: گلگت بلتستان) är Pakistans nordligaste administrativa område med en speciell status. Regionen ligger i de höga bergen och är till ytan större än Sierra Leone men mindre än Panama. Den utgörs av områden som historiskt tillhört den furstliga staten Kashmir och Jammu och bildades som en enhet 1970 genom sammanslagning av bland annat Gilgit Agency, Baltistandistriktet i Ladakh Wazarat samt de tidigare staterna Hunza och Nagar. Regionens exakta yta anges olika i källor – ofta nämns omkring 72 971 km², medan äldre uppgifter angett 64 817 km².

Geografi och natur

Gilgit-Baltistan ligger strategiskt i norra Kashmir och gränsar i söder mot Azad Jammu och Kashmir samt till det

indiskadministrerade Kashmir i sydöst. I väster gränsar det till Pakistans provins Khyber Pakhtunkhwa, i norr till Afghanistan (avskilt från Tadzjikistan genom Wakhankorridoren), och i nordöst till Folkrepubliken Kina via Khunjerab-passet.

Regionen innesluter några av världens högsta berg och största glaciärer. Här möts flera stora bergskedjor:

  • Karakoram – med världens näst högsta berg K2 (8 611 m) och stora glaciärer som Baltoro.
  • Himalaya – delar av södra gränsområdet.
  • Hindu Kush – i den västra delen mot Afghanistan.

Genom området flyter Indus som en huvudvattendelare. Klimatet varierar kraftigt med höjd; dalarna har korta, svala somrar och kalla vintrar, medan högländerna är permanenta glaciär- och snöfält.

Historia

Området var länge en del av den furstliga staten Jammu och Kashmir. Under kolonialtiden upprättade britterna en särskild förvaltning för de norra områdena (Gilgit Agency), som under 1930-talet stod under ett särskilt arrangemang med den lokala maharadjan. I samband med delningen 1947 genomförde den brittiskt ledda enheten Gilgit Scouts en revolt mot maharadjans förvaltning, vilket blev avgörande för att området kom under pakistansk kontroll. Sedan dess har Gilgit-Baltistan administrerats separat från Pakistans provinser men dess slutliga status är fortfarande kopplad till Kashmir-konflikten.

1970 organiserades området som en enda administrativ enhet. Efter långvariga krav på ökad lokal representation gav Pakistans regering 2009 en ram för självstyre genom en ordning som inrättade en lagstiftande församling och en chefsminister. Lokala förvaltningsreformer och diskussioner om ytterligare statusförändringar har fortsatt därefter.

Folksammansättning och kultur

Gilgit-Baltistan är etniskt och språkligt mångfaldigt. Större grupper inkluderar Shina-, Balti-, Burusho- och Wakhi-talande folk samt folk från Hunza och Nagar. Religionen är dominantly islamisk, men med betydande inre mångfald: sunnimuslimer, shiamuslimer (inklusive twelver) och ett stort antal ismailiter, särskilt i Hunza-dalen, där Aga Khan-rörelsen har starkt inflytande. Lokala traditioner, hantverk, musik och fester är viktiga delar av det kulturella livet.

Administration och befolkning

Gilgit-Baltistan styrs lokalt av en guvernör och en chefsminister, där den senare utses från den valda lagstiftande församlingen. Regionen är uppdelad i flera distrikt, bland annat Gilgit, Skardu, Hunza, Nagar, Diamer och Ghizer, och innehåller både högt belägna bergsområden och bördiga dalar. Befolkningen uppskattas till omkring 1,5–2 miljoner invånare, beroende på beräkningsmetod och källa.

Ekonomi och infrastruktur

Ekonomin är till stora delar baserad på jordbruk i dalarna, boskapsskötsel, småindustri, gruvdrift (bland annat mineraler och marmor) samt turism. Bergs- och expeditionsrelaterad turism, särskilt klättring vid K2, Nanga Parbat och andra toppar, är en viktig inkomstkälla. Regionen har också betydande potential för vattenkraftsutbyggnad.

Viktiga förbindelser är Karakoram Highway som knyter området till Kina via Khunjerab-passet samt flygplatser i Gilgit och Skardu som förbättrar tillgängligheten under säsong. Infrastrukturutveckling har prioriterats av både Pakistan och Kina, bland annat i samband med Kina–Pakistan-ekonomiska samarbeten.

Politisk status och konflikt

Gilgit-Baltistan är fortfarande en del av Kashmirkonflikten. Pakistans regering betraktar sedan självständigheten hela Jammu och Kashmir som ett "omtvistat område" som enligt Islamabad slutligen ska lösas genom en

folkomröstning som ska hållas i hela den forna staten för att avgöra om området slutgiltigt ska ansluta sig till Indien eller slås samman med Pakistan. Under tiden har Gilgit-Baltistan fått ökad lokal representation, men saknar fortfarande full provinsiell status och representation i Pakistans federala parlament, vilket är en källa till politisk debatt och krav från lokalbefolkningen.

Betydelse och besöksmål

Regionen är strategiskt viktig för både Pakistan och Kina och är av globalt intresse för bergsklättrare, geografer och geopolitiker. Bland de mest kända besöksmålen finns K2 och de stora glaciärerna (t.ex. Baltoro), Hunza-dalen med sitt rika kulturarv, samt sjöar och natursköna dalar i Skardu och Naltar. Turismen har stor potential men är väderberoende och kräver god infrastruktur för att utvecklas hållbart.