Tarmflora

Tarmfloran består av mikroorganismer som lever i djurens matsmältningssystem. Det är den största reservoaren av mikrober i människans mikrobiom.

Människokroppen, som består av cirka 100 biljoner celler, bär på tio gånger så många mikroorganismer i tarmarna. De metaboliska aktiviteter som utförs av dessa bakterier liknar dem som utförs av ett organ, vilket har fått vissa att kalla tarmfloran för ett "glömt organ". Man uppskattar att dessa tarmflororor har omkring 100 gånger så många gener i sin helhet som det finns i människans arvsmassa.

Bakterier utgör den största delen av floran i tjocktarmen och upp till 60 % av torrmassan i avföringen. Mellan 300 och 1 000 olika arter lever i tarmen, men de flesta uppskattar att det finns omkring 500 olika arter. Det är dock troligt att 99 % av bakterierna kommer från cirka 30 eller 40 arter. Svampar och protozoer utgör också en del av tarmfloran, men man vet inte mycket om deras verksamhet.

Forskning visar att förhållandet mellan tarmfloran och människan inte bara är kommensalt (en oskadlig samexistens) utan snarare ett symbiotiskt förhållande. Även om människor kan överleva utan tarmflora utför mikroorganismerna en mängd nyttiga funktioner, t.ex. fermentering av oanvända energisubstrat, träning av immunsystemet, förhindrande av tillväxt av skadliga, patogena bakterier, reglering av tarmens utveckling, produktion av vitaminer för värden (t.ex. biotin och vitamin K) och produktion av hormoner som styr värden att lagra fett. Under vissa förhållanden kan dock vissa arter orsaka sjukdom genom att producera en infektion eller öka cancerrisken för värden.

Sådana livsmedelsföreningar som polyfenoler, oligosackarider och polysackarider kan vara användbara för goda bakterier och bidra till att minska patogena arter i människans tarmflora.

Över 99 % av bakterierna i tarmen är anaeroba, men i tarmkanalen finns det många aeroba bakterier.

Den traditionella uppfattningen är att ingen metazoisk stam kan bryta ner cellulosa genom att producera enzymet cellulas. I stället innehåller växtätare mikroorganismer i sina tarmar som producerar cellulas. Detta är viktigt eftersom cellulosa är den vanligaste organiska föreningen på jorden. Ungefär 33 % av allt växtmaterial består av cellulosa (cellulosainnehållet i bomull är 90 % och i trä 40-50 %). Nyligen har det framkommit bevis för att vissa djur producerar sitt eget cellulas. Frågan är ännu inte helt avgjord.

Escherichia coli, en av de många bakteriearter som finns i människans tarm.Zoom
Escherichia coli, en av de många bakteriearter som finns i människans tarm.

Relaterade sidor

Frågor och svar

F: Vad är tarmfloran?


S: Tarmfloran består av mikroorganismer som lever i djurens matsmältningssystem. Det är den största reservoaren av mikrober i människans mikrobiom.

F: Hur många celler finns det i människokroppen?


S: Människokroppen består av cirka 100 biljoner celler.

F: Hur många gener har tarmfloran jämfört med det mänskliga genomet?


S: Man uppskattar att tarmfloran har ungefär 100 gånger så många gener som det finns i den mänskliga arvsmassan.

Fråga: Hur stor andel av torrmassan utgör bakterier i avföring?


Svar: Bakterier utgör den största delen av floran i tjocktarmen och upp till 60 % av torrmassan i avföringen.

F: Hur många arter lever vanligtvis i en människas tarm?


S: Någonstans mellan 300 och 1 000 olika arter lever i tarmen, med de flesta uppskattningar på omkring 500. Det är dock troligt att 99 % av bakterierna kommer från cirka 30 eller 40 arter.

F: Vilken typ av relation finns det mellan människor och deras tarmflora?


S: Forskning tyder på att förhållandet mellan tarmfloran och människan inte bara är kommensalt (en oskadlig samexistens) utan snarare ett symbiotiskt förhållande.

F: Vilka fördelar har goda bakterier för människan?


S: Även om människor kan överleva utan tarmflora utför dessa mikroorganismer en mängd nyttiga funktioner, t.ex. fermentering av oanvända energisubstrat, träning av immunsystemet, förhindrande av tillväxt av skadliga, patogena bakterier, reglering av tarmens utveckling, produktion av vitaminer för sina värdar (t.ex. biotin och vitamin K) och produktion av hormoner som styr sina värdar att lagra fett.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2023 - License CC3