Herat – stad och provins i västra Afghanistan: historia, kultur & språk
Upptäck Herat — västra Afghanistans historiska stad och provins: kulturarv, arkitektur, Herati-persiska språk samt rik historia och lokala traditioner.
Herat (persiska: هرات, Herāt) är Afghanistans tredje största stad med cirka 436 300 invånare år 2012. Den är huvudstad i en Heratprovins och ligger i västra delen av landet, nära gränsen till Iran. Det talade språket i staden kallas heratisk persiska (ofta bara Herati), en lokal variant av persiska (Dari) med egna uttals- och vokabulärsdrag.
Geografi och klimat
Herat ligger i Herat-dalen vid floden Hari Rud (Harirud) och omges av torra bergslandskap. Klimatet är kontinentalt och halvökenartat: varma, ofta mycket torra somrar och kalla vintrar. Nederbörden är låg och koncentrerad till vinter- och vårmånaderna, vilket påverkar jordbruket och vattentillgången i regionen.
Historia
Herat är en av Afghanistans äldsta och historiskt viktigaste städer med en lång kontinuerlig befolkning och en rik kulturhistoria. Staden har varit ett viktigt handels- och kulturscentrum på vägen mellan Persien och Centralasien. Under medeltiden och särskilt på 1400-talet blomstrade Herat som kulturcentrum under Timuridernas tid (bland andra under härskaren Shah Rukh); då byggdes många av stadens mest kända monument och moskéer. Staden har genom århundraden varit föremål för skiftande politiskt inflytande, från persiska dynastier till mongoler, turkar och afghanska furstar.
Kultur, konst och hantverk
Herat har ett starkt kulturliv och är känt för:
- Arkitektur och monument: stadens moskéer, citadell och minaretter visar typisk timuridisk och persisk konst med rik kakeldekoration och ornament.
- Textilhantverk: Herat är känt för mattvävning, broderi och traditionella tyger. Matta- och textilproduktion är viktiga hantverksnäringar.
- Litteratur och musik: staden har en lång tradition av poesi, kalligrafi och klassisk persisk musik.
- Mat: det lokala köket blandar persiska influenser med afghanska inslag — frukter som meloner och granatäpplen, samt rätter baserade på ris och lamm är vanliga.
Viktiga sevärdheter
- Herat Citadel (Qala Ikhtyaruddin): en historisk citadell i stadens centrum, med rötter flera hundra år tillbaka och omfattande renoveringsarbeten under olika perioder.
- Fredagsmoskén (Masjid-e Jami): en av stadens största och mest kända helgedomar, känd för sin timuridiska arkitektur och utsmyckning.
- Musalla-komplexet: rester av en större religiös byggnad med välkända minaretter och dekorationer.
- Herat Bazaar: en traditionell marknadsplats där lokala produkter, hantverk och mat säljs.
- Herat Museum: innehåller artefakter som speglar regionens långa historia.
Ekonomi och jordbruk
Herats ekonomi bygger på handel (särskilt på grund av närheten till Iran), hantverk, jordbruk och vissa industrier. Odlade produkter inkluderar frukt (meloner, aprikoser, granatäpple), spannmål och i vissa områden saffran, som har blivit en viktig exportprodukt. Gränshandel och småindustri spelar också stor roll för stadens ekonomi.
Språk och befolkning
Herats befolkning är etniskt blandad med majoritet persisktalande (Dari/heratisk persiska) samt grupper som hazarer, pashtuner och turkmener i provinsen. Staden har historiskt varit ett persiskt språkcentrum och kulturspråk som persiska dominerar den offentliga och kulturella sfären, även om flera språk och dialekter talas i regionen.
Utbildning och institutioner
Herat är ett regionalt utbildningscentrum med bland annat Herat University, som erbjuder utbildningar inom humaniora, naturvetenskap, teknik och medicin. Staden har även flera skolor, yrkesutbildningar och kulturella institutioner som främjar konst och traditionellt hantverk.
Transport och kommunikation
Herat betjänas av Herat internationella flygplats, vägnät som förbinder staden med övriga delar av Afghanistan och grannländer samt lokal busstrafik. Gränsövergångar mot Iran och handelsvägar mot Centralasien gör Herat strategiskt viktigt för handel och transporter.
Säkerhet och modern historia
Som många andra platser i Afghanistan har Herat påverkats av politiska förändringar och väpnade konflikter under senare decennier. Situationen har varierat över tid, och freds- och återuppbyggnadsinsatser har påverkat stadens utveckling, säkerhet och ekonomi. Besökare och de som arbetar i regionen uppmanas att ta del av aktuella säkerhetsråd inför resa.
Sammanfattning
Herat är en historiskt rik och kulturellt betydelsefull stad i västra Afghanistan. Med sin unika arkitektur, långa tradition av konst och hantverk, viktiga lärosäten och strategiska läge vid gränsen till Iran utgör Herat ett viktigt regionalt centrum för handel, kultur och utbildning.
Herat
Historia
Herat har mycket gamla anor. Avesta, den gamla zoroastriska boken, nämner Herat som "Haroyu" och listar det som det sjätte landet av de sexton perfekta länderna som skapades av Ahura Mazda, den zoroastriska guden. Under den achemenidiska tiden (ca 550-330 f.Kr.) var det omgivande distriktet känt som "Haraiva" (på fornpersiska). De gamla grekerna kallade det för "Aria" och "Artacoana" var Arias huvudstad. Alexander den store intog Artacoana 330 f.Kr. och förstörde det. Han byggde senare en annan stad i närheten av Artacoana och gav den namnet "Alexandria in Ariana", dagens stad Herat. Efter honom tog partherna och sassanierna över. Sassanierna kallade staden för "Harēv".
Araberna intog Herat år 660 e.Kr. och staden blev ett centrum i den muslimska världen. Herat har en lång historia som centrum för sufism, den mystiska grenen av islam. Det blev en del av det område som då var känt som Khurasan, som nådde sin höjdpunkt i civilisationen på 1100-talet. År 1221 e.Kr. intogs den av mongolerna och förstördes senare av Djingis Khan och Timur, den turkiske erövraren, intog den omkring 1393 e.Kr. Herats största epok var under det timuridiska styret, då staden var ett centrum för vetenskap och kultur. Som huvudstad i det timuridiska imperiet hade staden många fina religiösa byggnader och var berömd för sitt överdådiga hovliv, sina musikaliska framträdanden och sin tradition av miniatyrmålningar. Senare kämpade perser och afghaner om kontrollen över staden och Herat bytte ägare flera gånger innan den (under brittisk inblandning) permanent blev en del av Afghanistan 1857 i enlighet med Parisfördraget.
I mars 1979 dödades 25 000 civila i ett antikommunistiskt uppror i Herat. Mellan 1978 och 1992 kämpade kommunistiska styrkor i Herat mot motståndsstyrkor som höll landsbygden. År 1995 kom området under kontroll av pashtuner som tillhör talibanrörelsen. Efter USA:s invasion av Afghanistan, den 12 november 2001, befriades området från talibanerna av Nordalliansen. Till skillnad från andra platser i Afghanistan är Herat numera säkrare.
Frågor och svar
F: Var ligger Herat?
S: Herat ligger i Afghanistan, i västra delen av landet nära gränsen till Iran.
F: Hur många människor bor i Herat?
S: År 2012 bodde cirka 436 300 personer i Herat.
F: Vilken är huvudorten i provinsen Herat?
S: Huvudstaden i Heratprovinsen är staden Herat.
F: Vilket är det talade språket i Herat?
S: Det språk som talas i Herat är heratipersiska, som också är känt som bara herati.
F: Hur stort är Herat jämfört med andra städer i Afghanistan?
S: Herat är den tredje största staden i Afghanistan.
F: När räknades den senaste befolkningen i Herat?
S: Den senaste folkräkningen i Herat finns inte angiven i texten.
F: Är Herat i den östra eller västra regionen av Afghanistan?
S: Herat ligger i västra delen av Afghanistan.
Sök