Histologi
Histologi är studiet av den mikroskopiska anatomin hos celler och vävnader hos växter och djur, särskilt vävnaderna. Det är en del av cytologin och ett viktigt verktyg inom biologi och medicin.
Histologi utförs vanligtvis genom att man tittar på celler och vävnader i ett ljusmikroskop eller elektronmikroskop. Vävnaden måste förberedas särskilt i förväg.
Ett färgat histologiskt preparat som är placerat mellan ett glasobjektiv och ett täckglas och monterat på ett ljusmikroskop.
Mikroskopisk bild av ett histologiskt prov av mänsklig lungvävnad färgat med hematoxylin och eosin.
Massons trikromfärgning av råttans luftvägar. Bindväven är blåfärgad, kärnorna är färgade mörkröda/lila och cytoplasman är färgad röd/rosa.
Teckning av Purkinjeceller (A) och granuleceller (B) från duvans lillhjärna av Santiago Ramón y Cajal, 1899. Instituto Santiago Ramón y Cajal, Madrid, Spanien.
Mikrofotografi av ett histologiskt snitt av mänsklig hud som förberetts för direkt immunofluorescens med en anti-IgA-antikropp. IgA-avlagringar finns i väggarna i små ytliga kapillärer (gula pilar). Det blekt vågiga gröna området ovanpå är epidermis, det nedre fibrösa området är dermis.
Processen
Nedanstående etapper beskrivs endast i stora drag. Laboratorier som utför histologi arbetar enligt mycket mer detaljerade scheman.
Fastställande av
Kemiska fixeringsmedel används för att skydda vävnaden från nedbrytning. På så sätt bevaras cellens struktur och subcellulära komponenter, t.ex. cellorganeller (t.ex. cellkärna, endoplasmatiskt retikulum, mitokondrier). Det vanligaste fixeringsmedlet för ljusmikroskopi är formalin (4 % formaldehyd i saltlösning).
Inbäddning av
Efter fixeringen bäddas vävnadsblocket in i paraffinvax. Detta håller fast och bevarar vävnaden som ett block.
Sektionsindelning
Snittet skärs upp i en serie tunnare skivor som placeras på ett glasobjektiv. Maskinen som skär blocket är en mekanisk giljotin som kan ställas in så att den skär på ett lämpligt djup för vävnaden i fråga.
Färgning
Färgämnen är färgämnen, kemikalier som används för att göra celler och vävnader lätta att se i ett mikroskop. Det finns många vävnadsfärgningar och var och en av dem har för- och nackdelar.
Hematoxylin och eosin (H&E)
Detta är den mest använda färgen inom biologi och medicin. Hematoxylin färgar cellkärnor och eosin färgar cellcytoplasma.
Silvernitrat
Camillo Golgi utvecklade en färgning av nervceller med silvernitrat. Hans idé användes av Santiago Ramón y Cajal i hans berömda arbete om hjärnvävnadens struktur.
Modern teknik
Elektronmikroskopi används ofta, liksom ljusmikroskopi. Detta har sina egna förfaranden. Fördelen är att den kan lösa upp saker som ljuset inte kan lösa upp. Till exempel sågs virus först med hjälp av elektronmikroskopi...
Specialiserade selektiva färgningar med hjälp av immunologi eller radioaktiv märkning är numera rutin. Fördelen med att använda antikroppar eller radioaktiv märkning är att de fäster vid specifika typer av molekyler. Alltmer populärt är märkning med fluorescerande färgämnen, som syns även om en liten del av cellen är färgad. Immunoinfluorescens är namnet på denna särskilda teknik.
Frågor och svar
F: Vad är histologi?
S: Histologi är studiet av den mikroskopiska anatomin hos celler och vävnader hos växter och djur.
F: Vad är histologins fokus?
S: Histologin fokuserar på vävnaderna, även om den också är en del av cytologin.
F: Varför anses histologi vara ett viktigt verktyg inom biologi och medicin?
S: Histologi anses vara ett viktigt verktyg inom biologi och medicin eftersom det gör det möjligt för forskare och sjukvårdspersonal att förstå vävnadernas struktur och funktion på mikroskopisk nivå.
F: Vilken är den vanliga metoden för att genomföra histologiska studier?
S: Den vanliga metoden för att genomföra histologiska studier är att titta på celler och vävnader under ett ljus- eller elektronmikroskop.
F: Vilken betydelse har prepareringen av vävnaden vid histologi?
S: Att förbereda vävnaden är viktigt inom histologin eftersom det gör det möjligt för forskarna att få en tydlig och korrekt bild av vävnaden i mikroskopet.
F: Vilken roll spelar ljusmikroskop och elektronmikroskop inom histologin?
S: Ljusmikroskopets och elektronmikroskopets roll inom histologin är att förstora de vävnader och celler som studeras så att de blir lättare att visualisera och analysera.
F: Hur har histologin bidragit till förståelsen av biologi och medicin?
S: Histologi har bidragit väsentligt till förståelsen av biologi och medicin genom att göra det möjligt för forskare och sjukvårdspersonal att studera vävnadernas struktur och funktion på mikroskopisk nivå, inklusive diagnos och behandling av sjukdomar.
