Immunologi – studiet av immunsystemet, medfödd och adaptiv immunitet

Lär dig om immunologi: hur immunsystemets medfödda och adaptiva försvar fungerar, immunologiskt minne och dess betydelse för hälsa och sjukdom.

Författare: Leandro Alegsa

Immunologi är studiet av immunsystemet. Immunförsvaret är de delar av kroppen som arbetar mot infektioner och parasitism från andra levande varelser. Immunologin behandlar immunförsvarets funktion vid hälsa och sjukdomar samt störningar i immunförsvaret.

Alla växter och djur har ett immunförsvar. Vi vet detta eftersom biologer har hittat gener som kodar för toll-liknande receptorer i många olika metazoer. Dessa toll-liknande receptorer kan känna igen bakterier som "främmande" och är utgångspunkten för immunreaktioner. Den typ av immunitet som utlöses av de tollliknande receptorerna kallas medfödd immunitet. Detta beror på att den är helt och hållet nedärvd i vår arvsmassa och fungerar fullt ut så snart våra vävnader och organ är ordentligt utvecklade.

Vertebrata, och endast ryggradsdjur, har en andra typ av immunitet. Den kallas adaptiv immunitet, eftersom den "minns" tidigare infektioner. Om samma infektion inträffar igen är reaktionen mycket starkare och snabbare. Detta immunologiska minne "ger en enorm överlevnadsfördel" och med det kan ryggradsdjur "överleva under en lång livstid i en miljö fylld av patogener".

Översikt över immunsystemets huvudkomponenter

Immunsystemet består av många olika celltyper, molekyler och vävnader som samverkar. De viktigaste komponenterna är:

  • Celltyper: makrofager, neutrofiler, dendritiska celler, natural killer-celler (NK-celler), B‑celler och T‑celler.
  • Humorala faktorer: antikroppar (immunoglobuliner), komplementsystemet och olika cytokiner och kemokiner som styr inflammation och cellkommunikation.
  • Organ och vävnader: benmärg och thymus (där immunceller utvecklas), lymfkörtlar och mjälte (där immunsvar organiseras), samt mucosa-associerade lymfatiska vävnader i tarm och luftvägar.

Medfödd (ospecifik) immunitet

Medfödd immunitet är kroppens första försvarslinje och aktiveras snabbt vid kontakt med mikroorganismer. Den är inte specifik för enskilda patogener utan känner igen breda mönster via receptorer som toll‑liknande receptorer (TLR) och andra mönsterigenkänningsreceptorer (PRR). Typiska funktioner:

  • Fysikaliska och kemiska barriärer: hud, slemhinnor, saliv, magsyra och enzymatiska skydd.
  • Cellulära svar: fagocytos av makrofager och neutrofiler, antigenpresentation av dendritiska celler och cytotoxisk aktivitet från NK‑celler.
  • Komplementsystemet: en serie plasmaproteiner som kan opsonisera (märka) mikroorganismer, inducera inflammation och direkt lysa cellmembran.
  • Cytokiner och interferoner: signalmolekyler som koordinerar inflammatoriska svar och antiviral aktivitet.

Medfödd immunitet avgör ofta hur allvarlig en infektion blir och styr också om och hur snabbt det adaptiva svaret aktiveras genom antigenpresentation.

Adaptiv (specifik) immunitet

Adaptiv immunitet är karakteriserad av antigen‑specifikitet och minne. Den utvecklas långsammare än det medfödda svaret men är riktad mot specifika delar av en patogen. Viktiga mekanismer:

  • B‑celler och antikroppar: B‑celler differentierar till plasmaceller som producerar antikroppar. Antikroppar kan neutralisera toxiner, opsonisera mikroorganismer och aktivera komplementsystemet. Det finns olika isotyper (IgM, IgG, IgA, IgE, IgD) med olika funktioner och distribution i kroppen.
  • T‑celler: T‑hjälparceller (CD4+) koordinerar immunsvar genom cytokiner och stöd till B‑celler, medan cytotoxiska T‑celler (CD8+) dödar infekterade celler. T‑celler känner igen peptider bundna till MHC‑molekyler.
  • Klonal selektion och minne: Varje lymfocyt har en antigen­receptor med unik specificitet. När en receptor binder sitt antigen aktiveras den cellen, klonas och ger upphov till effektorceller och långtlevande minnesceller som ger snabbare och starkare svar vid re‑infektion.

Reglering och tolerance

Ett fungerande immunsystem måste skilja mellan främmande och kroppens egna komponenter. Immunologisk tolerans innebär att självreaktiva lymfocyter elimineras eller hämmas för att undvika autoimmunitet. Regulatoriska T‑celler (Treg) och andra mekanismer är centrala för att kontrollera överdrivna eller skadliga immunsvar.

Klinisk betydelse

Immunologi är relevant för många medicinska områden:

  • Infektionssjukdomar: förståelse av inmunsvar ligger till grund för behandling och prevention av bakterie-, virus‑ och parasitinfektioner.
  • Vaccination: utnyttjar adaptivt immunologiskt minne för att förebygga sjukdomar genom att stimulera skyddande antikroppar och minnesceller utan att orsaka full sjukdom.
  • Autoimmuna sjukdomar: när tolerans förloras kan kroppen angripa egna vävnader (exempel: typ 1‑diabetes, reumatoid artrit, multipel skleros).
  • Allergi och hypersensitivitet: överdrivna immunsvar mot ofarliga antigen (t.ex. pollen, vissa livsmedel) kan ge symptom från näsa, hud eller andningsvägar och i svåra fall anafylaxi.
  • Immunbrister: primära eller sekundära brister i immunsystemet leder till ökad mottaglighet för infektioner; exempel är SCID (svår kombinerad immunbrist) och HIV‑infektion som påverkar T‑celler.
  • Transplantation: immunologiska mekanismer orsakar avstötning av transplanterade organ; immunosuppressiva läkemedel används för att förhindra detta.
  • Cancerimmunologi: immunsystemet kan känna igen och eliminera tumörceller, och immunterapier (t.ex. checkpoint‑hämmare, CAR‑T‑celler) utnyttjar detta för behandling.

Metoder och forskning

Moderna immunologiska metoder inkluderar flödescytometri för cellanalys, ELISA och immunoblotting för antikroppsdetektion, molekylära tekniker för att identifiera gener och signalvägar, samt in vivo‑modeller för att studera sjukdom och behandling. Forskningen utvecklar ständigt nya vacciner, immunterapier och diagnostiska verktyg.

Sammanfattningsvis är immunologi ett tvärvetenskapligt fält som täcker grundläggande biologiska mekanismer och kliniska tillämpningar. Förståelsen av både medfödd och adaptiv immunitet är central för att bekämpa infektioner, behandla immunsjukdomar och utveckla effektiva interventioner som vaccination och immunterapi.

Typer av immunitet hos ryggradsdjur

Medfött immunförsvar

Med det medfödda immunförsvaret menas vanligen alla celler och system som inte behöver utsättas för en viss patogen för att kunna fungera.

Den medfödda immuniteten börjar med huden, som är en utmärkt barriär mot infektioner.

Adaptivt immunsvar

Det adaptiva immunsystemet omfattar celler och system som inte kräver tidigare exponering för en patogen. Det förklarar den unika förmågan hos däggdjurens immunsystem att minnas tidigare infektioner och att snabbt och kraftfullt reagera på sekundära infektioner. Detta immunologiska minne beror på T- och B-cellernas biologi.

Andra aspekter av immunitet

Vacciner stärker det förvärvade immunförsvaret genom att erbjuda svaga former av infektioner som kroppen kan bekämpa. Systemet kommer ihåg hur det ska göra igen när en starkare infektion inträffar. Om vaccinet fungerar kan kroppen då bekämpa en allvarlig infektion.

Distributionen av vacciner och andra kurer som påverkar immunförsvaret kan betraktas som en annan nivå av förvärvat immunförsvar, en nivå som styrs av tillgången till vaccinering och medicin i allmänhet. Korsningen mellan detta och spridningen av sjukdomar (som studeras inom epidemiologin) är en del av folkhälsoområdet.

Fel och svagheter

Fel i immunsystemet kan orsaka skador. Vid autoimmuna sjukdomar angriper kroppen delar av sig själv eftersom systemet missuppfattar vissa delar av kroppen som "främmande". Vissa typer av artrit orsakas på detta sätt.

Ibland kan allvarliga patogener smita in eftersom deras yta är förklädd till något som värdcellsväggarna kan acceptera. Det är så virus fungerar. När de väl är inne i en cell kontrollerar deras genetiska material cellen. Infektioner som hiv tar sig in på detta sätt och angriper sedan celler som utgör grunden för immunförsvaret. Konstgjorda medel används ofta för att återställa immunsystemets funktion i en hiv-angripen kropp och förhindra uppkomsten av aids. Detta är en av de mest komplexa frågorna inom immunologin eftersom den berör alla nivåer av systemet. Denna forskning under 1980- och 1990-talen förändrade radikalt synen på det mänskliga immunsystemet och dess funktioner och integrering i människokroppen.

Immunologins historia

Immunologi är en vetenskap som undersöker immunsystemets struktur och funktion. Den har sitt ursprung i medicin och tidiga studier av orsakerna till immunitet mot sjukdomar. Det tidigaste kända omnämnandet av immunitet var under pesten i Aten 430 f.Kr. Thukydides (460-395 f.Kr.) noterade att människor som hade återhämtat sig från ett tidigare utbrott av vissa sjukdomar kunde vårda de sjuka utan att drabbas av sjukdomen en andra gång.

På 1700-talet gjorde Pierre-Louis Moreau de Maupertuis experiment med skorpiongift och observerade att vissa hundar och möss var immuna mot giftet. Detta och andra observationer av förvärvad immunitet ledde till att Louis Pasteur (1822-1895) utvecklade vaccinering och bakterieteorin om sjukdomar. Pasteurs teori stod i direkt motsättning till samtida sjukdomsteorier, som t.ex. miasmateorin. Det var inte förrän de bevis som Robert Koch (1843-1910) publicerade 1891 (för vilka han tilldelades Nobelpriset 1905) som mikroorganismerna bekräftades som orsak till infektionssjukdomar. Virusen bekräftades som patogener för människor 1901, då Walter Reed (1851-1902) upptäckte gula febern-viruset.

Immunologin gjorde stora framsteg mot slutet av 1800-talet genom en snabb utveckling av studiet av humoral immunitet och cellulär immunitet. Särskilt viktigt var Paul Ehrlichs (1854-1915) arbete, som föreslog teorin om sidokedjor för att förklara specificiteten hos antigen-antikroppsreaktionen. Nobelpriset 1908 tilldelades Ehrlich och grundaren av den cellulära immunologin, Ilja Mechnikov (1845-1916), tillsammans.

Den enklaste formen av immunitet är bakteriernas DNA-restriktionssystem som förhindrar infektion av bakteriofager.

Relaterade sidor

Frågor och svar

F: Vad är immunologi?


S: Immunologi är studiet av immunsystemet hos växter och djur.

F: Vad är immunsystemet?


S: Immunsystemet är en samling organ, vävnader och celler som skyddar kroppen mot infektioner från andra levande organismer.

F: Vad handlar immunologi om?


S: Immunologi handlar om hur immunsystemet fungerar vid hälsa och sjukdom, och om störningar i immunsystemet.

F: Finns toll-liknande receptorer bara hos djur?


S: Nej, toll-liknande receptorer finns i många olika metazoer, både växter och djur.

F: Vad är medfödd immunitet?


S: Medfödd immunitet är en typ av immunitet som är nedärvd i våra gener och som är fullt fungerande så snart våra vävnader och organ är ordentligt utvecklade. Den utlöses av toll-liknande receptorer.

F: Vad är adaptiv immunitet?


S: Adaptiv immunitet är en typ av immunitet som "minns" tidigare infektioner. Om samma infektion uppstår igen blir reaktionen mycket starkare och snabbare.

F: Vilken typ av immunitet "ger en enorm överlevnadsfördel"?


S: Adaptiv immunitet "ger en enorm överlevnadsfördel" eftersom den gör det möjligt för ryggradsdjur att överleva under en lång livstid i en patogenfylld miljö.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3