Ableism (funktionshinderfördomar) – definition, exempel och lagar
Ableism (funktionshinderfördomar) – definition, exempel och lagar: Lär dig vad ableism är, hur det visar sig, konkreta exempel och vilka rättigheter lagen ger.
Ableism eller ablecentrism är fördomar eller diskriminerande attityder mot funktionshindrade personer. Ordet användes för första gången 1981, vilket gör det relativt nytt som benämning, men själva företeelsen har funnits långt tidigare. Ibland används även termen "disablism" för att beteckna samma sak. Ableism kan vara både avsiktlig och oavsiktlig: många människor agerar ableistiskt utan att vara medvetna om det eftersom samhällets normer ofta utgår från icke-funktionsnedsatta personer. En person som har sådana fördomar kan kallas ablecentrist. Vissa beskriver ableism som en form av förtryck, medan åsikterna skiljer sig kring exakt vad som ska räknas som ableistiskt beteende eller strukturer.
Vad innebär ableism i praktiken?
Ableism visar sig i många vardagliga sammanhang och kan vara subtilt eller uppenbart. Exempel:
- Arkitektoniska hinder som brist på ramp, hiss eller ramper gör platser otillgängliga.
- Otillgänglig digital kommunikation — webbplatser utan skärmläsarkompatibilitet, avsaknad av textning eller alternativ text på bilder.
- Stereotyper och språkbruk som förminskar, infantiliserar eller stigmatiserar personer med funktionsnedsättning (t.ex. att tala över huvudet på personen, använda nedsättande termer).
- Arbetsplatsdiskriminering: svårigheter att få anställning eller befordran på grund av antaganden om kapacitet snarare än faktiska arbetsförmågor.
- Hälso- och sjukvård där patienter med funktionsnedsättning inte får samma tillgång till vård eller möts av fördomsfulla bedömningar.
- Social uteslutning — aktiviteter, evenemang eller utbildning som inte är anpassade och därigenom exkluderar personer med funktionsnedsättning.
Avsiktlig och oavsiktlig ableism
Ableism kan vara medveten (till exempel öppet diskriminerande handlingar eller uttalanden) eller omedveten (mikroaggressioner, antaganden eller strukturer som inte syns som diskriminering av dem som drabbas). Ofta sitter ableistiska normer i hur vi organiserar samhälle, arbete och kultur — sådana strukturer kräver aktiva förändringar för att bli inkluderande.
Internaliserad ableism
Personer med funktionsnedsättning kan också internalisera ableistiska normer — det vill säga föra in negativa attityder om funktionsnedsättning i sin egen självbild. Det kan visa sig som skam, att dölja funktionsnedsättningen, strävan efter att "passa in" i icke-funktionshindrade normer eller skuld och självkritik inför egna begränsningar. Internaliserad ableism försvårar ofta både psykiskt välmående och kamp för rättigheter.
Lagar och rättigheter
I många länder finns det lagar som syftar till att skydda personer med funktionsnedsättning mot diskriminering. Internationellt är konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (FN:s CRPD) en viktig rättighetsbaserad ram som förbjuder diskriminering och understryker staters skyldigheter att säkerställa tillgänglighet, jämlikhet och icke-diskriminering. Lagstiftning innehåller ofta krav på så kallade rimliga anpassningar, tillgänglighetsåtgärder i byggnader och kommunikation, och rätt till likvärdig utbildning och arbete. Tillämpning och skydd varierar mellan länder och beror på nationell lagstiftning och rättstillämpning.
Konsekvenser av ableism
Ableism leder till konkret utestängning, sämre hälsa, begränsade möjligheter till arbete och utbildning samt minskat inflytande i samhället för personer med funktionsnedsättning. Det påverkar också anhöriga och samhällsekonomin genom att talang och kompetens inte tas tillvara.
Hur kan ableism motverkas?
Att motverka ableism kräver både individuella attitydförändringar och strukturella åtgärder:
- Lyssna på personer med funktionsnedsättning — låt dem leda diskussionen om vilka behov som finns och vilka lösningar som fungerar.
- Praktiska åtgärder — gör miljöer, information och tjänster tillgängliga: ramper, hissar, bra belysning, textning, teckenspråkstolkning, alternativ text och kompatibilitet med hjälpmedel.
- Utbildning och medvetandegörande — arbetsplatser, skolor och vårdinrättningar kan genomföra utbildningar om bemötande, tillgänglighet och diskriminering.
- Implementera rimliga anpassningar i arbetslivet och utbildning så att personer kan delta på lika villkor.
- Universal design — planera miljöer och produkter från början för att fungera för så många som möjligt utan särskilda anpassningar.
- Utkräv ansvar — stöd rättsprocesser, lagar och policyer som skyddar rättigheter och förbättrar tillgänglighet.
- Språk och representation — använd respektfullt och inkluderande språk och säkerställ att media och kultur visar mångfald i representation.
Avslutande tankar
Ableism är ett komplext fenomen som påverkar både individuella möten och samhällsstrukturer. Att motverka ableism kräver både attitydförändringar och konkreta anpassningar. Genom att lyssna på och samarbeta med personer med funktionsnedsättning, införa tillgängliga lösningar och driva på för rättighetsbaserade lagar kan samhället bli mer inkluderande och rättvist.
Fångar, galningar och kvinnor har ingen rösträtt i parlamentet. Affischen gjordes 1908 och användes för att stödja kvinnors rättigheter. Även om affischen gjordes för att kampanja för att kvinnor skulle få rösta i valen, visar den också på en handikappanpassning av psykiskt sjuka personer.
Former av ableism
Ableism har många olika former runt om i världen. Ibland sker det på ett sätt som är tänkt att vara sårande. Andra gånger är människor ableististiska när de försöker vara trevliga. Båda dessa typer av ableism är skadliga.
Samhället är inte byggt för funktionshindrade. Det finns till exempel många butiker som inte är tillgängliga för personer som använder rullstol, eftersom den person som byggde butiken var frisk och inte tänkte på att personer i rullstol inte skulle kunna röra sig bekvämt, eller så tänkte de på det men brydde sig inte om det.
Funktionshindrade personer är ofta offer för övergrepp. De personer som misshandlar dem är oftast personer utan funktionshinder. De kan utsättas för övergrepp eftersom deras funktionshinder gör dem sårbara. Ibland blir en person misshandlad bara för att han eller hon är funktionshindrad. Detta kallas hatbrott mot funktionshindrade. Ett hatbrott mot funktionshindrade kan ta formen av mord. Många av dessa mord begås av vårdgivare, t.ex. mödrar till funktionshindrade personer. Ett hatbrott behöver inte vara direkt riktat mot en person. En person kan till exempel skriva ett handikappanpassat skällsord på en handikappad persons bil för att få den handikappade att må dåligt av att vara handikappad. Många tusentals hatbrott mot funktionshindrade rapporteras varje år runt om i världen. Hatbrott mot funktionshindrade rapporteras ofta inte. Detta innebär att statistiken får problemet att verka mindre än det är.
Ett vanligt sätt att misshandla funktionshindrade personer är "mobbning på grund av funktionshinder". Folk tror att mobbning är något som bara händer barn i skolan och som inte är allvarligt. Detta är inte sant. Mobbning drabbar människor i alla åldrar. Mobbning orsakar långsiktiga psykologiska problem som låg självkänsla. En del människor tar livet av sig på grund av att de har blivit mobbade. Mencap, en välgörenhetsorganisation som hjälper personer med intellektuell funktionsnedsättning, frågade över 500 funktionshindrade barn och ungdomar om mobbning i en enkät. Åtta av tio barn med inlärningssvårigheter svarade att de blir mobbade och är rädda för att gå ut eftersom de är rädda för att bli mobbade.
Mer än 90 % av utvecklingsstörda personer utsätts för sexuella övergrepp under sin livstid. 49 % blir sexuellt utnyttjade mer än 10 gånger. Antalet sexuella övergrepp i den allmänna befolkningen är lägre.
81 % av de icke funktionshindrade som är i den ålder då människor arbetar har ett arbete. 48 % av de funktionshindrade som är i den ålder då människor arbetar har ett arbete. 50 % av de funktionshindrade som inte har ett arbete vill ha ett arbete, men kan inte hitta ett arbete. Ibland får funktionshindrade personer inte jobb även om de kan utföra jobben eftersom de som ger jobben (arbetsgivare) anser att funktionshindrade personer inte är lika bra som icke funktionshindrade personer.
Det engelska språket har kritiserats för att vara handikappanpassat. Ungdomar säger till exempel ibland att något är "retarded" när de menar att det är dåligt. Detta kan vara stötande för funktionshindrade personer.
Under andra världskriget mördades tusentals funktionshindrade av nazisterna. Nazisterna gjorde detta eftersom de trodde på icke-frivillig eutanasi och påtvingad eugenik, vilket är en filosofi som förespråkar reproduktion av människor med "önskvärda" egenskaper och motverkar reproduktion av människor med "oönskade" egenskaper. De ansåg att funktionshinder är dåligt och att funktionshindrade människor är en börda för samhället. Många människor tror fortfarande dessa saker. År 2013 sa en rådsledamot i Cornwall vid namn Colin Brewer att funktionshindrade barn "borde avlivas" för att spara pengar. Han befanns skyldig till tjänstefel men rådet kunde inte avskeda honom.
Handikappade personer tvångssteriliseras ibland. Detta är ofta olagligt eftersom fortplantning anses vara en mänsklig rättighet. Enligt The Telegraph försöker människor i Storbritannien ändra en regeringslag som gör det lagligt att göra abort upp till 40 veckor av graviditeten om fostret är funktionshindrat.
År 2011 publicerades boken Scapegoat: Why we are failing disabled people. Boken är skriven av Katharine Quarmby. Den handlar om hatbrott mot funktionshindrade personer i Storbritannien.
Sport
Idrotten är ofta ett område i samhället där det finns en tydlig handikappism. I sportmedia framställs idrottare med funktionshinder ofta som underlägsna. När idrottare med funktionshinder diskuteras i media betonas ofta rehabilitering och vägen till återhämtning, vilket i sig är en negativ syn på funktionshindret. Oscar Pistorius är en sydafrikansk löpare som deltog i de paralympiska spelen 2004, 2008 och 2012 samt i de olympiska spelen 2012. Pistorius var den första dubbelamputerade idrottaren som tävlade i de olympiska spelen. Medan mediebevakningen fokuserade på inspiration och tävling under hans tid i de paralympiska spelen, övergick den till att ifrågasätta om hans benproteser gav honom en fördel när han tävlade i de olympiska spelen.
En löpare i de paralympiska spelen i Rio 2016
Frågor och svar
Fråga: Vad är ableism?
S: Ableism eller ablecentrism är fördomar mot funktionshindrade personer.
F: När användes ordet "ableism" för första gången?
S: Den första kända användningen av ordet var 1981.
F: Kan ableism vara avsiktlig eller oavsiktlig?
Svar: Ja, ableism kan vara både avsiktlig och oavsiktlig. Människor kanske inte märker att den existerar eftersom den är så vanlig.
F: Vem har sådana fördomar?
Svar: En person som har sådana fördomar kallas för en ablecentrist.
F: Finns det någon överenskommelse om vilka saker som anses vara handikappanpassade?
S: Alla som talar om ableism är inte överens om vilka saker som anses vara ableistiska.
F: Finns det lagar som skyddar funktionshindrade personer från diskriminering?
Svar: Ja, i vissa länder finns det lagar som syftar till att skydda funktionshindrade från diskriminering, och konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder förbjuder också sådan diskriminering.
Sök