Eugenik (rashygien) — definition, historia och kontroverser

Den moderna eugeniken uppfanns 1865 av Sir Francis Galton, en brittisk vetenskapsman som var kusin till Charles Darwin. Galton trodde att intelligens och begåvning var ärftliga och gick i arv från förälder till barn. Utifrån detta trodde han att människor kunde avlas för att bli smartare, precis som djur avlades för att bli större eller mindre. Galton trodde att det bästa sättet att göra detta var att lära sig mer om ärftlighet, och även att berätta för människor att de bara skulle gifta sig med personer som var smarta och starka. Galton valde namnet "Eugenics" eftersom det var mycket likt det grekiska ordet för "välfödd".

Galton utvecklade idén om eugenik under hela sitt liv. Han förstod de två typerna av eugenik, positiv och negativ eugenik. Ett problem som kritikerna tog upp är svårigheten att komma överens om vem som är en frisk person, genetiskt sett, och vem som är en undermålig person. Det är uppenbart att åsikterna går isär.

Återupptäckten av Gregor Mendels vetenskapliga arbete år 1900 ledde till modern genetik och en förståelse för hur ärftlighet fungerar. Mendel experimenterade själv med ärter och fann att många egenskaper hos ärtplantorna, som färg och höjd, kunde slås på och stängas av genom arv, som en strömbrytare. Hans ärtor kunde till exempel vara antingen gula eller gröna, det ena eller det andra.

När detta tillämpades på människor trodde man att detta innebar att mänskliga egenskaper, som att vara smart eller inte, kunde påverkas av arv.

En annan tankegång är följande. Under sin utveckling har människan utsatts för ett naturligt urval, precis som alla andra livsformer. I genomsnitt hade friska och intelligenta människor större chans att fortplanta sig. I den moderna civilisationen verkar det dock ofta som om denna process inte tillämpas. Alfred Russel Wallace och Charles Darwin hade diskuterat just detta, med oro.^p70 I länder där statistik samlades in visade statistiken att de fattiga i många fall fick fler barn än de rika. Statistiken visade också att den totala befolkningen i vissa stora nationer minskade.^p73 En häpnadsväckande information kom fram genom forskning som leddes av Karl Pearson, Galton-professorn i Eugenik vid University College London och grundaren av avdelningen för tillämpad statistik. Resultatet var att hälften av varje efterföljande generation producerades av högst en fjärdedel av den föregående generationen, och att den fjärdedelen "oproportionerligt ofta fanns bland samhällets avskum".^p74

Evolutionsbiologen Julian Huxley var också en anhängare av eugenik. Han använde detta argument flera gånger:

"Ingen tvivlar på att det är klokt att förvalta jordbruksbeståndets bakterieplasma [arv], så varför inte tillämpa samma koncept på mänskliga bestånd?"

Den amerikanske vetenskapshistorikern Garland Allen kommenterade: "Analogin med jordbruket dyker upp om och om igen, precis som i många amerikanska eugenikers skrifter".

På samma sätt var den amerikanske genetikern Charles Davenport en livslång förespråkare av eugenik och skrev en av dess första läroböcker. ^{Kapitel 3 Det råder} ingen tvekan om det stöd som eugeniken fick av professionella vetenskapsmän med obestridlig ryktbarhet.

I USA blev eugenik en mycket populär idé i början av 1900-talet. Folk trodde att det skulle bota samhället från alla dess problem, som brottslighet och fattigdom, eftersom de trodde att alla aspekter av mänskligt beteende förmodligen var ärftliga. Mycket viktiga forskare och politiker stödde eugenik, och de flesta tyckte att det var en mycket progressiv och vetenskaplig filosofi.

Men vissa av dem som ledde eugenikrörelsen använde den för att rättfärdiga rasism och fördomar. De använde eugenik som en ursäkt för att stifta lagar för att begränsa invandringen från länder som de inte gillade, med motiveringen att människorna i dessa länder var genetiskt "olämpliga". De antog också lagar som sade att människor av olika raser inte fick gifta sig med varandra. Viktigast av allt var att de antog lagar som innebar att människor som ansågs ha psykiska sjukdomar eller mentala handikapp kunde steriliseras mot sin vilja. Enligt dessa lagar steriliserades över 60 000 människor i USA mellan 1907 och 1970-talet.

I dag vet vi att det är komplicerat att tolka statistik av detta slag och att många av de studier som publicerades i början av 1900-talet har allvarliga brister. Det som stoppade eugenikrörelsen var dock inte bättre vetenskap. Det var insikten, efter andra världskriget, om effekterna av nazisternas politik på rasen i Tyskland och andra länder som ockuperats under kriget. Sådana krigsbrott förespråkades naturligtvis inte av någon eugeniker. Trots detta fanns det ett gemensamt tema. Detta tema var det växande intresset för individens rättigheter i förhållande till statens rättigheter.

I och med andra världskrigets slut upphörde tvångssteriliseringarna i Tyskland. Den fortsatte i USA fram till 1974. De främsta måltavlorna var till en början de som var sjuka eller hade fysiska eller psykiska funktionshinder.

Först 1985 avskaffades en lag i den schweiziska kantonen Vaud. Denna lag tillät tvångssterilisering av en viss grupp människor. Den ersattes av en lag på nationell nivå som anger under vilka omständigheter personer som inte kan samtycka till sterilisering får steriliseras.

Även om det är få personer som öppet förespråkar eugenik i dag, är det många som undrar vad förbättringar inom gentekniken kommer att innebära i framtiden.

Det finns genetisk rådgivning där föräldrar kan få information om sin ärftlighet och till och med förhindra att ett barn föds om det finns risk för ärftliga sjukdomar. Vissa människor tycker dock inte att frågan är så tydlig och undrar om genetisk screening, genetisk rådgivning och födelsekontroll är en annan typ av eugenik. Vissa undrar om det är dåligt eftersom det kränker den mänskliga värdigheten. Vissa människor motsätter sig eugenik och genetisk rådgivning av religiösa skäl. Idén om eugenik är kontroversiell i dag av dessa skäl.

Mycket av denna oro är missriktad. Genetisk rådgivning kommer inte att förändra den genetiska sammansättningen av den mänskliga befolkningen i någon märkbar utsträckning. Mer relevant är den växande förmågan att identifiera och sedan direkt ändra delar av den mänskliga arvsmassan (genteknik). Detta har potential att förändra den genetiska strukturen hos enskilda barn. På lång sikt kan det leda till mer omfattande förändringar av mänskliga populationer. För närvarande är gentekniken begränsad till att identifiera defekter hos foster (ofödda barn) och eliminera defekten om möjligt eller anpassa den medicinska behandlingen till barnets fördel.

• Designer baby
• Genteknik
• Genetisk screening