Eugenik (rashygien) — definition, historia och kontroverser
Eugenik: definition, historisk utveckling och etiska kontroverser — en faktabaserad genomgång av idéer, praktik och konsekvenser bakom rashygienens mörka arv.
Eugenik är en social och politisk filosofi som handlar om att påverka hur människor parar sig och uppfostrar barn i syfte att enligt förespråkarna ”förbättra” människosläktet. Målet kan definieras på olika sätt beroende på vem som talar — från att förebygga svåra ärftliga sjukdomar till att försöka öka vissa önskade egenskaper i en population.
Eugenik bygger på några grundläggande antaganden. Ett centralt antagande är att principer från genetiken som gäller för djur också gäller för människor. Djurens egenskaper förs vidare från en generation till nästa genom arv, inklusive vissa mentala och beteendemässiga drag. Till exempel skiljer sig beteendet och de mentala egenskaperna hos olika hundraser åt, och alla moderna raser är kraftigt förändrade från vargar. Praktisk avel och erfarenheter från genetik hos lantbruksdjur visar att om föräldrarna till nästa generation väljs ut påverkar det vilka avkommor som föds.
Negativ eugenik syftar till att minska eller eliminera egenskaper som anses leda till lidande genom att begränsa reproduktion hos människor med dessa egenskaper. Positiv eugenik syftar till att uppmuntra eller stödja människor med önskade egenskaper att få fler barn, för att öka förekomsten av dessa egenskaper i populationen. Idén om eugenik är kontroversiell, eftersom den historiskt sett ibland använts för att rättfärdiga diskriminering och orättvisor mot människor som ansågs genetiskt ”ohälsosamma” eller ”underlägsna”.p85
Historia
Eugenik som begrepp uppstod på 1800‑talet och fick tidigt stöd från vissa vetenskapsmän och politiker. Från slutet av 1800‑talet och under början av 1900‑talet spreds idéer om eugenik i Europa och Nordamerika. Detta ledde till lagstiftning och politik som syftade till att styra reproduktionen, till exempel tvångssteriliseringar, äktenskapsrestriktioner och sociala program för att kontrollera vilka grupper som ansågs lämpliga att få barn.
Under 1930‑ och 1940‑talen nådde eugenik en extrem och våldsam tillämpning i Nazityskland, där rasideologi kopplades till statlig politik som resulterade i tvångssteriliseringar, tvångsisolering och i värsta fall folkmord. Efter andra världskriget och Nazitysklands brott mot mänskligheten förlorade ideologin eugenik mycket av sitt acceptansvärde. Samtidigt fortsatte olika länders lagar och praxis kring sterilisering och institutionsvård långt in på 1900‑talet, och i vissa fall kan dessa åtgärder fortfarande kritiseras i dag.
Metoder och tillämpningar
Eugeniska åtgärder har genom historien antagit olika former, exempelvis:
- Legala begränsningar, som äktenskapsförbud eller lagar om tvångssterilisering.
- Ekonomiska eller sociala påtryckningar för att påverka vem som får barn.
- Segregation och institutionalisering av personer som ansågs ”olämpliga”.
- Medicinska metoder såsom sterilisering, både frivillig och tvångsmässig.
- Modernare biotekniska metoder: prenatal screening, fosterdiagnostik, preimplantation genetic diagnosis (PGD) vid assisterad befruktning och teoretiskt också genetisk modifiering (t.ex. CRISPR) av embryon.
Kontroverser och etiska aspekter
Eugenik är starkt kontroversiell av flera skäl:
- Mänskliga rättigheter: Tvångsåtgärder som sterilisering och tvångsseparering kränker grundläggande rättigheter och kroppslig autonomi.
- Diskriminering och fördomar: Historisk eugenik var ofta rotad i rasism, klassförakt, ableism och könsrelaterade fördomar. Beslut om vilka egenskaper som är ”önskvärda” har i praktiken speglat rådande maktstrukturer och sociala normer.
- Vetenskaplig osäkerhet: Många egenskaper är komplexa och påverkas av både gener och miljö. En förenklad syn på arv leder ofta till missvisande slutsatser.
- Stigma och värdering av liv: Eugeniska idéer kan bidra till att vissa liv värderas mindre, till skamkänslor och minskat samhälleligt stöd för personer med funktionsnedsättningar.
- Slippery‑slope‑risk: Moderna tekniker som möjliggör selektion eller modifiering av embryo reser frågor om var gränsen ska gå — från medicinskt förebyggande av svåra sjukdomar till möjlighet av estetiska eller prestationsmässiga ”förbättringar”.
Nutida debatt
I dag diskuteras frågor med eugenisk anknytning under andra etikbegrepp, exempelvis medicinsk etik, reproduktiv frihet och biotekniketik. Förespråkare för viss selektiv reproduktion framhåller att screening och diagnostik kan minska lidande genom att förhindra svåra ärftliga sjukdomar. Kritiker varnar för att även välmenande program kan få oönskade sociala konsekvenser, skapa normpress och urholka respekten för mänsklig mångfald.
Reglering, öppen debatt och deltagande från berörda grupper—särskilt personer med funktionsnedsättningar—ses som viktiga för att hitta etiskt försvarbara vägar framåt. Internationella normer för mänskliga rättigheter och medicinsk etik betonar informerat samtycke, autonomi och nondiskriminering som skydd mot tvång och övergrepp.
Sammanfattningsvis är eugenik ett begrepp med både vetenskapliga och sociala dimensioner. Dess historia visar hur idéer om arv lätt kan missbrukas för politiska syften och leda till allvarliga övergrepp. Samtidigt väcker modern genetisk teknik legitima frågor om hur vi som samhälle bör hantera möjligheten att påverka kommande generationers egenskaper.
Eugenik är självstyrning av den mänskliga utvecklingen, logotyp för den andra internationella Eugenikkongressen, 1921.
Francis Galton
Den moderna eugeniken uppfanns 1865 av Sir Francis Galton, en brittisk vetenskapsman som var kusin till Charles Darwin. Galton trodde att intelligens och begåvning var ärftliga och gick i arv från förälder till barn. Utifrån detta trodde han att människor kunde avlas för att bli smartare, precis som djur avlades för att bli större eller mindre. Galton trodde att det bästa sättet att göra detta var att lära sig mer om ärftlighet, och även att berätta för människor att de bara skulle gifta sig med personer som var smarta och starka. Galton valde namnet "Eugenics" eftersom det var mycket likt det grekiska ordet för "välfödd".
Galton utvecklade idén om eugenik under hela sitt liv. Han förstod de två typerna av eugenik, positiv och negativ eugenik. Ett problem som kritikerna tog upp är svårigheten att komma överens om vem som är en frisk person, genetiskt sett, och vem som är en undermålig person. Det är uppenbart att åsikterna går isär.
Sir Francis Galton utvecklade ursprungligen idéerna om eugenik med hjälp av social statistik.
Eugenik i Storbritannien och USA
Återupptäckten av Gregor Mendels vetenskapliga arbete år 1900 ledde till modern genetik och en förståelse för hur ärftlighet fungerar. Mendel experimenterade själv med ärter och fann att många egenskaper hos ärtplantorna, som färg och höjd, kunde slås på och stängas av genom arv, som en strömbrytare. Hans ärtor kunde till exempel vara antingen gula eller gröna, det ena eller det andra.
När detta tillämpades på människor trodde man att detta innebar att mänskliga egenskaper, som att vara smart eller inte, kunde påverkas av arv.
En annan tankegång är följande. Under sin utveckling har människan utsatts för ett naturligt urval, precis som alla andra livsformer. I genomsnitt hade friska och intelligenta människor större chans att fortplanta sig. I den moderna civilisationen verkar det dock ofta som om denna process inte tillämpas. Alfred Russel Wallace och Charles Darwin hade diskuterat just detta, med oro.p70 I länder där statistik samlades in visade statistiken att de fattiga i många fall fick fler barn än de rika. Statistiken visade också att den totala befolkningen i vissa stora nationer minskade.p73 En häpnadsväckande information kom fram genom forskning som leddes av Karl Pearson, Galton-professorn i Eugenik vid University College London och grundaren av avdelningen för tillämpad statistik. Resultatet var att hälften av varje efterföljande generation producerades av högst en fjärdedel av den föregående generationen, och att den fjärdedelen "oproportionerligt ofta fanns bland samhällets avskum".p74
Evolutionsbiologen Julian Huxley var också en anhängare av eugenik. Han använde detta argument flera gånger:
"Ingen tvivlar på att det är klokt att förvalta jordbruksbeståndets bakterieplasma [arv], så varför inte tillämpa samma koncept på mänskliga bestånd?"
Den amerikanske vetenskapshistorikern Garland Allen kommenterade: "Analogin med jordbruket dyker upp om och om igen, precis som i många amerikanska eugenikers skrifter".
På samma sätt var den amerikanske genetikern Charles Davenport en livslång förespråkare av eugenik och skrev en av dess första läroböcker. Kapitel 3 Det råder ingen tvekan om det stöd som eugeniken fick av professionella vetenskapsmän med obestridlig ryktbarhet.
I USA blev eugenik en mycket populär idé i början av 1900-talet. Folk trodde att det skulle bota samhället från alla dess problem, som brottslighet och fattigdom, eftersom de trodde att alla aspekter av mänskligt beteende förmodligen var ärftliga. Mycket viktiga forskare och politiker stödde eugenik, och de flesta tyckte att det var en mycket progressiv och vetenskaplig filosofi.
Men vissa av dem som ledde eugenikrörelsen använde den för att rättfärdiga rasism och fördomar. De använde eugenik som en ursäkt för att stifta lagar för att begränsa invandringen från länder som de inte gillade, med motiveringen att människorna i dessa länder var genetiskt "olämpliga". De antog också lagar som sade att människor av olika raser inte fick gifta sig med varandra. Viktigast av allt var att de antog lagar som innebar att människor som ansågs ha psykiska sjukdomar eller mentala handikapp kunde steriliseras mot sin vilja. Enligt dessa lagar steriliserades över 60 000 människor i USA mellan 1907 och 1970-talet.
I dag vet vi att det är komplicerat att tolka statistik av detta slag och att många av de studier som publicerades i början av 1900-talet har allvarliga brister. Det som stoppade eugenikrörelsen var dock inte bättre vetenskap. Det var insikten, efter andra världskriget, om effekterna av nazisternas politik på rasen i Tyskland och andra länder som ockuperats under kriget. Sådana krigsbrott förespråkades naturligtvis inte av någon eugeniker. Trots detta fanns det ett gemensamt tema. Detta tema var det växande intresset för individens rättigheter i förhållande till statens rättigheter.
Eugenik efter andra världskriget
I och med andra världskrigets slut upphörde tvångssteriliseringarna i Tyskland. Den fortsatte i USA fram till 1974. De främsta måltavlorna var till en början de som var sjuka eller hade fysiska eller psykiska funktionshinder.
Först 1985 avskaffades en lag i den schweiziska kantonen Vaud. Denna lag tillät tvångssterilisering av en viss grupp människor. Den ersattes av en lag på nationell nivå som anger under vilka omständigheter personer som inte kan samtycka till sterilisering får steriliseras.
Under decennierna efter andra världskriget blev eugeniken alltmer impopulär inom den akademiska vetenskapen. Många organisationer och tidskrifter som hade sitt ursprung i den eugeniska rörelsen började ta avstånd från filosofin, som när Eugenics Quarterly blev Social Biology 1969.
Eugenik idag
Även om det är få personer som öppet förespråkar eugenik i dag, är det många som undrar vad förbättringar inom gentekniken kommer att innebära i framtiden.
Det finns genetisk rådgivning där föräldrar kan få information om sin ärftlighet och till och med förhindra att ett barn föds om det finns risk för ärftliga sjukdomar. Vissa människor tycker dock inte att frågan är så tydlig och undrar om genetisk screening, genetisk rådgivning och födelsekontroll är en annan typ av eugenik. Vissa undrar om det är dåligt eftersom det kränker den mänskliga värdigheten. Vissa människor motsätter sig eugenik och genetisk rådgivning av religiösa skäl. Idén om eugenik är kontroversiell i dag av dessa skäl.
Mycket av denna oro är missriktad. Genetisk rådgivning kommer inte att förändra den genetiska sammansättningen av den mänskliga befolkningen i någon märkbar utsträckning. Mer relevant är den växande förmågan att identifiera och sedan direkt ändra delar av den mänskliga arvsmassan (genteknik). Detta har potential att förändra den genetiska strukturen hos enskilda barn. På lång sikt kan det leda till mer omfattande förändringar av mänskliga populationer. För närvarande är gentekniken begränsad till att identifiera defekter hos foster (ofödda barn) och eliminera defekten om möjligt eller anpassa den medicinska behandlingen till barnets fördel.
Relaterade sidor
Frågor och svar
F: Vad är eugenik?
S: Eugenik är en social och politisk filosofi som försöker påverka hur människor väljer att para sig och uppfostra barn, i syfte att förbättra den mänskliga arten.
F: Vilka är de grundläggande idéerna bakom eugenik?
S: De grundläggande idéerna bakom eugenik inkluderar att inom genetiken gäller det som är sant för djur också för människor och att egenskaper förs vidare från en generation till nästa i arvsmassan.
F: Vad är negativ och positiv eugenik?
Svar: Negativ eugenik syftar till att eliminera egenskaper som leder till lidande genom att begränsa människor med dessa egenskaper från att reproducera sig, medan positiv eugenik syftar till att producera fler friska och intelligenta människor genom att övertala människor med dessa egenskaper att skaffa fler barn.
F: Hur har eugenik använts tidigare?
S: Förr i tiden föreslogs många sätt att genomföra eugeniska principer, och ibland användes det för att rättfärdiga diskriminering och orättvisa mot människor som ansågs vara genetiskt ohälsosamma eller underlägsna.
F: Finns det kontroverser kring eugenik?
S: Ja, på grund av att den historiskt sett har använts för att rättfärdiga diskriminering av vissa grupper av människor.
F: Är alla tolkningar av eugenik likadana?
S: Nej, olika människor tolkar det på olika sätt beroende på sina egna övertygelser och värderingar.
Sök