Leukemi

Leukemi kan vara antingen akut eller kronisk. Akut leukemi växer vanligtvis snabbt. Kronisk leukemi växer långsamt.

Leukemi kan också drabba två olika typer av vita blodkroppar. Dessa är lymfoida celler och unga granulocytceller (som kallas myelocyter).

Därför delas alla olika former av leukemi in i fyra huvudtyper:

• Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste typen av leukemi. Den är vanlig hos små barn men kan också förekomma hos äldre personer.
• Kronisk lymfatisk leukemi (CLL) ses vanligtvis hos personer över 55 år. Barn drabbas nästan aldrig av detta.
• Akut myeloisk leukemi (AML) är vanligare hos vuxna än hos barn.
• Kronisk myeloisk leukemi (CML) förekommer oftast hos vuxna.

Orsakerna till de flesta typer av leukemi är inte kända. I allmänhet har alla cancerformer en störning i det normala sättet att styra celldelningen. Sannolikt har de olika typerna av leukemier olika orsaker. De kända orsakerna står för relativt få fall. De flesta av orsakerna ligger utanför vår kontroll.

Forskarna tror att vissa saker kan påverka om en person utvecklar leukemi:

• Exponering för joniserande strålning
• Exponering för vissa kemikalier, till exempel bensen.
• Vissa virus
• Behandling med vissa läkemedel som påverkar hur celler utvecklas, t.ex. behandling av en tumör; Kemoterapi.
• Vissa genetiska faktorer.

Virus som tros kunna orsaka leukemi är bland annat:

• Humant immunbristvirus eller hiv
• Humant T-lymhotropiskt virus

Fanconi-anemi är också en riskfaktor för att utveckla akut myeloisk leukemi.

De flesta fall av leukemi behandlas med många läkemedel, som vanligtvis kombineras i ett kemoterapiprogram. I vissa fall görs strålbehandlingar eller benmärgstransplantationer.