Kaliumdikromat – egenskaper, användning och risker
Översikt av kaliumdikromat (K2Cr2O7): struktur, egenskaper, framställning, vanliga användningsområden och säkerhetsaspekter för detta orange-röda hexavalenta kromsalt.
Kaliumdikromat är en oorganisk kemisk förening med formeln K2Cr2O7. Den består av kalium-kationer och dikromatjoner. Kromet i dikromatjonen är i kromets högsta oxidationstillstånd, +6, vilket gör föreningen till ett starkt oxidationsmedel. Oxidationstillståndet påverkar både reaktivitet och toxicitet.
Bildgalleri
3 BilderStruktur och grundegenskaper
Kaliumdikromat är ett orange-rött, kristallint salt som löser sig i vatten och ger en orange lösning. Dikromatjonen Cr2O7^2- består av två CrO4-tetraedrar som delar en syrebridg, vilket förklarar jonens geometri och dess förmåga att ta upp eller avge syre i redoxreaktioner. I basiska lösningar förskjuts jämvikten mot gult kromat (CrO4^2-), medan sur miljö främjar dikromatformen.
Egenskaper och reaktioner
- Starkt oxidationsmedel i sur miljö; används för att oxidera organiska föreningar.
- Vattenlösligt och ger färgskiftningar relaterade till pH.
- Stabilt i torr form men reaktivt vid kontakt med reduktionsmedel.
Framställning
Industriellt framställs kaliumdikromat ofta genom oxidation av malmer som innehåller krom (t.ex. kromit) till kromat, följt av behandling med syra eller jonbyte för att ge dikromat. I laboratorier kan dikromatlösningar framställas genom upplösning av det kommersiellt tillgängliga saltet i vatten och justering av pH.
Användningsområden
- Som oxidationsmedel i organisk syntes och analytisk kemi.
- Historiskt i garvning, pigmentframställning och vissa rengörings- eller etsningsprocesser.
- Används som referenskemikalie i kalibrering och standardberedningar inom kemi.
Säkerhet och miljö
Kaliumdikromat innehåller hexavalent krom, en kategori ämnen som är toxiska och klassade som cancerframkallande. Exponering kan ge allvarliga hälso- och miljöeffekter; ämnet kräver noggrann hantering, skyddsutrustning och korrekt avfallshantering. Alternativ till dikromat rekommenderas i många tillämpningar just på grund av dess hälsorisker.
Egenskaper
Det är ett ljusrött kristallint fast ämne. Det är ett starkt oxidationsmedel i sura förhållanden. Den är giftig eftersom den innehåller dikromat, som är cancerframkallande. Det kan förstöras genom reaktion med reduktionsmedel. Den kan reduceras till gröna krom(III)-föreningar, t.ex. krom(III)oxid.
Förberedelse
Kaliumdikromat kan framställas genom oxidation av kaliumhydroxid och krom(III)oxid. Det kan också framställas genom att kaliumkromat tillsätts en syra.
Förekomst
Den finns mycket sällan i jorden. Den finns bara i mycket torra områden. Om det regnar löser den sig i vattnet och sköljs bort.
Använder
Det används som reagens för många kemikalier, till exempel alkohol. Vissa alkoholtestare använder detta, och det röda blir grönt när det finns alkohol i andedräkten. Det kan användas för att göra kromsyra, som används för att rengöra glas. Det kan användas i cement. Det används för att garva läder. Det kan användas vid fotografering och för att testa vissa metaller. Det kan användas för att behandla trä.
Säkerhet
Kaliumdikromat är mycket irriterande. Det kan orsaka cancer om damm inandas. Det är ett starkt oxidationsmedel och kan starta bränder. Det kan reagera med järn(II)sulfat för att avgifta (avlägsna giftigheten hos) det.
Relaterade sidor
- Kaliumkromat
- Ammoniumdikromat
- Kromat
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Kaliumdikromat – egenskaper, användning och risker Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/78415
