Könsdimorfism
Sexuell dimorfism är ett begrepp inom biologin. Det innebär att hanen och honan hos en art ser märkbart olika ut. Ordet kommer från grekiskan: di (två) och morphe (form).
Det är den vanligaste typen av polymorfism. Den kan vara ett resultat av sexuellt urval, dvs. konkurrens mellan medlemmar av samma art om reproduktion. Mer allmänt är sexuell dimorfism är nedärvd, vilket innebär att skillnaderna mellan hanar och honor har ett överlevnadsvärde.
De kännetecken som skiljer de två könen hos en art kallas sekundära könsegenskaper. De är inte direkt en del av fortplantningssystemet. De är en produkt av sexuellt urval för egenskaper som ger en individ en fördel gentemot sina rivaler när det gäller överlevnad och reproduktion.
Skillnaden mellan könen kan omfatta:
- Storlek: Vissa arter har harem (ägande av en grupp honor). I detta fall är hanarna vanligtvis större än honorna, t.ex. gorillor och lejon.
- Könsdimorfismen är extrem hos rotiferer, där hanarna (om de finns) alltid är mycket mindre än honorna. Ännu mer extrema är havsdjuren, vars små hanar fysiskt smälter samman med honorna för att bilda en chimär.
- Ibland har det ena könet ytterligare egenskaper (som används vid uppvaktning): hjortars horn, kvinnors bröst,...
- Hår (hanar har ofta mer hår, t.ex. gorillan).
- Tänder: Asiatiska elefanter: Endast hanarna har betar. Afrikansk elefant: båda könen har betar. grisar och valrossar: hanarna har mycket utpräglade hörntänder.
- Horn eller horn bärs ofta endast av hanar.
- Färgning: sexuell dimorfism är vanlig hos fjärilar. Batesian mimicry ses ofta bara hos honorna, medan hanarna har de typiska färgerna för sin typ. Detta är den vanliga förklaringen: honorna, som ofta bär på den dyrbara lasten av ägg, får mest nytta av mimikry. Hannarna, som måste kännas igen av honorna innan parning äger rum, måste ses för vad de är.
Den sexuella dimorfismens viktigaste funktioner är att på olika sätt förbättra individens möjligheter att para sig:
- Val av partner. I det här fallet är det vanligtvis hanarna som visar upp sig och honorna som väljer.
- Försvar av territoriet. Hanar kan signalera till andra hanar att de "äger" ett område.
- Kampen. Om hanar bär vapen kan de använda dem för att slåss om parningar. Vapen och storlek är multifunktionella: de används för att försvara sig mot rovdjur såväl som mot andra hanar av deras art.
Vissa djur visar dessa skillnader endast under parningstiden. Hjortar tappar sina horn och påfåglar tappar sina svansar utanför säsongen. Detta minimerar den största nackdelen med sexuell dimorfism, nämligen att hanen blir mycket lättare att se för rovdjur.
Fjäril Orygia recens: överst är hanen, nedan är honan, som saknar vingar. Flera arter i släktet har detta arrangemang.
Påfågel som uppvaktar påfågel
Honan (vänster) och hanen av spindeln Argiope appensa: hanen är mycket mindre än honan.
Hona (till vänster) och hane av vanlig fasan, vilket visar den stora skillnaden i både färg och storlek.
Frågor och svar
F: Vad är sexuell dimorfism?
S: Sexuell dimorfism är en idé inom biologin som innebär att hanen och honan hos en art ser tillräckligt olika ut för att lätt kunna särskiljas.
F: Vad betyder ordet "dimorfism"?
S: Ordet "dimorfism" kommer från grekiskans di (två) och morphe (form), vilket betyder två former.
F: Vad orsakar sexuell dimorfism?
S: Sexuell dimorfism orsakas vanligtvis av sexuellt urval, dvs. konkurrens mellan medlemmar av samma art om partners för att reproducera sig.
F: Vad är sekundära könsegenskaper?
Svar: Sekundära könsegenskaper är saker som gör att de två könen hos en art skiljer sig åt, men som inte är en direkt del av deras fortplantningssystem. Det är vanligtvis egenskaper som ger ett djur en fördel när det gäller överlevnad och reproduktion.
F: Hur visar människor sexuell dimorfism?
S: Hos människor är ett exempel på sexuell dimorfism att män har skägg medan kvinnor inte har det. Denna skillnad mellan könen kan också omfatta storlek, tänder, horn eller horn, färg och hår.
F: Vilka är några exempel på extrem könsdimorfism hos djur?
S: Hos rotiferer är hanarna (om de finns) alltid mycket mindre än honorna; sjöodjur har små hanar som fysiskt smälter samman med honorna; hjortar har horn endast på hanarna; asiatiska elefanter har betar endast på hanarna; grisar och valrossar har mycket utpräglade hörntänder endast på hanarna; fjärilar visar ofta skillnader i färgen mellan könen, osv.
F: Varför finns det sexuell dimorfism? S: De viktigaste funktionerna hos sexuell dimorfism är att förbättra individernas chanser att para sig genom val av partner, försvar av revir, kamp om partner med hjälp av vapen eller storlek som fördelar gentemot andra konkurrenter eller rovdjur etc., samt att göra det lättare för ett kön att bli sett av potentiella partner under parningstiden och samtidigt minimera synligheten för rovdjur vid andra tillfällen.
