Slaget om Frankrike (1940) – översikt, förlopp och följder
Översikt över slaget om Frankrike 1940: faserna Fall Gelb och Fall Rot, Ardennergenombrottet, evakueringen vid Dunkerque, ockupationsordningen och slagets konsekvenser för Europa.
Slaget om Frankrike var en avgörande kampanj under andra världskriget som inleddes den 10 maj 1940 när den tyska krigsmakten inledde en snabb invasion av Frankrike och de låga länderna. Kampanjen avslutade den så kallade perioden av inaktivitet på västfronten, ofta benämnd det falska kriget, och delades i två huvudfaser med mycket olika karaktär: ett överraskande och snabbt pansargenombrott följt av en systematisk offensiv mot södra Frankrike.
Bildgalleri
10 Bilder
Planering och taktik
Den tyska operationen inleddes med Fall Gelb (på engelska Case Yellow), där huvudmanövern gick genom Ardennerna. Genom att utnyttja terrängens överraskningsmoment och samordnade insatser av pansar och flyg lyckades tyska förband snabbt skära av de allierade linjerna och omringa trupper som avancerat in i Belgien. Den strategiska idén som användes innebar att tränga igenom där försvaret var tunnare och sedan slå en bred knivformad manöver mot kusten, vilket effektivt isolerade delar av de allierade styrkorna.
Dunkerque och evakueringen
Det snabba tyska framryckningen ledde till att stora delar av den brittiska expeditionsstyrkan och många franska soldater blev instängda nära kusten. Mellan slutet av maj och början av juni genomfördes den massiva räddningsinsatsen Operation Dynamo från hamnstaden Dunkerque, där civila och militära fartyg bidrog till evakueringen. Operationen räddade ett stort antal soldater som senare kunde återanvändas i krigsinsatsen mot Tyskland.
Fall Rot och Paris
Efter den inledande fasen följde Fall Rot, en mer metodisk offensiv som startade i början av juni 1940 och syftade till att slå sönder de kvarvarande franska försvarslinjerna och inta resten av landet. Samtidigt utnyttjade axelmakterna politiska möjligheter: Italien gick in i kriget och invaderade delar av sydöstra Frankrike den 10 juni. Under trycket tvingades den franska regeringen att lämna Paris och flytta till Bordeaux som tillfällig säte. Paris intogs av tyska trupper den 14 juni, och efter fortsatta tyska framryckningar förhandlades ett vapenstillestånd och en delvis kapitulation under juni månad.
Ockupation och Vichyregimen
Efter vapenvilan delades Frankrike i en tyskockuperad zon i norr och väst, en mindre italiensk ockupationszon i sydost och ett administrativt självstyrt område i söder, känt som Vichy Frankrike. Vichyregimen fick begränsad suveränitet men samarbetade på olika nivåer med Tyskland. Denna ordning bestod fram till att hela landet kom under tydligare tysk kontroll efter 1942 då södra zonen också togs över den 10 november. Politik, förvaltning och lagstiftning i de ockuperade områdena anpassades i hög grad till den tyska kontrollens krav.
Motstånd och civil påverkan
Under ockupationen utvecklades både samarbete och motstånd. En organiserad motståndsrörelse växte fram i Frankrike, med olika grupper som genomförde sabotage, underrättelseverksamhet och hjälpinsatser för flyktingar och jagade personer. Samtidigt utsattes civilbefolkningen för rationering, tvångsarbete, politisk förföljelse och tillfälliga deportationer beroende på den tyska ockupationsmaktens policy.
Konsekvenser för kriget
Slaget om Frankrike hade långtgående följder. Det tog bort en viktig västeuropeisk fiende och gav Tyskland kontroll över stora delar av Atlantkusten, vilket förändrade balansen i Västeuropa. För Storbritannien innebar förlusten av Frankrike en isolerad position som bidrog till att landet var tvunget att omorganisera sitt försvar och förbereda sig för fortsatt motstånd, bland annat i form av luftstrider som följde senare samma år. De evakuerade trupperna från Dunkerque kom att spela en strategisk roll i kommande operationer.
Återerövring och efterspel
De allierades återkomst till Frankrike skedde under 1944 genom landstigningar i Normandie och senare i Provence. Efter befrielsen följde en period av politisk omprövning, rättsliga processer mot kollaboratörer och omfattande återuppbyggnad. Frankrikes delning under ockupationen och erfarenheterna av Vichyregimen lämnade djupa spår i landets politiska och sociala liv under efterkrigstiden.
Vidare läsning och källor
- Översikt över andra världskriget
- Sammanfattning: Slaget om Frankrike
- Tysk militär doktrin 1940
- Invasionens början
- Frankrikes försvar
- De låga ländernas roll
- Det så kallade falska kriget
- Detaljer om Fall Gelb
- Case Yellow (engelskspråkig term)
- Ardennernas betydelse
- De allierades insatser
- Belgien 1940
- Franska truppers öde
- Dunkerque och evakueringen
- Operation Dynamo
- Maginotlinjen: myt och verklighet
- Italiens inträde i kriget
- Den franska regeringens flykt
- Paris 1940
- Bordeaux som tillflyktsort
- Södra Frankrike och administration
- Vichy Frankrike
- De allierades återkomst 1944–45
Relaterade sidor
- Blitzkrieg
- Slaget om Holland
- Vichy Frankrike
- Västra fronten
Mer läsning
- Alexander, Martin. Republic in Danger, General Maurice Gamelin and the Politics of French Defence, 1933-1940, Cambridge: Cambridge University Press, 1992. En undersökning av Gamelins karriär och de franska militära förberedelserna under 1930-talet. Mycket komplimenterande arbete som betonar de franska rationella förberedelserna inför kriget.
- Blaxland, Gregory (1973). Destination Dunkirk. Military Book Society. pp. 436pp. Detta var den första detaljerade redogörelsen för B.E.F. i Frankrike. Kampen för överlevnad avslutades med återkomsten från Frankrike i de små fartygen.
- Bloch, Marc. Strange Defeat, A Statement of Evidence Written in 1940, Hopkins, New York: W.W. Norton & Co., 1968. Skrivet 1940 av en veteran från kampanjen. Anses vara ett av de tidiga nyckelverken för att förstå hur fransmännen såg på detta nederlag. Författaren dödades 1943 av Gestapo på grund av sitt motståndsarbete.
- Cornwell, Peter D. (2008). Slaget om Frankrike då och nu. Battle of Britain International Ltd. Sex nationer i luftstrid - september 1939 till juni 1940.
- Doughty, Robert Allan. Katastrofens frön: The Development of French Army Doctrine, 1919-1939, Archon, 1986. Undersökning av de fel som fransmännen gjorde i militärdoktrinen under mellankrigstiden och hur detta, inte defaitism eller brist på kvalitetsutrustning, ledde till nederlaget 1940.
- Doughty, Robert Allan. Brytpunkten: Sedan och Frankrikes fall, 1940. Archon, 1990. Klassisk studie om händelserna den 13 och 14 maj.
- Gerard, Lt. Robert M. Pansarjaktlaget, 1943
- Horne, Alistair. Att förlora ett slag, 1940, Boston: Little Brown and Co., 1969. Berättelse om Frankrikes fall 1940. Mycket läsvärd men också daterad när det gäller dess okritiska accepterande av defaitismargumentet.
- Keisling, Eugenia C. Beväpning mot Hitler: Frankrike och gränserna för den militära planeringen. UP of Kansas, 1996. Studie som betonar svagheterna i det franska reserv-, mobiliserings- och utbildningssystemet. Avvisar tolkningen av defaitism.
- Maier, Klaus A. Tyskland och andra världskriget: Tysklands första erövringar i Europa. Oxford UP, 1991. Engelsk översättning av en grundlig kollektiv tysk akademisk studie som ger en detaljerad redogörelse för alla händelser.
- May, Ernest R. Strange Victory: Hitlers erövring av Frankrike. Hill & Wang, 2001. En modern redogörelse för allmänheten med fokus på politik, strategi och underrättelseverksamhet.
- Mosier, John. The Blitzkrieg Myth: How Hitler and the Allies Misread the Strategic Realities of World War II. HarperCollins, 2003. Starkt revisionistisk tolkning som förnekar att begreppet Blitzkrieg ens kan tillämpas på detta fälttåg.
- Shepperd, Alan. France 1940, Blitzkrieg in the West; Osprey Campaign Series #3, Osprey Publishing, 1990.
- Shirer, William L.. Dagbok från Berlin: The Journal of a Foreign Correspondent, 1934-1941. Johns Hopkins UP, 2002. Under perioden strax före kapitulationen arbetade Shirer för CBS News under Edward R. Murrow och flyttade runt i Europa när händelserna krävde det. Detta är hans skriftliga redogörelse för perioden.
- Young, Robert J. Under befälet i Frankrike: Fransk utrikespolitik och militär planering 1933-1940, Cambridge: Harvard University Press, 1978.
Frågor och svar
F: Vad var slaget om Frankrike?
S: Slaget om Frankrike, även känt som Frankrikes fall, var en tysk invasion av Frankrike och de låga länderna som inleddes den 10 maj 1940 och avslutades med ett vapenstillestånd som undertecknades den 25 juni.
F: Vad kallades de två delarna av slaget?
S: Den första delen kallades Fall Gelb på tyska (Fall Yellow på engelska), medan den andra delen kallades Fall Rot på tyska (Fall Red på engelska).
Fråga: När inledde Italien sin egen invasion?
S: Italien inledde sin egen invasion av sydöstra Frankrike den 10 juni.
Fråga: När intog Tyskland Paris?
Svar: Tyskland intog Paris den 14 juni.
Fråga: När kapitulerade Frankrike?
Svar: Den franska andra armégruppen kapitulerade den 22 juni.
Fråga: Vad hände med Frankrike efter att det kapitulerade?
Svar: Efter kapitulationen delades Frankrike upp i en tyskockuperad del i norr och väster, en liten italienskockuperad del i sydost och en satellitstatsdel i söder som kallades Vichy Frankrike. Sydfrankrike togs över av Tyskland fram till dess att de allierade styrkorna återvände 1944. De låga länderna befriades under 1944 och 1945.
F: Hur flydde de flesta soldater från den brittiska expeditionskåren från Dunkerque?
S: De flesta soldater från British Expeditionary Force flydde från Dunkerque under Operation Dynamo.
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Slaget om Frankrike (1940) – översikt, förlopp och följder Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/9471