Slaget vid New Market

Bakgrund

Under kriget hade Shenandoahdalen under en tid varit en rad problem för unionsarmén. År 1862 hade den konfedererade generalen Stonewall Jackson i en serie av sex små strider bundit upp federala styrkor som kunde ha använts mot Richmond, Virginia, konfederationens huvudstad. Bara ett år senare hade Lees armé använt dalen för att röra sig norrut och invadera Pennsylvania. Förutom att den tillhandahöll den mat som behövdes för att hålla Lee's armé igång förblev den ett mycket reellt hot mot Washington, D.C.. Shenandoahdalen var strategiskt sett den vänstra flanken i Lees försvar av Richmond. Jackson hade tidigt i kriget sagt: "Om dalen förloras är Virginia förlorat".

Grant gav generalmajor Philip Sheridan ansvaret för att rensa Shenandoahdalen. Han gav Sheridan order att "placera sig söder om fienden och följa honom till döden...". Siegel, under Sheridans befäl, fick order att marschera upp genom dalen till Staunton från Martinsburg (nu i West Virginia). Siegel var en politisk general och hade inte utbildats vid West Point. Han hade utsetts till sin position för att locka stöd från tyska invandrare för unionens sak. Siegel hade visat dåliga taktiska och strategiska färdigheter och hade förlorat ett antal strider. När han var stressad skällde han dessutom ut sina order på tyska, vilket förvirrade hans män. Ändå var han Grants val för detta uppdrag. Den konfedererade generalen Brekenridge var också en politisk general, men visade sig vara mer än vad Siegel kunde hantera.

Striden

Siegel skickades till Shenandoah-dalen medan Grant kämpade mot Lee, först i slaget vid Wilderness och sedan i slaget vid Spotsylvania Court House. Siegels främsta uppgift var att hindra Breckinridge från att förstärka Lee.

När Siegel korsade Shenandoahfloden norr om New Market började han göra misstag. Han skickade en del av sin styrka efter det konfedererade kavalleriet i området. Han beordrade två regementen av trupper att hålla vakt över broarna (tydligen i händelse av att han var tvungen att retirera). Under tiden hade Breckinridge lyckats skrapa ihop endast två brigader av konfedererat infanteri, några få kavallerister och 247 kadetter från VMI i närliggande Lexington, Virginia. På morgonen den 15 maj beslöt Breckinridge att förbli på defensiven eftersom han hade färre soldater och höll den höga marken. Siegel anföll men blev snabbt tillbakapressad. Breckinridge såg att han hade en fördel och attackerade unionslinjen på eftermiddagen under ett kraftigt regnväder. Han hade tänkt hålla kadetterna i reserv men nu behövde han dem. Siegel tvingades tillbaka över Shenandoah och den här gången brände han bron bakom sig.

Monument vid VMI för de kadetter som dödades i slaget vid New Market, varav sex ligger begravda här.

Efterspel

Unionen hade cirka 831 döda. Cirka 96 av dem dödades, 479 sårades och 256 rapporterades tillfångatagna eller saknade. De konfedererade hade cirka 577 förluster. Av dessa var 43 dödade och 534 sårade, tillfångatagna eller saknade. Totalt förlorade 10 kadetter från VMI sina liv. Slaget vid New Market är främst ihågkommet för VMI-kadettkåren som stred där och för dem som dog där. Med början 1878 har VMI hållit en formell ceremoni varje år. Ungefär samtidigt började man med den franska sedvänjan att ringa in (läsa upp namnen högt) de döda som hade stupat vid New Market. Vid varje ceremoni väljs en kadett ut för att svara för var och en av de tio kadetter som dödades. När namnet ropas upp svarar kadetten: "Dödade på hedersfältet."