Illegala droger: definition, effekter och lagstiftning i Sverige

Illegala droger är droger som en person inte får äga eller använda.

En drog är en kemikalie som påverkar människokroppen eller sinnet när den tas på något sätt.

Vad menas med "illegala droger"?

Begreppet illegala droger avser substanser som enligt svensk lag är narkotikaklassade eller på annat sätt förbjudna att inneha, tillverka, sälja eller importera utan särskilt tillstånd. Det inkluderar både substanser som framställs illegalt (t.ex. heroin eller metamfetamin) och läkemedel som har narkotikastatus och därför inte får användas utan recept.

Exempel på vanliga illegala droger

Cannabis (marijuana, hasch) – lugnande och psykoaktiva effekter, varierande styrka.
Kokain – centralstimulerande, ger intensifierad energi, ökad puls och risk för hjärtproblem.
Heroin (och andra opiater) – starkt beroendeframkallande, dämpande effekt på andning och medvetande.
Amfetamin (inkl. metamfetamin) – stimulerar nervsystemet, ökar vakenhet och aktivitet.
MDMA / Ecstasy – stimulerande och empatiframkallande effekter, påverkar kroppstemperatur och vätskebalans.
LSD och andra hallucinogener – förändrar perception och medvetande.
Nya psykoaktiva substanser (NPS) – syntetiska droger som snabbt förändras i kemisk struktur för att undkomma lagstiftning.

Effekter på kroppen och sinnet

Effekterna varierar kraftigt mellan olika substanser, dos, användningssätt och individens hälsa. Några vanliga effekttyper:

Korttidseffekter: eufori, avslappning, ökad energi, ändrad verklighetsuppfattning, illamående, hjärtklappning, sömnsvårigheter, ångest eller panik.
Långtidseffekter: kognitiva problem, minnesstörningar, nedstämdhet/depression, kronisk sömnbrist, nedsatt lung- eller hjärtfunktion beroende på substans, och sociala konsekvenser som förlorat arbete eller relationer.
Akuta risker: överdoser som kan leda till medvetslöshet eller död (särskilt vid opioider eller kombinationer av depressiva substanser), akut psykos eller allvarliga hjärtproblem.

Beroende och hälsorisker

Vissa droger ger snabbt fysiskt eller psykiskt beroende. Beroende innebär förändringar i hjärnans belöningssystem, tvångsmässigt bruk och svårigheter att sluta trots negativa konsekvenser. Risker inkluderar:

Överdos och död.
Infektionsrisker vid injektion (HIV, hepatit) om sprutor delas.
Psykiska sjukdomar eller förvärrad psykisk ohälsa (ångest, depression, psykoser).
Sociala problem: ekonomiska svårigheter, kriminalitet, boendeproblem och relationskonflikter.

Behandling och stöd

Det finns flera typer av hjälp:

Vård och behandling: beroendemottagningar, avgiftning, psykosocial behandling (KBT, motiverande samtal) och stödgrupper.
Substitutionsbehandling: för opioidberoende kan läkemedel som metadon eller buprenorfin erbjudas under medicinsk övervakning.
Harm reduction: åtgärder som sprututbyte, tillgång till naloxon (mot opioidöverdos) och information för att minska skador vid fortsatt bruk.
Akut hjälp: vid livshotande tillstånd ring 112. För medicinsk rådgivning och var du får vård, kontakta 1177 eller din vårdcentral.

Lagstiftning i Sverige

I Sverige regleras narkotikabrott främst genom Narkotikastrafflagen (1968:64). Kortfattat:

Det är förbjudet att inneha, sälja, tillverka, importera eller exportera narkotika utan tillstånd.
Straffen varierar beroende på brottets art och omfattning, från böter till fängelse för grova brott.
Att köra bil under påverkan av narkotika är också ett brott och kan leda till körkortsindragning och straff.
Vissa läkemedel är narkotikaklassade och får endast användas enligt förskrivning.

Polis och rättsväsende kombinerar rättsliga åtgärder med förebyggande arbete och behandlingserbjudanden. Sverige har också inslag av skademinimering, som sprututbytesprogram och i vissa fall utdelning av naloxon.

Råd om du är orolig

Om du eller någon i din närhet använder droger och behöver hjälp: kontakta vårdcentral, beroendemottagning eller 1177 för vägledning.
Vid akut överdos eller livshotande tillstånd: ring 112 omedelbart.
Undvik att använda substanser ensam, blanda inte depressiva medel (t.ex. alkohol + opioider) och sök information från pålitliga vårdgivare om risker och behandlingsalternativ.

Vill du veta mer om specifika droger, deras effekter eller var du kan få hjälp, kontakta din vårdcentral eller besök 1177.se för aktuell och pålitlig information.

Haschisk

Narkotika och lagen

Varje land och plats har olika lagar för olika droger.

Vissa läkemedel är endast tillåtna om du har tillstånd (ett så kallat recept) från en läkare. Andra droger är olagliga, vilket innebär att en person aldrig får ha dem.

Om polisen hittar en person som innehar narkotika som han eller hon inte får ha kan personen ställas inför rätta. Domstolsmål kan leda till böter (när en person måste betala pengar till staten), fängelse eller i vissa^{[ som?]} länder avrättning.

Varför vissa droger är olagliga

Ett land kan vilja stoppa droger på grund av den negativa effekten på de människor som använder dem, eller för att regeringen får mer pengar genom att göra drogen olaglig.

En psykoaktiv drog påverkar hjärnan. De flesta lagar mot droger gäller psykoaktiva droger.

Varför människor använder droger

Vissa människor använder droger som medicin om de är sjuka för att må bättre.

Vissa människor använder droger på fritiden (för skojs skull), men det rör sig vanligtvis om kontrollerade droger.

Vissa människor använder droger för att bli mer produktiva eller för att hålla sig vakna, i det här fallet använder de ett stimulerande medel som amfetamin eller koffein.

Vissa människor använder också droger för att de är beroende. (Se "Hälsoeffekter av droger" nedan)

Av andliga eller religiösa skäl.

Detta avsnitt har inga . Du kan hjälpa Wikipedia genom att hitta bra källor och lägga till dem. (september 2021)

Vissa kristna använder små doser vin som en del av sina religiösa ceremonier.

Vissa medlemmar av den indianska kyrkan använder Peyote (en typ av kaktus som innehåller drogen meskalin).

Vissa hinduer använder cannabis (som innehåller THC och CBD) som en del av sina religiösa riter.

Hälsoeffekter

Droger kan ha många effekter på en persons hälsa. Vissa droger leder till att många människor dör varje år. Tobak och alkohol kan orsaka dödsfall, medan andra droger inte orsakar dödsfall. Cannabis och psilocybinsvampar ("magiska svampar") orsakar inte dödsfall. Men alla droger påverkar hälsan.

En person som använder droger kan bli "berusad". Berusade personer kan göra farliga saker. De kan vara oförmögna att köra bil eller använda maskiner på ett säkert sätt.

Överdosering inträffar när någon använder för mycket av ett läkemedel. Överdosering är mycket farligt. Den kan leda till döden. Vissa droger är lätta att överdosera (heroin, alkohol och aspirin). Andra droger är svåra att överdosera (LSD, cannabis). Många droger orsakar långsiktiga (långvariga) hälsoeffekter. Rökning av tobak kan orsaka cancer. Att dricka alkohol skadar levern (skrumplever).

Många läkemedel används som medicin för att hjälpa sjuka människor att må bättre. Opiater (morfin, heroin och kodein) är smärtstillande medel. Dikväveoxid och ketamin används som bedövningsmedel (för att tvinga någon att sova) vid kirurgiska ingrepp. Amfetamin är lagligt förskrivet för att behandla uppmärksamhetsstörningar i vissa länder, t.ex. i USA.

Att kombinera läkemedel ger ofta negativa effekter. Man kan dö om man kombinerar flera läkemedel.

Missbruk och beroende

Ett beroende är upprepad användning av en drog. En missbrukare (person med missbruk) använder drogen om och om igen. Missbrukare fortsätter att använda drogen även om drogen skadar dem. Beroende orsakar begär efter drogen. Ett begär är ett intensivt behov av drogens effekter. Drogtolerans uppstår när en persons kropp anpassar sig till en drog. Kroppen blir mer motståndskraftig mot drogen och längtar efter drogen hela tiden. Om en beroende person slutar ta drogen kan han eller hon bli mycket sjuk eller dö. Det krävs ofta medicinsk hjälp för att stoppa beroendet.

Missbruk och beroende kan uppstå oberoende av varandra. Människor kan vara beroende av saker som inte är droger, som spel eller sex.

Vissa psykoaktiva droger är kända för att vara mycket beroendeframkallande (orsakar beroende, som alkohol, heroin, tobak, metamfetamin och kokain), medan andra droger är kända för att vara något mindre beroendeframkallande (som khat, cannabis och koffein) eller inte alls beroendeframkallande (som LSD och psilocybinsvampar).

Personer med ångeststörningar, bipolär sjukdom, borderline personlighetsstörning, antisocial personlighetsstörning, schizofreni och svår depression har större risk att bli beroende.

Använder

Olika läkemedel används på olika sätt. Samma läkemedel kan finnas i olika former och varje form används på ett visst sätt.

Crack-kokain (kokain i fast form) röks eller förångas, medan pulverkokain (kokain som ser ut som salt) snortas.

Några sätt att ta droger på

Oralt - Läkemedlet placeras i munnen och sväljs sedan. Piller används oralt.
Rökt - drogen bränns och röken andas in. För att röka används pipor, vattenpipor, cigarrer och cigaretter.
Insufflat - Läkemedlet är ett pulver. Pulvret snortas direkt i näsan.
Förångad - Läkemedlet värms upp tills det förvandlas till en ånga. Ångan andas in.
Sublingualt - Läkemedlet placeras under tungan. Läkemedlet absorberas genom venen under tungan. Upplösande tabletter är ett exempel på sublingual läkemedelsanvändning.
Buccalt - Läkemedlet absorberas genom kinden. Läkemedlet placeras mellan kinden och tandköttet.
Intravenöst (även kallat IV) - Läkemedlet injiceras i venerna. Vanligtvis injiceras det genom armen. En nål och spruta används för injektion.
Intramuskulärt (även kallat IM) - Läkemedlet injiceras i en muskel. En nål och en spruta används också för injektion.
Rektal - Läkemedlet placeras i anus och absorberas där. Det anala läkemedlet kallas för ett suppositorium.
Transdermalt - Läkemedlet absorberas genom huden. Nikotinplåster och fentanylplåster används transdermalt.

Oralt är det långsammaste sättet att använda ett läkemedel eftersom det först måste smältas i magen. Att injicera ett läkemedel (IV eller IM) är den snabbaste metoden att använda ett läkemedel. IV- och IM-läkemedel är mest sannolika att orsaka en överdos. Det är viktigt att använda rena nålar för att injicera. Att injicera med använda eller smutsiga nålar sprider dödliga infektioner (t.ex. hepatit C eller hiv).

Att röka vad som helst kan orsaka cancer. Rökning kan också leda till emfysem (en sjukdom i lungorna). Att snorta en drog kan leda till sjukdomar i öron, näsa och hals. Att äta en drog kan orsaka orala (munrelaterade) problem, som t.ex. karies.

Typer av psykoaktiva droger och deras effekter

Det finns många kategorier (typer) av psykoaktiva droger (droger som påverkar hjärnan). Dessa kategorier har underkategorier (kategorier inom kategorier). Till exempel är bensodiazepiner och opiater båda underkategorier av depressiva medel. Vissa droger, t.ex. ketamin, har delar av två kategorier (hallucinogener och depressiva). Varje drog är annorlunda, så det är viktigt att känna till effekterna av varje enskild drog.

Hallucinogener

Hallucinogener förändrar hur människor ser, hör, känner eller tänker. De tre huvudgrupperna av hallucinogener är psykedeliska medel, dissociativa medel och deliranter. Varje grupp har olika effekter. De kan orsaka hallucinationer. Hallucinationer är en känsla, ett ljud eller en syn som inte existerar. När man hallucinerar känner, hör eller ser man något som egentligen inte finns.

Stimulantia

Stimulantia påskyndar det centrala nervsystemet. Personer som använder stimulantia kan känna sig glada och upphetsade. De har också mer energi, koncentration och motivation. Stimulantia kan orsaka sömnsvårigheter.

Depressiva medel ("downers")

Depressiva medel bromsar det centrala nervsystemet. Personer som använder depressiva medel känner sig lyckliga och nöjda samt sömniga och avslappnade. Depressiva medel saktar ner kroppsfunktioner som andning och hjärtfrekvens. De kan också göra det svårt att tala eller röra sig. Svårigheten att tala är "slurred speech".

Antipsykotika

Antipsykotika används för att balansera humöret eller stoppa hallucinationer. Många antipsykotika är lagliga receptbelagda läkemedel. Man kan få dem om man har ett recept (läkarens tillstånd). Antidepressiva medel hjälper mot depression. Vissa antidepressiva läkemedel är också antipsykotika.

Frågor och svar

F: Vad är olagliga droger?

A: Illegala droger är droger som en person inte får äga eller använda.

F: Hur påverkar illegala droger människans kropp och sinne?

S: Illegala droger kan påverka människokroppen och sinnet när de tas på något sätt.

F: Vad är en drog?

Svar: En drog är en kemikalie som påverkar människokroppen eller sinnet när den tas på något sätt.

F: Är alla kemikalier droger?

S: Nej, alla kemikalier betraktas inte som droger. Endast de som påverkar människokroppen eller sinnet när de tas på något sätt betraktas som droger.

F: Är det lagligt att äga och använda olagliga droger?

S: Nej, det är inte lagligt att äga eller använda olagliga droger.

F: Finns det konsekvenser av att använda olagliga droger?

S: Ja, det kan få allvarliga konsekvenser om man använder olagliga droger, inklusive böter, fängelse och andra påföljder beroende på hur allvarligt brottet är.

F: Kan receptbelagda läkemedel också klassificeras som olagliga droger?

S: Ja, vissa receptbelagda läkemedel kan också klassificeras som olagliga droger om de används utan ett giltigt recept från en läkare eller om de används för icke-medicinska ändamål.