Vaslav Nijinsky – Banbrytande balettdansare och koreograf (1890–1950)
Vaslav Nijinsky (1890–1950) — banbrytande balettdansare och koreograf, känd för gravitationsbrytande hopp och dramatisk scenkonst i Ballets Russes. Upptäck hans fascinerande livsöde.
Vaslav Nijinsky (Kiev, Ukraina, 12 mars 1890–London, England, 8 april 1950) var den mest berömda manliga balettdansaren i början av 1900‑talet och en viktig koreograf. Han föddes av polska föräldrar som båda var dansare.
Nijinsky var berömd för sin tekniska skicklighet och för sin förmåga att gestalta karaktären i varje roll. Han kunde dansa på spets, en sällsynt färdighet bland manliga dansare på den tiden, och hans lätta, nästan gravitationsbrytande språng — ofta kallat hans "ballon" — blev legendariska. Ballerinan och koreografen Bronislava Nijinska var hans syster. De båda utbildades och arbetade för den kejserliga baletten vid Mariinskijteatern och senare för Serge Diaghilevs nyskapande kompanji Ballets Russes.
Tidig utbildning och genombrott
Nijinsky började sin musikutbildning vid Mariinskijteatern i Sankt Petersburg där han snabbt uppmärksammades för sin extraordinära talang. Han avancerade tidigt till solist och blev föremål för publikens och kritikers beundran. 1909 knöts han till Ballets Russes, där hans scennärvaro och tekniska förmåga gjorde honom till stjärna i Paris och på turnéer i Europa.
Banbrytande roller och koreografier
Under sin korta men intensiva karriär som koreograf skapade Nijinsky några av 1900‑talets mest omtalade baletter. Två av hans mest inflytelserika verk var L'Après‑midi d'un faune (1912) och Le Sacre du printemps (1913). Premiären av Le Sacre du printemps i Paris orsakade en skandal och väckte starka reaktioner—musikens rytmiska brutalitet och hans karga, primitiva rörelsespråk utmanade dåtidens konventioner och anses idag som ett avgörande moment i modern danshistoria.
- Viktiga roller: Faunen i L'Après‑midi d'un faune, roller i baletter av Marius Petipa och Michel Fokine.
- Viktiga koreografier: L'Après‑midi d'un faune (1912), Le Sacre du printemps (1913), samt andra experimentella verk under hans tid med Ballets Russes.
Stil och teknisk förnyelse
Nijinsky bröt mot traditionella linjer och idéer om scenisk skönhet. Hans koreografi betonade kroppens vinklar, markbundenhet och rytm snarare än de klassiskt idealiserade linjerna. Han utmanade även könsroller inom baletten genom att använda teknik som pointe för manliga dansare i vissa verk, något som var ovanligt då.
Privatliv, sjukdom och senare år
Nijinskys privatliv var komplicerat. Han gifte sig 1913 med Romola de Pulszky, vilket bidrog till en permanent spricka i relationen med Serge Diaghilev och ledde till att han lämnade Ballets Russes. Under och efter första världskriget drabbades han av psykisk sjukdom; 1919 fastställdes diagnosen som schizofreni och hans sceniska karriär upphörde i praktiken. Han tillbringade stora delar av sitt återstående liv under omsorg och behandling och levde i tillbakadragenhet tills han avled i London 1950.
Efter hans död publicerades hans dagböcker och brev, en källa som både berikade förståelsen av hans konstnärskap och samtidigt väckte diskussion om hur texterna redigerats och tolkats av efterlevande. Dagböckerna ger en inblick i hans inre liv, kreativitet och sjukdomens påverkan.
Arv och inflytande
Nijinskys betydelse kan inte överskattas: han förändrade synen på vad balett kunde vara—både som dansare och som koreograf. Hans radikala uttryck har inspirerat generationer av koreografer och dansare inom modern balett och nutida dans. Hans syster, Bronislava Nijinska, förde också hans konstnärliga arv vidare och bidrog med egna viktiga koreografier.
Sammanfattning: Vaslav Nijinsky var en tekniskt briljant och konstnärligt vågad gestalt som genom sina roller och koreografier hjälpte till att skapa en ny riktning inom scenkonsten. Trots att hans aktiva tid på scen var relativt kort, lever hans inflytande kvar än i dag.
Nijinsky och Anna Pavlova i Le Pavillon d'Armide
Nijinskij i L'Aprés Midi d'un Faune: teckning av Barbier, 1913.
Vaslav Nijinskijs gravsten i Cimetière de Montmartre i Paris. Statyn, som donerats av Serge Lifar, visar Nijinsky som dockan Petrouchka.
Imperial Ballet
År 1900 började Nijinsky vid den kejserliga balettskolan i S:t Petersburg, där han studerade under stora tränare som Enrico Cecchetti. Vid 18 års ålder fick han en rad ledtrådar. År 1910 valde kompaniets prima ballerina assoluta Mathilde Kschessinska ut Nijinskij för att dansa i en nyuppsättning av Marius Petipas Le Talisman. Nijinskij skapade en sensation i rollen som vindguden Vayou.
Hans föreställning i Törnrosa (musik av Tjajkovskij) blev en enorm framgång. År 1910 uppträdde han i Giselle och Fokines baletter Carnaval och Scheherazade (baserad på Rimskij-Korsakovs orkestersuccé). Hans partnerskap med Tamara Karsavina på Mariinskijteatern fick mycket beröm: de kallades "tidens mest exemplariska artister".
En vändpunkt för Nijinsky var mötet med Sergei Diaghilev. Diaghilev var en berömd entreprenör (organisatör) av balett- och konstutställningar som främjade rysk bild- och musikkonst utomlands. Från och med den tidpunkten ledde Diaghilev Nijinskijs karriär och de blev älskare.
Les Ballets Russes
1909 tog Diaghilev med sig ett sällskap av ryska opera- och balettstjärnor till Paris, med Nijinsky och Anna Pavlova. Säsongen med färgstarka ryska baletter och operor, verk som till största delen var nya för västvärlden, blev en stor framgång. Det ledde till att Diaghilev skapade sitt berömda kompani Les Ballets Russes med koreografen Michel Fokine och formgivaren Léon Bakst. Ballets Russes Paris-säsongerna var en konstnärlig och social sensation och satte trender inom konst, dans, musik och mode för det kommande decenniet.
Nijinsky koreograferade också baletter. De var avantgardistiska och kontroversiella. Hans baletter var L'après-midi d'un faune (En fauns eftermiddag, baserad på Claude Debussys musik) (1912), Vårens ritual (1913), Jeux (1913) och Till Eulanspiegel (1916).
I Vårens ritual (Le Sacre du Printemps), med musik av Stravinsky (1913), skapade Nijinsky en koreografi som överskred den traditionella balettens gränser. För första gången fick publiken se modern dans. De kantiga rörelserna uttryckte hjärtat i Stravinskys radikalt moderna partitur. Musiken och dansen orsakade en upprorisk reaktion på Théâtre de Champs-Élysées när de hade premiär i Paris. Både musiken och dansen var milstolpar inom modernismen.
Äktenskap och uppbrott
1913 turnerade Ballets Russes i Sydamerika. Diaghilev deltog inte i resan eftersom han var rädd för resor till sjöss. Fri från Diaghilevs övervakning blev Nijinskij bekant med Romola de Pulszky, en ungersk grevinna. Så småningom lyckades hon få hans känslor. De gifte sig i Buenos Aires och fick senare en dotter, Kyra. När kompaniet återvände till Europa blev Diaghilev rasande och avskedade Nijinsky.
Under första världskriget internerades Nijinsky i Ungern. Diaghilev lyckades få ut honom för en nordamerikansk turné 1916. Under denna tid koreograferade och dansade Nijinskij huvudrollen i Till Eulenspiegel. Vid denna tid märktes tecken på hans schizofreni av medlemmar i kompaniet. Han drabbades av ett nervöst sammanbrott 1919 och hans karriär tog i praktiken slut. Han fick diagnosen schizofreni och togs till Schweiz av sin fru. Resten av sitt liv tillbringade han på psykiatriska sjukhus och asylboenden medan familjen reste runt i Europa. Han dansade aldrig mer.
Relaterade sidor
Frågor och svar
F: Vem var Vaslav Nijinsky?
S: Vaslav Nijinsky var en berömd manlig balettdansör i början av 1900-talet och en viktig koreograf. Han föddes av polska föräldrar, som båda var dansare.
F: Vad var Nijinsky berömd för?
S: Nijinsky var berömd för sin dansförmåga och för sin förmåga att visa karaktären hos den roll han spelade. Han kunde dansa en pointe, en sällsynt förmåga bland manliga dansare på den tiden. Hans förmåga att utföra till synes gravitationstrotsande språng var legendarisk.
F: Vad hade Nijinskijs föräldrar för yrke?
S: Nijinskijs föräldrar var dansare.
F: Var Nijinsky den enda berömda dansaren i sin familj?
S: Nej, Nijinskijs syster Bronislava Nijinska var också en berömd ballerina och koreograf.
F: Var dansade Nijinsky och hans syster?
S: Nijinsky och hans syster dansade för den kejserliga baletten på Mariinskijteatern och senare för Serge Diaghilevs Ballets Russes.
F: Vilken nationalitet hade Nijinskij?
S: Nijinsky föddes i Kiev, Ukraina, av polska föräldrar.
F: När dog Nijinsky och var?
S: Nijinskij avled den 8 april 1950 i London, England.
Sök