Anton Webern (född i Wien den 3 december 1883, död i Mittersill den 15 september 1945) var en österrikisk kompositör och centralgestalt i den så kallade andra wienerskolan. Webern och Alban Berg var de mest kända eleverna till Arnold Schönberg, kompositören som hade uppfunnit tolvtonssystemet. Webern var förmodligen Schönbergs första elev och Berg anslöt sig till dem några veckor senare.
Musik och stil
Webern utvecklade en mycket koncentrerad och ekonomisk kompositionsstil. Han använde ofta tolvtonssystemet enligt strikt princip, men kombinerade det med en känsla för punktvis textur, korta satser och en uttalad betoning på klangfärg och tystnad. Hans musik kännetecknas av:
- Korthet: många verk är fragmentariska och mycket korta.
- Spartansk instrumentation: små ensembler och genomskinliga klanglager.
- Klangfärg som melodiskt element: en teknik som senare beskrivits som Klangfarbenmelodie, där tonfärg och instrumentation spelar en roll i melodibildningen.
- Detaljerad dynamik och artikulation: Webern skrev ofta mycket precisa dynamiska och artikulatoriska anvisningar.
Viktiga verk
Weberns produktion är relativt liten men inflytelserik. Några av hans mest kända verk är:
- Passacaglia, Op. 1 – hans tidiga orkesterverk som visar en klanglig detaljrikedom redan före hans tolvtonstid.
- Sex bagateller för stråkkvartett, Op. 9 – utforskande miniaturer med koncentrerad form.
- Fem stycken för orkester, Op. 10 – exempel på hans tidiga modernistiska orkesterspråk.
- Symfoni, Op. 21 – ett viktigt tolvtonsverk i två satser som visar hans mogna användning av serien.
- Konsert för nio instrument, Op. 24 – ett exempel på hans senare kammarmusik med strict serial behandling.
Inflytande och mottagande
Weberns precisa och komprimerade sätt att skriva fick stort inflytande på kompositörer i mitten av 1900-talet som var intresserade av serialism, särskilt Karlheinz Stockhausen och Pierre Boulez. Efter andra världskriget återupptäcktes hans musik och tolkades som en viktig brygga mellan de tidiga modernisterna och efterkrigstidens totalserialism. Under nazitiden betraktades hans musik som "entartet" (degenererad) och fick begränsad spridning.
Biografi i korthet
Webern föddes i Wien i en välbeställd familj och kom tidigt i kontakt med den samtida musiken. Hans lärjungaskap hos Schönberg formade hans estetiska riktning, och under sin karriär skrev han huvudsakligen för mindre ensembler men också för orkester. Hans verk präglas av omsorgsfull detaljbehandling och en vilja att komprimera musikalisk idé till kärnfull form.
Dödsfall
Den 15 september 1945 dödades Webern av misstag av en amerikansk soldat i sin sommarstuga i Mittersill. Händelsen inträffade i de omedelbara följderna av kriget och beskrevs som en tragisk olycka. Webern avled av skadorna och hans tidiga död bidrog till den mytbildning som omgav hans person och verk.
Anton Weberns inflytelserika men knappa produktion fortsätter att fascinera både utövare och lyssnare. Hans fokus på klang, korta former och strikt teknik gör honom till en unik gestalt i 1900-talets musikhistoria.

