Carl Linnaeus
Carl von Linné (23 maj 1707-10 januari 1778) var en svensk botaniker, läkare och zoolog som skapade den binomiala nomenklaturen. I detta system ges varje djur- och växtslag ett namn som består av två latinska ord, för dess släkte och art. Detta började användas av biologer över hela världen, så han är känd som "den moderna taxonomins fader". Han var en bra lingvist och berömd på sin tid. Han blev adlad av den svenske kungen.
Carl Linnaeus av Alexander Roslin, 1775
Biografi
Tidigt liv
Carl är född i Sverige. Han skulle bli präst, men klarade sig inte tillräckligt bra i skolan för det. Istället studerade Carl på en högskola för botanik eftersom han gillade det. Han studerade i Lund och försökte förbättra trädgården där. Senare gick han på ett annat college...
Resor och forskning
År 1735 flyttade Linné till Nederländerna i tre år. Där tog han sin examen i medicin. Han publicerade också sin bok om växtklassificering. Hans bok kallades Systema Naturæ. Hans bok förklarade hur man klassificerar levande organismer genom att sätta dem i grupper. Vissa av dessa grupper är större än andra.
Senare flyttade han till Stockholm och praktiserade som läkare. År 1739 gifte sig Linné med Sara Morea i Stockholm. Under hela 1740-talet genomförde han många fältresor till platser i Sverige för att namnge växter och djur. När Linné inte var på resor arbetade han med sin klassificering, så att den skulle fungera för växter, djur och mineraler.
Den svenske kungen Adolf Fredrik gjorde Linné till adelsman 1757, och Linné tog efternamnet von Linné, senare ofta bara Carl Linné.
Senaste åren
Efter att ha blivit adlad fortsatte han att undervisa och skriva. Hans rykte hade spridit sig över hela världen, och han talade med många olika människor. Linné var upprörd över sin svaga hälsa, och han hade gikt och tandvärk. Ett slaganfall 1774 försvagade honom, och två år senare fick han ett nytt slaganfall och förlorade användningen av sin högra sida. Han dog i januari 1778 och begravdes i Uppsala domkyrka.
Mänskligheten
Linné klassificerade människan bland primater, vilket antropologer som Blumenbach och naturhistoriker som Buffon redan hade förstått. Det drog till sig kritik från Svenska kyrkan. Den lutherske ärkebiskopen i Uppsala anklagade honom för "ogudaktighet".
Linné erkände fyra raser inom människosläktet. Dessa var europeiska vita, amerikanska röda (indianer), asiatiska bruna och afrikanska svarta. Blumenbachs klassificering var liknande, med tillägget av en mongolisk (= kinesisk) eller gul ras. Erkännandet av människans ställning som primat och existensen av raser var alltså ganska utbrett innan evolutionsteorin formulerades.
Detalj från den sjätte upplagan av Systema Naturae (1748) som beskriver Anthropomorpha (= primater) med en uppdelning mellan Homo och Simia.
Relaterade sidor
- Förteckning över biologer
