Daniel Carleton Gajdusek – Nobelpristagare som visade att kuru var smittsam

Daniel C. Gajdusek – Nobelprisvinnande forskare som bevisade att kuru, världens första mänskliga prionsjukdom, var smittsam och förändrade förståelsen av smittsamma neurodegenerativa sjukdomar.

Daniel Carleton Gajdusek (9 september 1923 - 12 december 2008) var en amerikansk läkare och medicinsk forskare. Han och Baruch S. Blumberg fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1976. De fick Nobelpriset för sitt arbete med kuru. Kuru är den första mänskliga prionsjukdomen som visat sig vara smittsam.

Gajdusek arbetade främst med neurodegenerativa sjukdomar och var en pionjär inom fältet för så kallade "långsamt agerande" smittsamma sjukdomar. Under 1950- och 1960-talen studerade han sjukdomen kuru bland folket Fore i höglandet på Papua Nya Guinea. Genom epidemiologiska undersökningar, kliniska observationer och försök att överföra sjukdomen till försöksdjur (framför allt schimpanser) visade han att kuru kunde överföras med hjärn‑ och nervvävnad och att sjukdomen hade mycket lång inkubationstid. Hans resultat var avgörande för att bevisa att vissa neurodegenerativa sjukdomar kunde vara smittsamma trots att de saknade typiska viruslika egenskaper.

Vetenskapliga upptäckter och betydelse

Gajduseks arbete bidrog till att förändra förståelsen av sjuka nervsystemet. Han beskrev sjukdomens neuropatologi — bland annat svampiga (spongiforma) förändringar i hjärnvävnaden — och kopplade sjukdomens spridning till rituella begravningsseder där delar av hjärnvävnad konsumerades. Konsekvenserna av hans upptäckter sträckte sig långt: de lade grunden för att senare förstå sjukdomar som Creutzfeldt–Jakob sjukdom (CJD) hos människor och bovin spongiform encefalopati (BSE, "galna kosjukan") hos nötkreatur, liksom den variant av CJD som uppstod hos människor i samband med BSE (vCJD).

Begreppet "prion" myntades senare av Stanley B. Prusiner för att beskriva det infektiösa proteinet som orsakar dessa sjukdomar. Gajduseks experimentella arbete — särskilt transmissionen till schimpanser och de noggranna fälstudierna i Papua Nya Guinea — var en viktig föregångare till prionforskningen och bidrog till att öppna ett helt nytt forskningsfält inom neurovirologi/prionbiologi.

Metoder och fältarbete

• Fältstudier bland Fore-folket för att kartlägga sjukdomens utbredning och samband med sociala seder.
• Autopsier och mikroskopisk undersökning av hjärnvävnad för att beskriva typiska patologiska förändringar.
• Experimentell överföring av hjärnvävnad till primater för att demonstrera smittsamhet och lång inkubationstid.

Kontroverser och eftermäle

Gajduseks vetenskapliga arbete hyllades internationellt och belönades med Nobelpriset 1976 (delat med Baruch S. Blumberg, som upptäckte hepatit B‑antigenet). Samtidigt har hans karriär också skuggats av allvarliga kontroverser. På senare år kritiserades han för sitt beteende i fält och för relationer till unga personer i de områden där han arbetade. 1996 greps han i USA och erkände brott relaterade till sexuella övergrepp mot minderåriga; han dömdes och avtjänade straff för detta. Dessa händelser har påverkat hans eftermäle och väckt etiska frågor om forskarens ansvar och om hur fältforskning bedrivs i svaga samhällen.

Sammanfattning

Daniel Carleton Gajdusek var en inflytelserik och kontroversiell forskare: hans banbrytande arbete med kuru ledde till avgörande insikter om smittsamma, långsamt förlöpande neurologiska sjukdomar och banade väg för prionforskningen. Samtidigt har hans personliga handlingar och de etiska frågorna kring dem lämnat bestående intryck på hur hans vetenskapliga arv värderas.

Sök med bokstav