Denna förteckning över de högsta byggnaderna omfattar skyskrapor med kontinuerliga våningar och en höjd på minst 350 m. Konstruktioner som inte är byggnader, t.ex. torn, ingår inte i denna förteckning (se förteckning över högsta byggnader och konstruktioner).

Historiskt sett var världens högsta konstgjorda byggnad den antika graven - den stora pyramiden i Giza i Egypten, som höll positionen i över 3 800 år tills Lincoln-katedralen i England byggdes 1311. Fram till färdigställandet av Washingtonmonumentet 1884 var världens högsta byggnader kristna kyrkor och katedraler i Europa. Den första skyskrapan byggdes i Chicago med Home Insurance Building på 42,1 m (138 fot) 1885 och utgjorde grunden för att USA skulle behålla positionen som världens högsta byggnad under hela 1900-talet fram till 1998, då Petronas-tornen färdigställdes. Sedan dess har endast två byggnader haft titeln: Taipei 101 2004 och Burj Khalifa 2010.

Sedan början av 2000-talet har USA, Mellanöstern, Kina och Sydostasien upplevt en boom i byggandet av skyskrapor.

 

Urvalskriterier och mätning

För att en byggnad ska tas med i denna lista måste den uppfylla två huvudkrav:

  • Kontinuerliga våningar: Byggnaden ska ha inre våningsplan som är avsedda för permanent bruk (kontor, bostäder, hotell etc.).
  • Minimihöjd 350 m: Höjden mäts normalt från marknivå till byggnadens arkitektoniska topp, vilket inkluderar spiran men inte antenner eller löstagbara sändare.

Det finns olika sätt att mäta höjd, och debatten om vad som ska räknas (spira vs. antenn) är välkänd. De flesta internationella kataloger använder den arkitektoniska höjden som standard: spiran räknas om den är en integrerad del av byggnadens design, medan tekniska antenner och master ofta exkluderas.

Mätstandarder och vad som inte räknas

  • Torn och mast: Konstruktioner som saknar kontinuerliga våningar (t.ex. utsiktstorn, radiomaster) räknas inte med i listor över högsta byggnader, även om de kan vara högre än många skyskrapor.
  • Chimney/industrial structures: Industriska skorstenar, plattformar och liknande räknas inte som byggnader i denna förteckning.
  • Påbörjade eller planerade projekt: I listor som avser färdigställda byggnader inkluderas normalt endast projekt som är helt färdigställda och öppnade. Under konstruktion eller planerade torn redovisas separat.

Tekniska framsteg och säkerhet

Skyskrapebyggande har utvecklats kraftigt med förbättringar inom stål- och betongteknik, geoteknik för grundläggning, och avancerade dämpningssystem (t.ex. tuned mass dampers) för att minska svaj vid vindlast. Moderna höga byggnader har också omfattande brandsäkerhetsåtgärder, redundanta utrymningsvägar, brandkammare i hissmaskineri och särskilda ventilationssystem för att hantera rök och värme.

Användningstyper

Skyskrapor över 350 m är oftast:

  • Kontorsbyggnader i affärsdistrikt.
  • Bostads- eller flerfunktionella (mixed-use) byggnader som kombinerar bostäder, hotell, kontor och handelsytor.
  • Landmärken och turistattraktioner med observationsdäck, restauranger och evenemangsytor högt upp i byggnaden.

Historiska milstolpar

Den allmänna utvecklingen från stenåldersmonument (exempelvis den stora pyramiden i Giza) via medeltida katedraler till industrialismens byggnader och slutligen skyskrapor speglar både tekniska framsteg och förändrade samhällsbehov. Viktiga steg inkluderar:

  • Det tidiga 1800-talets och 1900-talets katedraler och monument som världens högsta byggnader.
  • 1880–1900-tal: stålramens och hissens utbredning som möjliggjorde moderna skyskrapor (Home Insurance Building i Chicago brukar räknas som en av de första).
  • Slutet av 1900-talet och 2000-talet: internationell konkurrens om höjdrekord, där Petronas-tornen, Taipei 101 och Burj Khalifa blivit symboler för sina regioner.

Geografiska trender

Under början av 2000-talet flyttade tyngdpunkten för nya rekordbyggnader från Nordamerika till Mellanöstern och Östasien. Kina har under kort tid byggt ett stort antal mycket höga byggnader i samband med snabb urbanisering och ekonomisk tillväxt. Samtidigt har städer i Mellanöstern satsat på ikoniska torn som symboler för modernitet och turism.

Noterbara exempel och jämförelser

Världens nu högsta byggnad är ett välkänt exempel på den tekniska och arkitektoniska utvecklingen: höga byggnader som Burj Khalifa har flyttat gränserna för vad som är möjligt, medan tidigare rekordhållare som Taipei 101 och Petronas-tornen illustrerar olika synsätt på spira och arkitektonisk utformning. Samtidigt finns det många höga torn (t.ex. utsiktstorn och tv- och radiotorn) som är högre än många skyskrapor, men som inte räknas med i listor över byggnader eftersom de saknar kontinuerliga våningsplan.

Sammanfattning

Denna förteckning fokuserar på skyskrapor med kontinuerliga våningar och en arkitektonisk höjd på minst 350 m. Listan återspeglar både historiska skiften i byggnadsteknik och samtida trender i urban utveckling. För tydlighet i rankning används vanligtvis arkitektonisk höjd som mätpunkt och torn, master och andra icke-bostadsliga konstruktioner exkluderas.