Peter Waldo, Valdo eller Waldes (ca 1140 - ca 1218), även Pierre Vaudès eller de Vaux, anses av många ha startat valdenserna. Detta var en kristen andlig rörelse under medeltiden. Det lever fortfarande människor i södra Europa som kommer från denna rörelse. Eftersom inte mycket skrevs ner om Waldo när han levde är man inte överens om hur viktig han var för valdenserna, eftersom den kan ha funnits före hans ledarskap. Dessutom trodde den franske historikern Thuanus att Waldo dog år 1179.
Bakgrund och tidigt liv
Enligt sentida källor var Peter Waldo en rik köpman eller penningutlånare i Lyon som omkring mitten av 1100‑talet förändrade sitt liv radikalt. Han ska ha sålt sina ägodelar, delat ut pengarna till de fattiga och antagit ett liv i fattigdom och enkelhet. Waldo blev känd för att uppmuntra lekmän att predika och för att göra Bibelns texter åtkomliga för vanliga människor, bland annat genom att låta delar av Bibeln översättas till folkspråket.
Läror, verksamhet och karaktär
Rörelsen som kom att kallas valdenserna betonade särskilt:
- levnadsregler inspirerade av apostoliskt fattigdomsideal;
- vikten av Bibelns auktoritet och av att vanliga människor skulle kunna läsa och förstå Skriften;
- att lekmän fick predika och undervisa—en praxis som utmanade kyrkans normer för vem som fick predika;
- en kritik mot kyrklig rikedom och vissa praktiker inom det samtida prästerskapet.
Valdensiska predikanter reste ofta omkring och förkunnade enkelt och direkt. Rörelsen utvecklades över tid och bestod av både strikta asketer och mer moderata grupper, vilket gör bilden av valdenserna mångfacetterad.
Konflikt med den katolska kyrkan
Valdensarna hamnade i konflikt med den katolska kyrkan i takt med att de utmanade kyrkans monopol på predikan och sitt synsätt på rikedom. Under slutet av 1100‑talet och början av 1200‑talet fördömdes rörelsen som kättersk i flera kyrkliga sammanhang; i källorna nämns bland annat formella fördömanden och i vissa fall exkommunikation. Det exakta förloppet kring Waldo själv är omdiskuterat: vissa samtida och senare källor angav olika dödsår, och den franske historikern Thuanus hävdade att Waldo dog redan 1179, medan andra källor förlägger hans död senare.
Eftermäle och arv
Trots förföljelse överlevde valdenserna i särskilt svårtillgängliga områden, framför allt i Alpernas dalar i vad som i dag är nordvästra Italien (Piedmont). Under 1500‑talets reformation knöts många valdensiska församlingar närmare protestantiska rörelser och några ingick senare i reformerta kyrkor. Idag finns det såväl historiska valdensiska samhällen i Europa som utanför Europa — vissa mindre gemenskaper i Sydamerika härstammar från senare emigranter.
Historiker är fortfarande oense om hur mycket av det som senare blev valdensisk identitet som direkt kan härledas till Peter Waldo personligen och hur mycket som var resultatet av en bredare rörelse av andlig och social kritik under medeltiden. Oavsett detta betraktas Waldo ofta som en symbolisk grundarpersonlighet och som en tidig representant för idéer om lekfolkets rätt att läsa och förkunna Skriften.