Vad är inlandshav? – Definition, exempel och skillnader

Hur bildas inlandshav?

Inlandshav uppstår vanligen vid havsöverträdelser, när havet översköljer låglänta delar av kontinenter. De viktigaste orsakerna är:

• Eustatisk havsnivåhöjning – en global ökning av havsnivån, till exempel genom smältning av is eller vid förändringar i havsvattenvolymen, som gör att kustområden och inlandsbassänger översvämmas.
• Tektonisk nedsjunkning – när stora geologiska bassänger bildas eller sänks genom tektoniska rörelser och så småningom ansluter till havet. Sådana bassänger kan ligga långt in på kontinenten.
• Isostatiska och klimatrelaterade processer – upp- eller nedsjunkning av jordskorpan efter avsmältning av inlandsisar eller långsamma klimatiska förändringar kan också skapa eller vidmakthålla inlandshav.

Kännetecken

• Grunda vatten i förhållande till öppna oceaner – djupet är oftast måttligt och varierar kraftigt med lokala förhållanden.
• Belägna på kontinentalsockeln eller på kontinentplattan; de ligger över kontinentalt material snarare än oceanisk skorpa.
• Ibland halvslutna eller isolerade från öppet hav, vilket påverkar salthalt och cirkulation – vissa inlandshav är bräckta eller mindre salta (t.ex. Östersjön).
• Stora sedimentationsområden – leror, kalk och organiskt material kan ackumuleras och ge rika fossilfyndigheter och ofta gynna bildning av naturresurser (olja, gas).
• Ekologiskt speciella miljöer med egna arter och näringskedjor, ofta känsliga för eutrofiering och föroreningsproblem.

Exempel från jordens historia och idag

Under vissa geologiska perioder har stora delar av kontinenter varit täckta av epikontinentala hav. En betydande del av dagens Nordamerika täcktes av ett epikontinentalt hav som kallades Sundancehavet under juraperioden. Under kritaperioden fanns ett ännu större epikontinentalt hav, den så kallade västliga inre sjövägen (Western Interior Seaway), som delade Nordamerika i två landmassor.

Ett modernt exempel är Östersjön, som är ett grunt, delvis slutet hav med låg salthalt i jämförelse med öppna oceaner. Nordsjön betraktas inte strikt som ett inlandshav eftersom den har god kontakt med Atlanten, men den ligger på en kontinentalsockel och kan därför beskrivas som epeirisk i mening (ordets ursprungliga betydelse). Hudsonbukten brukar ofta räknas som epeiriskt eftersom dess medeldjup är omkring 30 meter, medan till exempel Bengaliska viken har ett medeldjup på cirka 2600 meter och därmed är av en helt annan typ.

Skillnad mellan inlandshav och andra havstyper

• Inlandshav vs. epeiriska hav: Begreppen används ofta omväxlande. "Epeiriskt" beskriver brett och grunt hav över kontinenten, medan "inlandshav" kan antyda en mer slutna eller halvsluten bassäng inne i en kontinentalmassa.
• Inlandshav vs. marginalhav/golf: Marginalhav och vikar är oftare direkt kopplade till öppet hav och kan vara djupare och mer dynamiska i vattenutbyte; inlandshav är generellt grundare och kan ha begränsad kontakt med öppet hav.

Betydelse för geologi, klimat och samhälle

Inlandshav har stor betydelse för geologisk tolkning: de lämnar tydliga sedimentära arkiv som visar havsnivåförändringar, klimatvariationer och biologisk utveckling. De kan också vara ekonomiskt viktiga som områden för olje- och gasinlagring samt för fiske och transporter. Samtidigt är de ofta känsliga för mänsklig påverkan — övergödning, utsläpp och förändrad salthalt kan snabbt förändra ekologin i ett grunt inlandshav.

Sammanfattningsvis är inlandshav (epikontinentala/epeiriska hav) grunda havsområden på kontinenter som bildas genom havsöverträdelser eller tektonisk sänkning. De kan vara öppna eller mer slutna, har särskilda sediment- och ekologiska egenskaper och spelar en viktig roll i jordens geologiska och ekologiska historia.