Rysslands demografi är en studie av befolkningen och människorna i Ryssland. Demografin omfattar befolkningens storlek, ålder, könsfördelning, födelsetal, dödstal, migration, etnisk sammansättning, språkanvändning och regionala skillnader.

Rysslands befolkning 2018 beräknas vara cirka 144 526 636 personer. I detta antal ingår inte befolkningen på Krim. Detta gör Ryssland till det nionde folkrikaste landet i världen. Befolkningssiffror förändras över tid och uppdateras regelbundet av statistiska myndigheter som Rosstat samt internationella organisationer (FN, Världsbanken).

Utveckling och trender

Under 1990-talet och början av 2000-talet upplevde Ryssland en kraftig befolkningsnedgång beroende på lågt födelsetal, höga dödstal och utvandring. Efter 2000-talet följde perioder av stabilisering och viss återhämtning, delvis på grund av ökad invandring och statliga familjepolitiska stödåtgärder. Pandemin 2020–2021 och andra faktorer ledde till ökade dödstal i vissa år, vilket påverkat utvecklingen negativt.

Åldersstruktur

Ryssland har en åldersstruktur som präglas av en stor andel medelålders och äldre, följd av minskade barnafödselkohorter under vissa perioder. Det innebär utmaningar för arbetskraften, pensionssystemet och hälso- och sjukvårdens kapacitet. Åldersbalansen skiljer sig mellan regioner — vissa områden har relativt unga befolkningar, andra har kraftig åldrande.

Fertilitet och dödlighet

Födelsetalen i Ryssland har pendlat, med total fertilitetskvot (TFR) som historiskt legat under den nivå som krävs för befolkningsreplacement (ca 2,1). Staten har infört flera åtgärder för att stödja barnafödande, exempelvis ekonomiska bidrag till barnfamiljer. Dödligheten påverkas av faktorer som hjärt-kärlsjukdomar, alkoholkonsumtion, olyckor och i senare år även epidemier. Det finns också stora skillnader i dödlighet mellan män och kvinnor, där män generellt har en betydligt lägre förväntad livslängd än kvinnor.

Migration

Migration har en stor betydelse för Rysslands befolkningsstorlek. Invandring från tidigare sovjetrepubliker och andra länder har bidragit till befolkningstillväxt i vissa perioder. Samtidigt förekommer inrikes migration i stor skala, där många flyttar från landsbygdsområden och mindre städer till stora tätorter som Moskva och Sankt Petersburg, vilket skapar regional obalans.

Urbanisering och regionala skillnader

En majoritet av ryssarna bor i städer. Urbaniseringen har lett till att regioner som Moskva och omgivande områden växer snabbt, medan avlägsna regioner, särskilt i Sibiriens och Fjärran Österns inre delar, upplever befolkningsminskning. Regionala skillnader avser också hälsa, inkomstnivå och demografisk utveckling.

Etnicitet och språk

Ryssland är ett mångetniskt land där etniska ryssar utgör en majoritet. Det finns betydande minoritetsgrupper, exempelvis tatater, ukrainare, tjetjener, bashkirer och andra folkgrupper. Ryska är officiellt språk och det mest spridda, men många regioner har egna lokala språk och kulturella särdrag.

Hälsa och förväntad livslängd

Förväntad livslängd i Ryssland har varierat över decennierna, med en tydlig könsskillnad där kvinnor i genomsnitt lever längre än män. Hälsoutmaningar som hjärt-kärlsjukdomar, alkoholrelaterade problem och tillgång till vård i glesbygdsområden påverkar statistiken.

Statliga åtgärder och framtidsutsikter

Regeringen har genomfört flera åtgärder för att påverka demografin, bland annat familjestöd, ekonomiska incitament för födsel och program för att stödja invandring. Framtiden för Rysslands demografi beror på födelsetal, dödstal, migration och politiska beslut samt ekonomiska och sociala faktorer. Många experter lyfter fram behovet av långsiktiga satsningar på folkhälsa, barnomsorg, regional utveckling och integration för att skapa hållbara demografiska förutsättningar.

För aktuell statistik och detaljerade regionala uppgifter rekommenderas att konsultera officiella källor som Rosstat samt internationella databaser (FN, Världsbanken).