Nihilism – definition, historia och Nietzsche
Utforska nihilismens definition, historia och Nietzsches kritiska perspektiv — från ryska revolutionärer till filosofins påverkan på värden och mening.
Nihilism är ett tankesätt som förkastar mening, begrepp och liv. Ordet kommer från det latinska "nihil" som betyder "ingenting". Nihilism kan vara en filosofisk ståndpunkt eller ett känslomässigt/psykologiskt tillstånd: tron att världen, värden eller livet saknar objektiv mening, värde eller syfte. Det finns flera former av nihilism, och begreppet används ibland olika beroende på sammanhang.
Olika typer av nihilism
- Existentiell nihilism: tron att livet saknar inneboende eller objektiv mening.
- Moralisk nihilism (eller etisk nihilism): uppfattningen att det inte finns några universella moraliska sanningar eller objektiva värden.
- Epistemologisk nihilism: tvivel på att kunskap är möjlig eller att vi kan veta om något är sant.
- Metafysisk nihilism: en radikal idé om att inget verkligen existerar i grund och botten, eller att kategorier och entiteter saknar verklig grund.
Historia och framväxt
Under 1700- och 1800-talen användes ordet ofta om människor som förkastade religionen eller traditionella trosföreställningar. Begreppet blev särskilt uppmärksammat i Ryssland under 1800-talet. Ryska tänkare som Michail Bakunin och Dmitrij Pisarev inspirerade många genom sin kritik av auktoritet och sina idéer om samhällsförändring. Ordet populariserades också genom Ivan Turgenjevs roman Fäder och söner, där huvudpersonen Bazarov framställs som en nihilist.
Den ryska nihilismen påverkade politiska rörelser och några revolutionärer, till exempel Sergej Nechaev och Vladimir Lenin, tog idéer om radikal brytning med det gamla vidare i praktisk politik. Den ryske författaren Fjodor Dostojevskij skrev omfattande om nihilismens faror i romaner som Brott och straff, även om hans eget förhållande till idéerna var komplext—han kom att bli en uttalad motståndare till nihilism efter sin tid i exil. De personer som mördade tsar Alexander II den 13 mars 1881 kallas ibland också nihilister i samtidens retorik.
Friedrich Nietzsche och nihilism
Friedrich Nietzsche var en central tänkare när det gäller modern förståelse av nihilism. Han beskrev hur traditionella värden "upphörde att vara övertygande" när människan började ifrågasätta religiösa och moraliska grunder — en process han kallade för värdeförstöring. Nietzsche myntade inte uttrycket "nihilism" men hans analyser av fenomenet, bland annat idén att "Gud är död", har blivit avgörande för hur nihilism förstås.
Nietzsche skiljde mellan olika former av nihilism. Han varnade för en passiv nihilism som leder till förtvivlan och livsförnekelse, men såg också en aktiv nihilism som förstör gamla värden för att ge plats åt nya. Hans svar på nihilismen innebar en uppmaning till omvärdering av alla värden, och i förlängningen tankar om övermänniskan (Übermensch) och livsbekräftelse som alternativa sätt att överskrida nihilismens tomhet.
Religiösa och filosofiska reaktioner
Många religiösa tänkare menar att nihilism uppstår när religion och tro förkastas; de ser ett samband mellan sekularisering och ensamhet eller värdekris. Nietzsche å sin sida ansåg att vissa former av kristendom bidrog till nihilismen genom att vara livsförnekande och förminska jordiskt liv till förmån för ett efterliv. Diskussionen har även berört buddhismen: vissa yttranden inom buddhistisk filosofi kan likna nihilistiska tankegångar (t.ex. betoningen på tomhet), medan andra delar av buddhismen uttryckligen förkastar nihilism och betonar medkänsla och meningsfull praxis.
Missförstånd och moderna tolkningar
Nihilism missförstås ofta som ren destruktivitet eller våld. Även om vissa historiska grupper uppfattats som nihilistiska och var våldsamma, betyder filosofisk nihilism inte nödvändigtvis att man vill förstöra materiellt eller orsaka kaos. I modern kultur används ordet ibland synonymt med cynism, apati eller en känsla av meningslöshet i mötet med snabb samhällsförändring, teknik och globalisering.
Konsekvenser och alternativa vägar
Nihilism kan leda till personlig kris men också fungera som impuls för förändring. En vanlig filosofisk reaktion är att försöka bygga nya, sekulära värden eller hitta livsmening i konst, relationer, skapande eller i etiska projekt som inte grundas i övernaturliga påståenden. Nietzsche förespråkade inte återvändande till gamla trostraditioner utan menade att människan måste skapa nya värden — en krävande process men också en möjlighet till förnyelse.
Sammanfattningsvis är nihilism ett brett och mångfacetterat begrepp: det kan vara en teori om att det inte finns någon objektiv mening, ett psykologiskt tillstånd av tomhet, eller en strategisk kritik av rådande värdesystem. Historiskt har begreppet spelat stor roll i filosofi, litteratur och politik, och debatten om dess orsaker och följder fortsätter att vara aktuell.
En målning av en nihilist av Ilya Repin
Viktiga termer
- anti-nihilism - Anti-nihilism betyder att vara emot nihilism. Det var också en genre inom den ryska litteraturen på 1800-talet. Exempel på personer som har kallats anti-nihilister är Ivan Turgenjev, Fjodor Dostojevskij och Friedrich Nietzsche. Men på ett eller annat sätt har många anti-nihilister slutat med att hjälpa nihilismen.
- livsförnekande - Om något är livsförnekande innebär det att det har en negativ och ohälsosam inställning till livet. Det är motsatsen till att vara "livsbejakande". Gilles Deleuze säger att förnekande av livet och existensen är vad Friedrich Nietzsche kallar "nihilism". Nihilism ses ofta som ett ord för livsförnekande övertygelser.
- Värdeförstöring - Värdeförstöring innebär att man förstör de värden som människor tar för givna. Detta sker genom att ifrågasätta traditionella värderingar tills de faller sönder. Friedrich Nietzsche skrev att nihilism handlar om att förstöra det som finns och inte bara vilja att det ska försvinna. Detta kallas också för nedvärdering av värden, vilket innebär att man förstör värdet av dessa värden.
Ursprung
Ordet "nihilism" kommer från "nihil", som är det latinska ordet för "ingenting". Men det exakta ursprunget till ordet "nihilism" är okänt. Under medeltiden användes ordet för vissa typer av kätteri. Vid tiden för den franska revolutionen var det ett ord för förstörelse av kristendomen och traditionella europeiska värderingar. Det användes i många europeiska länder. Snart användes ordet även på engelska. Det kom troligen från den franska, tyska eller senlatinska formen av ordet.
"Nihilism" blev först ett filosofiskt ord på tyska och sedan på ryska. Dessa två betydelser kombinerades av Friedrich Nietzsche.
Tysk nihilism
År 1733 användes ordet "nihilism" av en tysk författare vid namn Friedrich Leberecht Goetz. Han använde ordet som en litterär term. En schweizisk tänkare vid namn Jacob Hermann Obereit använde också ordet 1787, och Friedrich Heinrich Jacobi gjorde det 1799. Det var här som det först blev en del av filosofin. Tron på att ingen kan känna till den sanna verkligheten är vad Obereit kallade "nihilism". Han använde denna definition för att kalla Immanuel Kant för nihilist. Detta berodde på att Kant menade att människor inte kan vara säkra på verkliga saker, utan bara kan vara säkra på sin upplevelse av verkliga saker. Jacobi använde också denna definition för att säga att Kant och hans anhängare var nihilister. Till exempel kallade han Johann Gottlieb Fichte för en nihilist. Jacobi ansåg att den tyska idealismen och humanismen var typer av nihilism som kom från upplysningstiden. Enligt honom var dessa så kallade rationella filosofier den totala motsatsen till rationell.
Runt 1824 använde en tysk journalist vid namn Joseph von Görres ordet "nihilism" på ett politiskt sätt. Han sade att det var nihilism att förkasta sociala strukturer. Men ordet "nihilism" dog nästan ut under denna tid. Till exempel kallas den tyske tänkaren Max Stirner för en av de första sanna nihilisterna, men han använde aldrig ordet. Han skrev de flesta av sina verk på 1840-talet.
Rysk nihilism
Den ryska nihilismen var en tidig form av nihilistisk filosofi. Det var också en subkultur som ibland blandades med revolutionism. Den ryska nihilismen kallas ofta felaktigt för ett slags politisk terrorism på grund av detta. Dess huvudintresse var att förstöra traditionella värden, särskilt inom konst och religion. Dess främsta filosofer var Nikolaj Tjernysjevskij och Dmitrij Pisarev. Den angrep också tron på fri vilja och Gud. Den tyska nihilismen kom från den tyska idealismen, men den ryska nihilismen var annorlunda eftersom den angrep idealismen.
Nikolaj Nadezjdin var förmodligen den första författaren som använde ordet "nihilism" på ryska. Han använde det första gången 1829 genom att kalla skepticism för samma sak som nihilism. Och Vasilij Bervi använde samma betydelse. Ryska journalister som Michail Katkov och Vissarion Belinskij använde också ordet. Katkov kallade nihilism för att den förkastade all moral. Han var orolig för att det skulle kunna orsaka en revolution. Belinskij använde ordet på ett mer neutralt sätt. Men ordet var fortfarande inte populärt på den tiden.
Michail Bakunin kallas ofta den ryska nihilismens fader. År 1842 skrev han: "Låt oss därför lita på den eviga anden som förstör och förintar endast därför att den är den outgrundliga och eviga källan till allt liv. Passionen för förstörelse är också en skapande passion!". På 1850- och 60-talen började sedan teorin bakom den ryska nihilismen att formas. Ursprungligen var det en filosofi av skepticism mot moral och sanning. Det var 1862 som den ryske författaren Ivan Turgenjev gjorde ordet "nihilism" populärt. Han använde det i sin roman Fäder och söner för att beskriva attityden hos den yngre generationen. Nihilisterna i boken säger att de är människor som förkastar allt de kan. Även om Turgenjev var mer av en anti-nihilist började många unga människor kalla sig "nihilister" på grund av den här boken.
För Pisarev var nihilismen främst filosofisk och inte politisk. Han ansåg att extraordinära människor borde frigöra sig från regler och moral. Han ansåg att alla som gjorde detta skulle stå över vanliga människor. Men senare blev den ryska nihilismen mer och mer politisk. Den inspirerade många revolutionärer som Sergej Nechaev och Vladimir Lenin.
Nietzsche
Den förmodligen viktigaste förklaringen till nihilismen kommer från Friedrich Nietzsche. Han skrev många kritiska kommentarer mot nihilismen. Men han hade också en del liknande uppfattningar som nihilister som Dmitrij Pisarev och Max Stirner. På grund av detta kallas han ibland för nihilist och ibland för anti-nihilist. Hans förklaring av nihilism kombinerade den tyska och ryska betydelsen av ordet och gick även längre.
När Nietzsche ställer frågan "Vad betyder nihilism?" är hans svar att "de högsta värdena nedvärderar sig själva". Han säger att nihilism är när någon anser att det som borde existera inte är det som existerar. Vissa människor vill till exempel att en perfekt värld ska existera i stället för den verkliga världen. Men nihilism handlar inte bara om att vilja att allt ska försvinna - Nietzsche säger att nihilism också är att försöka angripa och förstöra allt som existerar.
Dmitrij Pisarev var en av de viktigaste ryska nihilisterna på 1860-talet.
Friedrich Nietzsche skrev mycket om nihilismens problem.
Jacob Hermann Obereit var en av de främsta antifilisterna på 1700- och 1800-talen.
Relaterade sidor
- Absurdism
- Cynism
- Egoism
- Existentialism
- Gud är död
- Pessimism
- Postmodernism
Frågor och svar
F: Vad är nihilism?
S: Nihilism är ett sätt att tänka som förkastar mening, begrepp eller liv. Det kan innebära tron att värden är meningslösa idéer och att ingenting har något syfte eller någon mening.
F: Vem har skrivit om nihilism?
S: Friedrich Nietzsche var en tysk tänkare som skrev mycket om nihilism. Hans skrifter anses ofta vara den viktigaste förklaringen till nihilismen.
F: Hur förklarade Nietzsche nihilismen?
S: Nietzsche skrev att nihilismen kommer av att man ifrågasätter traditionella värderingar tills de faller sönder, vilket han kallade "värdeförstöring".
F: Vem populariserade ordet "nihilism"?
S: Ordet "nihilism" blev populärt genom en rysk roman som heter Fäder och söner av Ivan Turgenjev. Hjälten i berättelsen är en nihilist vid namn Bazarov.
F: Vad tyckte Fjodor Dostojevskij om nihilism?
S: Fjodor Dostojevskij var nästan också nihilist men blev en anti-nihilist efter tio år i exil. Han skrev om sina åsikter om nihilismen i många romaner, till exempel Brott och straff.
F: Hur såg Nietzsche på kristendomens roll i värdeförstöringen?
S: Nietzsche ansåg att kristendomen hade gjort värdeförstöring möjlig och kallade den för en typ av nihilism eftersom den var livsförnekande med en osund inställning till livet.
F: Är buddhismen lik en nihilism?
S: Ibland tror människor att delar av buddhismen är som Nihilim, trots att andra delar förkastar den helt och hållet.
Sök