Exoplanet | naturlig planet i ett planetsystem utanför vårt eget solsystem

Historia

Tidiga spekulationer

På 1500-talet framförde den italienske filosofen Giordano Bruno, en tidig anhängare av den kopernikanska teorin om att jorden och de andra planeterna kretsar kring solen, åsikten att fixstjärnorna liknar solen och att de också åtföljs av planeter. Bruno brändes på bål av den heliga inkvisitionen.

På 1700-talet nämnde Isaac Newton samma möjlighet i sin Principia. Han gjorde en jämförelse med solens planeter och skrev: "Och om fixstjärnorna är centrum för liknande system, kommer de alla att vara konstruerade enligt samma mönster och underställda en enda persons herravälde".

Bekräftade upptäckter

Den första publicerade och bekräftade upptäckten gjordes 1988. Den bekräftades slutligen 2002.

1992 meddelade radioastronomer att de upptäckte planeter runt en pulsar. Dessa planeter tros ha bildats från de ovanliga resterna av den supernova som producerade pulsaren, i en andra omgång av planetbildning. Annars kan de vara kvarvarande stenkärnor från gasjättar som överlevde supernovan och sedan förfallit till sina nuvarande banor.

Den 6 oktober 1995 meddelade Michel Mayor och Didier Queloz från universitetet i Genève att de för första gången definitivt hade upptäckt en exoplanet som kretsar kring en vanlig stjärna i huvudföljden (51 Pegasi). Denna upptäckt, som gjordes vid Observatoire de Haute-Provence, inledde den moderna eran av upptäckter av exoplaneter. Tekniska framsteg, framför allt inom högupplöst spektroskopi, ledde till att många nya exoplaneter snabbt kunde upptäckas. Dessa framsteg gjorde det möjligt för astronomer att upptäcka exoplaneter indirekt genom att mäta deras gravitationsinflytande på deras moderstjärnors rörelse. Ytterligare extrasolära planeter upptäcktes så småningom genom att observera ockultationer när en stjärna blir svagare när en planet i omloppsbana passerar framför den.

I maj 2016 meddelade NASA att 1 284 exoplaneter hade upptäckts, vilket ökade det totala antalet exoplaneter till över 3 000.

Typer

Extrasolära planeter kan ha många olika former.

• De kan vara gasjättar eller stenplaneter.
• De kan eventuellt vara dvärgplaneter, dvs. planeter som är mindre och mindre täta än vanliga planeter.
• De kan kretsa kring flera olika typer av stjärnor
• De kan vara fritt flytande och kretsa kring en brun dvärg.
• De kan bära liv. En nyligen upptäckt exoplanet, Gliese 581g, tros eventuellt kunna hysa liv, men existensen av denna planet är ännu inte bekräftad.

 Klasserna av exoplaneter är bland annat:

• En superterran eller superjord är en jordplanet som är större än jorden men mindre än Neptunus.

• En vattenvärld är en hypotetisk klass av planeter mellan jordiska och joviska. Dessa världar skulle ha mycket lite, om ens någon torr mark.

• Heta Jupiters är gasplaneter som kretsar närmare sina stjärnor än vad Merkurius gör i förhållande till solen.

• Skurkaktiga planeter kretsar inte runt några stjärnor alls.

Närmaste

Den närmaste stjärnan med planeter är Alfa Centauri. Den ligger 4,3 ljusår bort. Med vanliga raketer skulle det ta tiotusentals år att ta sig dit. Den närmaste stjärnan som liknar vår sol är Tau Ceti. Den har fem planeter, varav en i den beboeliga zonen, där flytande vatten kan finnas.

Mest jordliknande

Vissa extrasolära planeter kan vara jordliknande. Det innebär att de har förhållanden som är mycket lika jordens. Planeterna rangordnas med hjälp av en formel som kallas Earth similarity index eller ESI. ESI går från ett (mest jordliknande) till noll (minst jordliknande). För att en planet ska vara beboelig bör den ha ett ESI på minst 0,8. Som jämförelse ingår de fyra jordiska planeterna i solen i denna lista.

Relaterade sidor

• Planet
• Förteckning över exoplaneter
• dvärgplanet
• 51 Pegasi b
• 70 Virginis b