Felis – släktet småkatter och huskattens vilda släktingar
Felis är ett släkte av små katter i familjen Felidae. Till dem hör den välkända huskatten och dess närmaste vilda släktingar. De vilda arterna finns i Europa, södra och centrala Asien och Afrika. Tamkatten, som kan ha sitt ursprung i Nordafrika, finns numera över hela världen.
Medlemmar av släktet Felis är alla små kattdjur, som liknar huskatten. Den minsta arten är sandkatten, som kan bli mindre än 40 centimeter lång, medan den största är djungelkatten, som kan bli 94 centimeter lång. De lever i många livsmiljöer: skogar, gräsmarker, sumpmarker och öknar. De livnär sig främst på små gnagare och kompletterar sin kost med fåglar och andra smådjur beroende på den lokala miljön.
Genetiska studier visar att släktet Felis utvecklades för första gången för cirka åtta till tio miljoner år sedan, troligen i Medelhavsområdet.
Kännetecken
Arterna i Felis är generellt små till medelstora katter med proportioner som påminner om den tama katten: smidiga kroppar, relativt korta ben jämfört med stora kattdjur, runda huvuden och skarpa huggtänder. Pälsfärger och -mönster varierar mycket mellan arter och populationer — från enfärgade beige eller grå nyanser i ökenlevande djur till fläckar och ränder i mer skuggiga miljöer. De har god syn och hörsel, vilket är anpassningar för nattligt eller skymningsaktivt jaktbeteende.
Arter och utbredning
Det finns flera nu levande arter i släktet Felis. De vanligaste och mest kända är:
- Felis silvestris – europeisk vildkatt (inklusive vilda populationer som ibland betraktas som närstående till tamkatten)
- Felis catus – tamkatten (i vissa system behandlad som underart till F. silvestris)
- Felis lybica – afrikansk vildkatt (nära släkt med tamkatten)
- Felis chaus – djungelkatt
- Felis margarita – sandkatt
- Felis nigripes – svartfotad katt
- Felis bieti – kinesisk bergkatt
Exakt avgränsning mellan arter och underarter har diskuterats och reviderats flera gånger i takt med nya genetiska data. Vissa populationer räknas ibland som underarter snarare än separata arter.
Beteende och ekologi
De flesta Felis-arterna är i huvudsak ensamma jägare som försvarar ett revir. De är duktiga på att smyga och göra snabba utfall mot byte, som ofta består av små däggdjur, fåglar, ödlor och insekter. Aktiviteten är ofta störst under gryning och skymning (crepuscular) samt på natten.
Reproduktion: hona föder vanligtvis ett kull på 1–6 ungar efter en dräktighet på cirka 60–70 dagar. Ungarna föds blinda och hjälplösa och stannar hos honan flera veckor till månader innan de blir självständiga.
Taxonomi och evolution
Släktet Felis ingår i familjen Felidae, som omfattar alla kattdjur. DNA-studier har hjälpt till att klargöra relationerna inom gruppen och visat att de små katterna i Felis skiljde sig från andra kattgrupper för flera miljoner år sedan. Tamkattens ursprung är nära knutet till den afrikanska/mediterrana vildkatten, och domesticeringen skedde troligen i samband med människans jordbruk i Mellanöstern för några tusen år sedan.
Relation till människan
Huskattens domesticering har gjort att släktet Felis har en mycket speciell relation till människor. Tamkatten har blivit ett av människans vanligaste husdjur och finns i många kulturer och miljöer. Vilda Felis-arter påverkas ofta av människans aktiviteter: habitatförlust, jakt och kollaps i bytesstammar kan minska bestånd, samtidigt som katter ibland uppfattas som skadedjur och bekämpas.
Hybridisering mellan tamkatter och vilda släktingar (särskilt vildkatt/afrikansk vildkatt) är ett växande problem för bevarandet av genetiskt rena populationer.
Hot och bevarande
Några arter inom Felis har stabila bestånd, medan andra är lokaliserade och känsliga för förändringar. De vanligaste hoten är:
- Habitatförlust och fragmentering
- Konflikter med människor (till exempel dödande eller förföljelse)
- Hybridisering med tamkatter
- Sjukdomar som sprids via tama djur
Bevarandeinsatser inkluderar habitatrestaurering, lagstiftning och åtgärder för att minska genetisk introgression från tamkatter, samt informationsarbete för att förbättra samexistens mellan människor och vilda katter.
Slutsats
Släktet Felis omfattar en grupp små, anpassningsbara och spridda kattarter som spelar viktiga roller i många ekosystem genom att reglera bestånd av smådjur. Samtidigt ställer människans närvaro och spridning av tamkatter stora utmaningar för flera vilda populationer, vilket gör fortsatt forskning och riktade bevarandeinsatser viktiga.
Arter
Släktet Felis anses för närvarande bestå av sex levande arter, även om huskatten och den kinesiska bergskatten ibland betraktas som underarter av F. silvestris.
- Felis chaus (Schreber, 1777) - Djungelkatt
- Felis margarita (Loche, 1858) - Sandkatt
- Felis nigripes (Burchell, 1824) - svartfotad katt
- Felis silvestris (Schreber, 1775) - vildkatt
- Felis catus (Linnaeus, 1758) - Tamkatt (ibland Felis silvestris catus)
- Felis bieti (Milne-Edwards, 1892) - Kinesisk bergskatt
- Felis attica (Wagner, 1857) - (utdöd)
- Felis lunensis (Martelli, 1906) - Martellis katt (utdöd)
Andra små katter
Små katter är mindre än geparden. Dessa små katter klassificeras i andra släkten än Felis:
- Karakal: västra och södra Asien och Afrika
- Leopardus: de små katterna i Amerika, t.ex. margay och ocelot.
- Leptailurus: servalen, södra Afrika
- Lynx: Eurasien
- Pardofelis: sydöstra Asien
- Prionailurus: Asien
- Profelis: Afrikansk guldkatt, endast regnskogar
Frågor och svar
F: Vad är Felis?
S: Felis är ett släkte av små katter i familjen Felidae.
F: Var finns de vilda arterna av Felis?
S: De vilda arterna av Felis finns i Europa, södra och centrala Asien och Afrika.
F: Vad är ursprunget till tamkatter?
S: Tamkatten kan ha sitt ursprung i Nordafrika.
F: Vad är storleksintervallet för Felis-arter?
S: Medlemmarna i släktet Felis är alla små kattdjur, där de minsta arterna är mindre än 40 centimeter långa och de största kan bli 94 centimeter långa.
F: I vilken typ av livsmiljöer lever Felis-arter?
S: Felis-arter lever i många livsmiljöer, bland annat skogar, gräsmarker, sumpmarker och öknar.
F: Vad äter Felis-arter?
S: Felis-arter livnär sig främst på små gnagare och kompletterar sin kost med fåglar och andra smådjur beroende på den lokala miljön.
F: När och var utvecklades släktet Felis för första gången?
S: Genetiska studier tyder på att släktet Felis först utvecklades för cirka åtta till tio miljoner år sedan, troligen i Medelhavsområdet.