GHB – definition, effekter, risker och medicinsk användning

Lär dig vad GHB är, dess effekter, risker och medicinska användningar — från sömnbehandling och alkoholberoende till säkerhetsvarningar, biverkningar och lagstiftning.

γ-hydroxibärsyra (gamma-hydroxibärsyra, vanligen förkortat GHB) är ett kemiskt ämne som förekommer naturligt i små mängder i det centrala nervsystemet hos många djur. Spårmängder kan också hittas i vissa livsmedel, till exempel i vin, nötkött och vissa citrusfrukter. Som drog förekommer GHB både i ren form och i form av salter; många illegala preparat utgår från ämnet själv eller från föregångare som GBL och 1,4‑butandiol.

Hur GHB påverkar kroppen

I det centrala nervsystemet påverkar GHB flera signalsystem. Det interagerar bland annat med andra neurotransmittorer och kan påverka nivåer av gammaaminosmörsyra (GABA). GHB verkar både via ett särskilt GHB‑receptorbindningsställe och indirekt genom att påverka GABA‑B‑receptorer, vilket ger dämpande effekter på hjärnans aktivitet.

Akuta effekter

Användning av GHB kan ge en rad effekter beroende på dos, renhet och om det kombineras med andra substanser. Vanliga effekter är:

• lätt eufori och avslappning
• minskad hämning och sänkt ångest
• yrsel och illamående
• nedsatt koordination och tal
• sömnighet eller till och med medvetslöshet

Effekterna uppträder ofta snabbt efter intag (eftersom GHB vanligtvis intas oralt) och varar några timmar, men varierar kraftigt.

Risker och allvarliga biverkningar

GHB har ett smalt säkerhetsintervall: doser som ger önskade lugnande effekter kan ligga nära doser som orsakar allvarlig förgiftning. Allvarliga komplikationer inkluderar:

• andningsdepression och syrebrist, vilket kan leda till dödsfall
• medvetslöshet och det som kallas GHB‑koma, där personen svimmar eller blir medvetslös
• aspiration (inhalation av kräkning), vilket kan orsaka lungsjukdom eller död
• blandningsrisker: kombination med alkohol, bensodiazepiner eller andra centraldämpande medel ökar risken för allvarlig andningspåverkan

Det är denna typ av medvetslöshet och andningspåverkan som är den vanligaste dödsorsaken vid förgiftning.

Överdos och första hjälpen

Tecken på allvarlig överdos kan vara kraftig sömnighet, svårt att väcka, långsam eller oregelbunden andning, blåfärgning (cyanos) och svalk hud. Vid misstanke om överdos:

• ring omedelbart larmnummer för medicinsk hjälp
• övervaka andning och medvetandegrad
• lägg personen i stabilt sidoläge om medvetslös men andas (recovery position) för att minska risken för aspiration
• blanda aldrig med andra dämpande substanser och försök inte få personen att dricka mer

Sjukhusvård kan bli nödvändig; vården är i första hand stödjande (övervakning, syrgas, eventuellt andningsstöd). Det finns inget enkelt antidot som kan ges av lekmän.

Medicinsk användning

Trots riskerna finns legitima medicinska användningar. I vissa länder används GHB i form av sodium oxybate (läkemedelsformulerad GHB) för behandling av svår narkolepsi med kataplexi eller uttalad dagtrötthet. Det har också testats tidigare för sömnlöshet, depression och som bedövningsmedel/lugnande medel, men användningen regleras strikt på grund av missbruks- och säkerhetsproblem. I medicinska sammanhang ges preparatet under noggrann övervakning och i doser anpassade av specialistläkare.

Missbruk, beroende och utsättningssymptom

GHB används ibland som rekreationsdrog eftersom det i låga till måttliga doser kan ge eufori. Det kallas ofta felaktigt för flytande ecstasy, men ecstasy (MDMA) är en helt annan substans utan direkt samband med GHB. Idrottare har historiskt använt GHB i försök att förbättra prestation, men ämnet är förbjudet i tävlingssammanhang.

Långvarigt eller frekvent bruk kan leda till beroende. Utsättning kan ge svåra symptom som ångest, sömnlöshet, tremor, förvirring och i vissa fall delirium—ibland så allvarligt att sjukhusvård behövs.

Laglighet och förebyggande

Många länder kontrollerar och kriminaliserar GHB när det inte används i medicinskt godkända former. Illegalt framställda preparat har ofta varierande renhet och kan innehålla föreningar som GBL eller 1,4‑butandiol, vilka omvandlas till GHB i kroppen och kan vara särskilt farliga.

För att minska skador bör man undvika att ta substansen alls om den inte förskrivits, aldrig blanda med alkohol eller andra dämpande medel, och vara vaksam på drycker i sociala sammanhang (då GHB har använts vid överfall och drogning av drycker). Vid misstanke om att någon blivit drogat, sök omedelbart medicinsk hjälp.

Analys och upptäckt

GHB är ett endogent ämne (kroppen bildar små mängder själv), vilket gör tolkning av laboratoriefynd svårare än för många andra droger. Substansen elimineras relativt snabbt från blod och urin, vilket innebär att det finns ett begränsat tidsfönster för upptäckt efter intag. Vid rättsmedicinska analyser använder laboratorier särskilda metoder för att skilja mellan kroppsegent GHB och intag.

Sammanfattning

GHB är ett potenta centralt dämpande ämne som finns naturligt i kroppen men också används både medicinskt och illegalt. Det kan ge avslappning och eufori men har ett smalt säkerhetsmarginal—överdos kan leda till andningsdepression, medvetslöshet och död. Medicinsk användning sker under strikt kontroll, medan illegal användning innebär stora risker. Vid misstanke om överdos: larma vården, övervaka andning och placera personen i stabilt sidoläge tills hjälp anländer.

Frågor och svar

F: Vad är gamma-hydroxibärsyra (GHB)?

F: Hur interagerar GHB med andra neurotransmittorer?

F: Vilka medicinska användningsområden finns för GHB?

F: Är GHB besläktat med ecstasy?

F: Vilken är den kemiska strukturen för GHB?

F: Var kan små mängder GHB hittas naturligt?

Sök med bokstav