Mars är den tredje månaden i den gregorianska kalendern och har 31 dagar. I många delar av världen markerar mars övergången från vinter till vår på norra halvklotet och från sommar till höst på södra halvklotet. Månadens namn härstammar från den romerska krigsguden Mars, och dess plats i året har förändrats genom historien i samband med kalenderreformer.
Egenskaper och placering i kalendern
Mars ligger mellan februari och april och inleder ofta en period av ökande dagsljus på norra halvklotet. Den har följande enkla samband i den gregorianska kalendern:
- Februari föregår mars.
- April följer efter mars.
- Mars slutar alltid på samma veckodag som juni.
- Mars börjar alltid på samma veckodag som november, och i vanliga år även som februari.
Namnets ursprung och historik
Namnet kommer från Romarriket där månaden hedrade krigsguden Mars. I den äldre romerska kalendern kunde årets början variera, men efter reformer — framför allt den julianska och senare den gregorianska — fastställdes mars som den tredje månaden. Regionalt finns flera språkvarianter av namnet, ofta med samma romerska ursprung.
Högtider, bruk och betydelse
- Många länder kopplar vårfiranden och jordbruksarbete till mars eftersom väder och ljusförhållanden förändras.
- Religiösa och nationella helger kan infalla i mars beroende på kalender och traditioner.
- För skolor och universitet innebär mars ofta terminer som närmar sig avslut eller prövningsperioder i vissa länder.
Notabla samband och skillnader
Mars har fasta relationer med övriga månader i kalendern som kan användas för snabb veckodagsberäkning. I olika kulturer och historiska kalendrar kan mars dock ha annan placering eller längd. För mer allmän information om kalenderstruktur och historiska reformer, se även källor och sammanställningar om kalendern och månadernas utveckling: översikt, kalenderstruktur, gregorianska kalendern, romerska traditioner, skottår, och ytterligare artiklar om månader och årstider: februari, april, november, juni.
Sammanfattningsvis är mars en månad med både astronomisk och kulturell betydelse: den markerar årstidsväxlingar, har en lång historik kopplad till romersk mytologi och spelar en praktisk roll i modern tid för planering av jordbruk, utbildning och offentliga kalendrar.














