Lessemsauridae är en klass av tidiga sauropoddinosaurier som levde under trias och jura i Argentina och Sydafrika.

Den fylogenetiska analys som Apaldetti och kollegor utförde visas nedan:

 

Kännetecken

Lessemsauriderna representerar ett steg i övergången från de mer gracila, små till medelstora tidiga sauropodomorferna till de massiva, fyrbenta sauropoderna. Gemensamma morfologiska drag som ofta nämns är:

  • Stor kroppsstorlek: flera taxa i gruppen blev mycket stora jämfört med samtida sauropodomorfer.
  • Robusta, kolonnlika extremiteter: frambenen visar en tendens mot att bli mer upprätt ställda och lämpade för tyngdbärande gång.
  • Modifierade rygg- och halskotor: kotorna är ofta mer massiva och delvis förtjockade, vilket skiljer dem från mer långsmala förfäders kotor.
  • Skelettanpassningar för tyngd: förändringar i bäcken, lårben och skuldergördel som indikerar ökat tryck för stöd av en större kroppsmassa.

Geografisk och geologisk utbredning

Lessemsaurider är kända främst från fynd i södra hemisfärens kontinentala avlagringar, framför allt i provinsen Río Negro och angränsande områden i Argentina samt i Karoo-bassängen i Sydafrika. Fossilen dateras till sen trias och vidare in i tidig jura, vilket gör dem viktiga för att förstå övergången över trias–jura-gränsen.

Kända släkten (exempel)

  • Lessemsaurus — från Argentina, ett av de första beskrivna släktena som visar de stora proportionerna och robustheten som ger namn åt gruppen.
  • Ingentia — ett argentinskt släkte som visar snabba ökningar i kroppsstorlek och ändringar i ledfunktioner hos tidiga stora sauropodomorfer.
  • Ledumahadi — från Sydafrika, ett stort, fyrbent djur med kolonnlika framben; dess anatomi har bidragit till diskussioner om när och hur kolonnär gång utvecklades.
  • Antetonitrus — även detta sydafrikanskt, ofta betraktat som en basal form nära gränsen mot de egentliga sauropoderna.

Fylogeni och betydelse

I den analys som Apaldetti och kollegor genomförde framträder Lessemsauridae som en monofyletisk grupp bestående av flera stora, basala sauropodomorfer som utvecklade sauropodlika drag oberoende av eller i nära anslutning till den egentliga Sauropoda-grenen. Gruppen illustrerar hur gigantism och kolonnlika extremiteter kunde uppstå i flera steg och i mer än en linje innan de klassiska jättarna i Sauropoda blev dominerande.

Vetenskaplig och evolutionsbiologisk betydelse

  • Visar en tidig och experimentell fas i utvecklingen mot mycket stora kroppsstorlekar och tyngdbärande kroppsbyggnad.
  • Fyller ett morfologiskt och evolutionärt gap mellan små, tvåbenta eller delvis fyrbenta sauropodomorfer och later fullständiga, kolossala sauropoder.
  • Belyser hur ekologiska faktorer och funktionell morfologi samverkade under trias och jura för att driva upp kroppsstorlekar hos vissa dinosauriegrupper.

Osäkerheter och fortsatt forskning

Relationerna inom gruppen och dess exakta ställning i släktträdet varierar mellan studier. Vissa fylogenetiska analyser placerar vissa av de ovan nämnda släktena närmare eller inom Sauropoda, medan andra håller dem som en separat basal klad. Fortsatta fynd, bättre bevarade skelett och detaljerade analysmetoder (t.ex. CT-skanning av kotor och biomekaniska studier) förväntas förtydliga Lessemsauridernas evolutionära roll.

Sammanfattningsvis utgör Lessemsauridae en intressant grupp för att förstå hur sauropodernas typiska drag — storlek, kolonnlika ben och tyngdförd kropp — successivt uppstod hos de allra första jättarna bland dinosaurierna.