Lophotrochozoa – överfylum: blötdjur (Mollusca) och ringmaskar (Annelida)
Lophotrochozoa – överfylum som förenar blötdjur (Mollusca) och ringmaskar (Annelida). Upptäckt via molekylär fylogeni; läs om evolution, mångfald och deras nyckelfunktioner.
Lophotrochozoa ("kammarbärande djur") är en grupp djur som ligger över fylumnivån. Den ingår inte i det vanliga klassificeringssystemet. De upptäcktes nyligen genom molekylär fylogeni. De innefattar två av de mest framgångsrika djurstammarna, Mollusca och Annelida.
Egenskaper
Lophotrochozoa är en stor och mångsidig klad inom de animaliska Protostomia. Namnet kommer från två karakteristiska drag som finns hos flera grupper inom kladen:
- Lophophore – en ringformad, cilierad födosamlingsstruktur som ses hos vissa filtrerande djur (t.ex. brakiopoder och vissa bryozoer).
- Trochophore – en planktonisk larvform med band av cilier som förekommer hos flera marina grupper, bland annat hos många ringmaskar och vissa blötdjur.
Dessa drag förekommer dock inte hos alla lophotrochozoer; gruppen är huvudsakligen definierad med hjälp av genetiska likheter snarare än ett enda gemensamt morfologiskt kännetecken.
Mångfald — vilka djur ingår?
Lophotrochozoa inkluderar ett flertal phyla, bland annat (men inte begränsat till):
- Mollusca – blötdjur som snäckor, musslor och bläckfiskar.
- Annelida – ringmaskar som daggmaskar, iglar och marina polychaeter.
- Brakiopoder (Brachiopoda), bryozoer (Ectoprocta) och phoronider (Phoronida) – ofta sessila filtrerare med lophophore.
- Nemertea (bandmaskar), Gastrotricha, Entoprocta och Cycliophora samt grupper som historiskt har varierande placeringar (t.ex. Sipuncula).
Ekologi och betydelse
Lophotrochozoa-organisationer återfinns i nästan alla miljöer: marina, sötvattens- och många terrestra miljöer. De fyller viktiga ekologiska roller som:
- filterföda och planktonsänkare (t.ex. brakiopoder, vissa musslor),
- nedbrytare och jordförbättrare (t.ex. daggmaskar),
- rovdjur och komplexa jägare (t.ex. många bläckfiskar och vissa nemertéer).
Ekonomiskt och kulturellt är vissa mollusker viktiga för fiske och odling, medan andra lophotrochozoer fungerar som värdar eller mellanvärdar för parasiter som påverkar människors hälsa och jordbruk.
Systematik och evolution
Lophotrochozoa etablerades som en enhet främst efter framgångar inom molekylär fylogeni, då DNA- och proteindata visade en klar gemenskap mellan dessa phyla. Denna klad står i kontrast till Ecdysozoa (däggdjurslösa djur som ömsar cuticula, t.ex. leddjur och rundmaskar) och Deuterostomia (t.ex. ryggradsdjur och sjöstjärnor) inom den bredare gruppen Bilateria.
Trots framstegen finns fortfarande oklara relationer och diskussioner om exakt hur vissa mindre grupper hör ihop inom lophotrochozoerna, och ny molekylär och morfologisk forskning fortsätter att förfina trädet.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis är Lophotrochozoa en genetiskt väl underbyggd samling av djurgrupper som inkluderar några av de mest framgångsrika och ekologiskt viktiga djurstammarna — särskilt blötdjur och ringmaskar. Gruppen karakteriseras inte av ett enda morfologiskt kännetecken hos alla medlemmar, utan av gemensam evolutionshistoria som framkommit med moderna molekylära metoder.
Grupper
Lophotrochozoa består av två grupper, trochozoerna och Lophophorata. De exakta relationerna mellan de olika fylerna är inte helt säkra. Det verkar dock som om varken lophophoraterna eller trochozoerna är monofyletiska grupper i sig själva, utan att de är blandade.
- Trochozoer producerar trochofore-larver, som har två band av cilier runt mitten. Till trochozoerna hör Nemertea, Mollusca, Sipuncula, Echiura och Annelida.
- Lophophorata förenas av en lophophore, en fläkt av tentakler som omger munnen. Vissa författare betraktade dem som deuterostomer, innan RNA-träden placerade dem tillsammans med trochozoerna. Till lophophorata hör Bryozoa, Phoronida och Brachiopoda.
Andra fyla ingår på grundval av molekylära data.
Sök