Phoronida, eller hästsko maskar, är en liten stam av marina djur. Det finns tjugo arter i två släkten. De är en del av Brachiozoa, som också omfattar brachiopoderna.
Phoronider är maskformade, men har en tarm som går i slingor och lämnar kroppen nära munnen. Det förklarar namnet "hästskoorm". De finns i alla hav och oceaner (utom polarhaven), och alla arter har stora geografiska utbredningsområden.
De förekommer på upp till 400 meters djup, men huvudsakligen mellan 0 och 70 meter. Livslängden beräknas vara ungefär ett år. De vuxna är rörmaskar och utsöndrar kittinrör som de lever i. Dessa rör kan vara nedgrävda i lera eller sand eller vila på ytan av ett stenigt substrat. Om de ligger på stenar kan de leva i kolonier där rören vrids runt varandra för att få stöd. Vissa arter kan lösa upp hål i stenar, t.ex. kalksten, kalkhaltiga snäckor eller till och med cementpiror.
De äter med hjälp av en lophophore, en cellstruktur som omger munnen. Tillsammans med Bryozoa och Brachiopoda tillhör phoroniderna lophophoraterna, som ibland behandlas som ett enda fylum.
Utseende och anatomi
Phoronider är osegmenterade, cylindriska djur oftast bara några centimeter långa. Främst kännetecknas de av lophophoren — en hästsko- eller ringformad krans av cilieförsedda tentakler som används både för födointag och gasutbyte. Kroppen innesluter en coelom (kroppshåla) som är delvis uppdelad i sektioner och innehåller enkla inre organ. Deras matsmältningskanal är U-formad med mun och anus nära varandra på kroppens framsida.
Phoronider har ofta ett enkelt blodkärlssystem och nervnät med koncentrationer av nervceller (ganglier) nära lophophoren. Färg och form kan variera mellan arter; vissa uppvisar rödaktigt blod på grund av blodpigment.
Föda och näringsupptag
Som filtrerare fångar phoronider plankton och organiskt partiklar med hjälp av lophophorens cilier som skapar vattenströmmar. Partiklar transporteras mot munnen och tas upp för digestion i tarmen. Genom lophophoren sker också syreupptagning och avlägsnande av koldioxid.
Livscykel och förökning
De flesta phoronider är tvåkönade (gonokoristiska) men könsförhållanden kan variera mellan arter. Befruktning sker oftast i vattnet, varefter en planktonisk larvform, kallad actinotrocha, utvecklas. Actinotrochalarven lever i plankton under en period (från dagar upp till veckor beroende på art) innan den sätter sig på substratet, genomgår metamorfos och bygger sitt rör som vuxet djur.
Vissa arter kan även regenerera skadade delar väl och det finns rapporter om asexuell förökning eller lokala spridningsmekanismer hos en del taxa, men den vanligaste reproduktionsvägen är genom den planktoniska larven.
Eko‑ och geografi
Phoronider finns globalt i tempererade och tropiska hav, vanligen i kustnära områden på sand- och lerbottnar eller på steniga ytor. Genom sina rör och kolonibildning kan de påverka sedimentstabilitet och skapa mikromiljöer för andra organismer. De kan vara viktiga i lokala ekosystem som filterorganismer och som föda för rovdjur som fiskar och krabbor.
Systematik och evolution
Historiskt har phoronider varit svåra att placera släktskapsmässigt. Traditionellt ingår de i gruppen lophophorater tillsammans med Bryozoa och Brachiopoda, och i vissa tolkningar behandlas dessa som närstående eller ingående i Brachiozoa. Molekylära studier har bidragit med nya insikter om deras närmaste släktingar inom större gruppen Lophotrochozoa, men vissa frågor om deras evolutionära förhållanden kvarstår.
Betydelse för forskning och bevarande
Phoronider är intressanta för forskning om utveckling, larvbiologi och evolutionära relationer bland lophotrochozoer. Eftersom många arter har begränsade lokaliserade populationer kan de vara känsliga för habitatförändringar såsom bottentrålning, förorening och kustutbyggnad. God kunskap om deras utbredning och biologi är viktig för att bedöma eventuell påverkan och bevarandevärde.
Sammanfattning: Phoronida är en liten men ekologiskt intressant grupp marina maskliknande djur med en karakteristisk lophophore, U-formad tarm och ett liv som rörbyggande filterätare. De finns globalt i kustnära hav, har en planktonisk larvstadium och spelar roller i bottenekosystemets struktur och funktion.
