Phoronider (hästskomaskar) – definition, utbredning och biologi
Phoronider (hästskomaskar) – lär dig om deras definition, utbredning, livscykel och biologi. Upptäck utseende, habitat och deras ekologiska roll i havet.
Phoronida, eller hästsko maskar, är en liten stam av marina djur. Det finns tjugo arter i två släkten. De är en del av Brachiozoa, som också omfattar brachiopoderna.
Phoronider är maskformade, men har en tarm som går i slingor och lämnar kroppen nära munnen. Det förklarar namnet "hästskoorm". De finns i alla hav och oceaner (utom polarhaven), och alla arter har stora geografiska utbredningsområden.
De förekommer på upp till 400 meters djup, men huvudsakligen mellan 0 och 70 meter. Livslängden beräknas vara ungefär ett år. De vuxna är rörmaskar och utsöndrar kittinrör som de lever i. Dessa rör kan vara nedgrävda i lera eller sand eller vila på ytan av ett stenigt substrat. Om de ligger på stenar kan de leva i kolonier där rören vrids runt varandra för att få stöd. Vissa arter kan lösa upp hål i stenar, t.ex. kalksten, kalkhaltiga snäckor eller till och med cementpiror.
De äter med hjälp av en lophophore, en cellstruktur som omger munnen. Tillsammans med Bryozoa och Brachiopoda tillhör phoroniderna lophophoraterna, som ibland behandlas som ett enda fylum.
Utseende och anatomi
Phoronider är osegmenterade, cylindriska djur oftast bara några centimeter långa. Främst kännetecknas de av lophophoren — en hästsko- eller ringformad krans av cilieförsedda tentakler som används både för födointag och gasutbyte. Kroppen innesluter en coelom (kroppshåla) som är delvis uppdelad i sektioner och innehåller enkla inre organ. Deras matsmältningskanal är U-formad med mun och anus nära varandra på kroppens framsida.
Phoronider har ofta ett enkelt blodkärlssystem och nervnät med koncentrationer av nervceller (ganglier) nära lophophoren. Färg och form kan variera mellan arter; vissa uppvisar rödaktigt blod på grund av blodpigment.
Föda och näringsupptag
Som filtrerare fångar phoronider plankton och organiskt partiklar med hjälp av lophophorens cilier som skapar vattenströmmar. Partiklar transporteras mot munnen och tas upp för digestion i tarmen. Genom lophophoren sker också syreupptagning och avlägsnande av koldioxid.
Livscykel och förökning
De flesta phoronider är tvåkönade (gonokoristiska) men könsförhållanden kan variera mellan arter. Befruktning sker oftast i vattnet, varefter en planktonisk larvform, kallad actinotrocha, utvecklas. Actinotrochalarven lever i plankton under en period (från dagar upp till veckor beroende på art) innan den sätter sig på substratet, genomgår metamorfos och bygger sitt rör som vuxet djur.
Vissa arter kan även regenerera skadade delar väl och det finns rapporter om asexuell förökning eller lokala spridningsmekanismer hos en del taxa, men den vanligaste reproduktionsvägen är genom den planktoniska larven.
Eko‑ och geografi
Phoronider finns globalt i tempererade och tropiska hav, vanligen i kustnära områden på sand- och lerbottnar eller på steniga ytor. Genom sina rör och kolonibildning kan de påverka sedimentstabilitet och skapa mikromiljöer för andra organismer. De kan vara viktiga i lokala ekosystem som filterorganismer och som föda för rovdjur som fiskar och krabbor.
Systematik och evolution
Historiskt har phoronider varit svåra att placera släktskapsmässigt. Traditionellt ingår de i gruppen lophophorater tillsammans med Bryozoa och Brachiopoda, och i vissa tolkningar behandlas dessa som närstående eller ingående i Brachiozoa. Molekylära studier har bidragit med nya insikter om deras närmaste släktingar inom större gruppen Lophotrochozoa, men vissa frågor om deras evolutionära förhållanden kvarstår.
Betydelse för forskning och bevarande
Phoronider är intressanta för forskning om utveckling, larvbiologi och evolutionära relationer bland lophotrochozoer. Eftersom många arter har begränsade lokaliserade populationer kan de vara känsliga för habitatförändringar såsom bottentrålning, förorening och kustutbyggnad. God kunskap om deras utbredning och biologi är viktig för att bedöma eventuell påverkan och bevarandevärde.
Sammanfattning: Phoronida är en liten men ekologiskt intressant grupp marina maskliknande djur med en karakteristisk lophophore, U-formad tarm och ett liv som rörbyggande filterätare. De finns globalt i kustnära hav, har en planktonisk larvstadium och spelar roller i bottenekosystemets struktur och funktion.
Anatomi
De är vanligtvis långa, upp till 50 cm (30 tum). Phoronider är normalt mycket tunna.
Phoronidernas matsmältningskanal består av en kort matstrupe som leder till en sfärisk mage och sedan till tarmarna som slutar i anus. Phoroniderna har ett enkelt blodsystem bestående av en nedåtgående artär och en uppåtgående ven som är sammanlänkade med ett nätverk av fina kapillärer. Det finns också blodkärl i varje tentakel. Blodet är färglöst men innehåller blodkroppar med ett hemoglobinliknande pigment som hjälper till att transportera syre.
Nervsystemet består huvudsakligen av ett nervganglion mellan munnen och anus, en ringnerv vid basen av lophophore, en eller två jättelika nervfibrer som utgår från ganglionet och sträcker sig längs kroppsväggen. Det finns två tubulära utsöndringsorgan, som släpper ut sig till utsidan via nephridioporer, på analpapillen.
Strukturen hos en phoronid.
Reproduktion
Phoronider kan vara hermafroditer eller enkelkönade och kan också föröka sig asexuellt. Gameterna släpps ut genom nephridierna. Befruktningen sker troligen internt. Phoronider följer en av två typer av reproduktionsstrategier. Vissa arter, t.ex. Phoronis ovalis, lägger endast ett fåtal (12-25) stora ägg med mycket äggula. Dessa ägg ruvas i den vuxnes rör, de släpps ut först när de har kläckts. Den andra strategin är att lägga ett mycket större antal (upp till 500) mindre ägg. Dessa ägg släpps ut så snart de är befruktade. De kläcks några dagar senare till en så kallad actinotrocha-larv. Larverna genomgår en planktonisk utveckling i 2-3 veckor och lägger sig efter cirka 20 dagar. Metamorfosen är "katastrofal", den sker på mindre än 30 minuter och leder till en slank ung phoronid.
Phoronider kan regenerera lophophoren om den skadas, och Phoronis ovalis förlorar frivilligt sin lophore för att kunna lägga sina ägg. När äggen är lagda växer djuret upp en ny lophophore.
Utfodring
Phoroniderna är svävande födoämnen. De förflyttar sina lophophorer i den förhärskande vattenströmmen. Matpartiklar i vattenströmmen fångas in i en ström av slem som vandrar längs tentaklerna tills den når munringen. Där dras det in i munnen och sedan vidare in i matsmältningskanalen. Direkt upptag av aminosyror genom epidermis förekommer också.
Fossiler
Fossilregistret över phoronider är dåligt. Det finns borrningar från Devon som har tillskrivits phoronider. Iotuba chengjiangensis, en form som endast är känd från tre exemplar från nedre kambrium, har tolkats som en phoronid eftersom den verkar ha haft en U-formad tarm och var tentakulerad. Phoronider kan vara besläktade med de vanliga men mystiska rörformiga fossil som kallas hederellider.
Frågor och svar
F: Vad är hästskomaskar?
S: Hästskomaskar är ett litet fylum av marina djur med tjugo arter i två släkten. De är en del av Brachiozoa, som också omfattar brachiopoderna.
F: Varför kallas de hästskomaskar?
S: De kallas hästskomaskar eftersom de har en tarm som slingrar sig och lämnar kroppen nära munnen, vilket ger dem en hästsko-liknande form.
F: Var hittar man phoronider?
S: Phoronider finns i alla oceaner och hav, utom polarhaven, och alla arter har stora geografiska utbredningsområden. De förekommer på djup upp till 400 meter, men huvudsakligen mellan 0 och 70 meter.
F: Hur lång är livslängden för phoronider?
S: Livslängden för phoronider tros vara ungefär ett år.
F: Hur lever phoronider?
S: Phoronider är rörmaskar och utsöndrar kitinhaltiga rör som de lever i. Dessa rör kan vara nedgrävda i lera eller sand eller vila på ytan av ett stenigt substrat. Vissa arter kan lösa upp hål i stenar, t.ex. kalksten, kalkhaltiga snäckskal eller till och med cementpirar, och leva i dessa hål som de klär med sina utsöndrade rör.
F: Hur livnär sig phoronider?
S: Phoronider äter med hjälp av en lophophore, en ciliated struktur som omger munnen.
F: Vilket fylum tillhör phoroniderna?
S: Tillsammans med Bryozoa och Brachiopoda hör phoroniderna till lophophorates, som ibland behandlas som ett enda fylum.
Sök