Mangrove | e träd eller buskar som växer i saltvatten på varma platser som tropikerna
Mangrover är träd eller buskar som växer i saltvatten på varma platser som i tropikerna. Mangroverna utgör en speciell saltvattenskog eller buskmark, som kallas mangroveträsk, mangroveskog, mangrove eller mangal. Mangrover växer på 1/3 av de tropiska kusterna. De finns också i subtropiska Afrika, Asien och sydvästra Stilla havet. Deras snirkliga, trassliga rötter samlar upp sediment. Med tiden kan sedimenten bli öar eller förlänga strandlinjen.
40 miljoner år gamla fossila mangroverötter från Wadi Al-Hitan
Mangroves rotssystem
Mangroveträd kan bidra till att skapa öar.
Beskrivning
Mangroverna lever mitt i havet eller vid havskanten. Deras frön faller från trädet och slår rot så fort de kommer i kontakt med någon form av jord. Vid lågvatten kan de falla ner i jorden i stället för i vattnet och börja växa där de faller. Om vattennivån är hög kan de transporteras långt bort från platsen där de föll. Mangroveträden är ofta början på det som en dag kommer att bli en liten ö. När jord och andra saker samlas i deras rötter bildas små landmassor - precis rätt plats för annan övegetation att växa på. Detta är ett exempel på fröspridning via vatten.
Mangrover har speciella rotliknande strukturer. De är luftrötter eller pneumatophorer. De sticker upp ur jorden och är täckta av lenticeller. De tar in syre genom sina porer. Dessa "andningsrör" kan bli upp till 30 cm höga och hos vissa arter över 3 m. Mindre rötter med luftgångar förflyttar syre från luften till delar av växten under vattnet. För mer information, besök en geografisida https://www.kidsgeog.com Arkiverad 2021-12-04 vid Wayback Machine TACK Mangrove
Fördelar
Mangroverötterna ger klart vatten till de korallrev som ofta omger dem. De fångar upp smuts och renar vattnet genom att filtrera avrinning från marken och avlägsna föroreningar. Trädet skyddar också strandlinjen (och därmed korallreven) från att eroderas av stormvågor. Mangroveträd är en bra växtplats för många korallrevsfiskar, räkor och krabbor.
BBC-konto
Mangrover är en grupp av cirka 80 olika salttoleranta trädslag. De kan leva längs de intertidala zonerna på tropiska och subtropiska kuster. Deras rötter står emot tidvattnets ebb och flod. Rötterna bromsar flödet av tidvatten. Detta gör att sedimentet kan sedimentera och byggas upp som näringsrik lera. Livsmiljön är ett värdefullt skydd och en reproduktionsplats för fisk. Den stabiliserar kustlinjerna och minskar erosionen från stormfloder och tsunamis.
Frågor och svar
F: Vad är mangrover?
A: Mangrover är träd eller buskar som växer i saltvatten på varma platser som tropikerna.
F: Var växer mangrover vanligtvis?
S: Mangrover växer vanligtvis på 1/3 av de tropiska kusterna samt i subtropiska Afrika, Asien och sydvästra Stilla havet.
F: Vilken typ av livsmiljö skapar mangrover?
S: Mangrover skapar en speciell livsmiljö med saltvattenskog och buskar som kallas mangroveträsk, mangroveskog, mangrove eller mangal.
F: Hur påverkar mangrover strandlinjerna?
S: Mangrovens snirkliga, trassliga rötter samlar in sediment som så småningom kan bli öar eller förlänga strandlinjen med tiden.
F: Finns det några andra fördelar med att ha ett mangroveekosystem?
S: Ja! Mangrover ger mat och skydd åt många fisk- och fågelarter, skyddar kustlinjerna från erosion på grund av stormar och tidvatten, fungerar som kolsänkor genom att lagra koldioxid från atmosfären i sin jord och vegetation, filtrerar föroreningar från avrinning innan de når öppet vatten och bidrar till att upprätthålla det lokala fisket genom att tillhandahålla reproduktionsområden för fisklarver.
F: Finns det några hot mot dessa ekosystem? A: Ja - klimatförändringarna leder till att havsnivåerna stiger, vilket kan leda till översvämningar i kustområden där dessa ekosystem finns. Mänsklig verksamhet som avskogning för jordbruk eller utveckling kan också hota dem, föroreningar från avrinning från jordbruket kan orsaka skador, ohållbara fiskemetoder kan minska populationerna av fiskar som är beroende av dem för sin överlevnad, och invasiva arter kan konkurrera ut inhemska växter.
