Martigny, Schweiz: Gränsstad i Valais och port till Sankt Bernhardspasset

Under det första århundradet före Kristus var nuvarande Martigny ett oppidum eller vicus för en keltisk stam, Veragri. Det kallades då Octodurus eller Octodurum. När Julius Caesar befann sig i Gallien (57-56 f.Kr.) skickade han Servius Galba med den tolfte legionen och en del kavalleri till Nantuates, Veragri och Seduni. Hans syfte med att sända denna styrka var att öppna passet över Alperna, St Bernhardspasset, genom vilken väg mercatores hade varit vana att färdas med stor risk och med betalning av höga tullar. (B. G. iii. 1.) Befolkningen i Alperna lät de italienska köpmännen passera, för om de plundrade dem skulle köpmännen inte komma; men de fick ut så mycket av dem som de kunde. Galba, efter att ha intagit många starka platser och fått folkets underkastelse, skickade iväg två kohorter in i Nantuates-landet och bestämde sig med de återstående kohorterna för att övervintra i Octodurus, som låg i en dal utan någon större utsträckning av plan mark i närheten, begränsad på alla sidor av mycket höga berg. Det finns en del plan mark vid Martigny, och Rhonedalen är i denna del inte särskilt smal. Caesar säger att staden Octodurus delades i två delar av en flod, men han nämner inte flodens namn. Det är Dranse. Galba gav en del av staden till gallierna för att övervintra i och tilldelade den andra delen till sina trupper. Han befäste sig med ett dike och en vall och trodde att han var säker. Han blev dock plötsligt attackerad av Gallierna innan hans försvar var klart eller alla hans förnödenheter hade förts in i lägret. Så började slaget vid Octodurus. Romarna försvarade sig envist i en sex timmar lång strid; när de såg att de inte längre kunde hålla fienden ute gjorde de ett utfall, som var framgångsrikt. Romarna uppskattade gallierna till mer än 30 000, och Caesar säger att mer än en tredjedel av dem förintades. Slakten av fienden var enorm, vilket har gjorts till en invändning mot Caesars sanningshalt eller mot Galbas, som lämnade sin rapport till befälhavaren. Man har också invänt att dalen inte är tillräckligt bred vid Martigny för att rymma de 30 000 männen. Det kan finnas fel i antalet som anföll och även i antalet som dog. Efter denna flykt drog Galba försiktigt tillbaka sina trupper och marscherade genom Nantuates-landet och nådde Allobroges land, där han övervintrade.

Regionen anslöt sig till Romarriket. År 47 grundade kejsar Claudius Forum Claudii Augusti, som senare döptes om till Forum Claudii Vallensium för att undvika förväxling med en annan stad som var honom kär. Octodurus var områdets huvudstad fram till dess att biskopssätet flyttades till Sion på 400-talet. Plinius (iii. c. 20) säger att oktodurerna fick latinitas (Latio donati). Staden finns med i den Antoninska reseskildringen och i Tabula Peutingeriana. I Notit. Prov. kallas platsen Civitas Vallensium Octodurus. Vid en senare tidpunkt kallades den Forum Claudii Vallensium Octodurensium, vilket en inskription visar. En auktoritet talar om resterna av en romersk akvedukt vid Martigny. Många mynt och andra minnesmärken från den romerska tiden har hittats på platsen.

Namnet Octodur är uppenbart keltiskt. Den andra delen av namnet är Dur, vatten. Den första delen, som förmodligen är en korrupt form, förklaras inte. Staden låg på den romerska vägen från Augusta Praetoria (nuvarande Aosta) i Italien.

Romarna lämnade många ruiner efter sig. Staden är känd för sin amfiteater, som restaurerades 1978. I amfiteatern anordnas koskrig under tidig höst för "Comptoir". Staden är också känd för sitt museum, Pierre Gianadda-stiftelsen, som är byggt ovanpå romerska ruiner.

I området finns några aprikosodlingar och vinrankor på branta sluttningar.

• Pascal Couchepin, politiker, var president för Schweiziska edsförbundet.