Martigny, Schweiz: Gränsstad i Valais och port till Sankt Bernhardspasset
Martigny — charmig gränsstad i Valais och porten till Sankt Bernhardspasset. Kultur, pittoreska vyer och närhet till skidorter som Verbier och alpina äventyr.
Martigny är huvudstad i det franskspråkiga distriktet Martigny i kantonen Valais i Schweiz.
Den är 495 meter hög. Den har en befolkning på cirka 15 000 personer. Martigny ligger vid gränsen mellan Italien, Frankrike och Schweiz, och en väg förbinder staden med Aosta (Italien) via det stora Sankt Bernhard-passet och en annan väg med Chamonix (Frankrike) via Col de la Forclaz. På vintern är Martigny uppskattad för sina närliggande skidorter som Verbier.
Geografi och klimat
Martigny ligger i Rhônedalen vid inflödet av flera bergsbäcker och fungerar som en naturlig port mellan dalgången och de höga alperna. Terrängen runt staden är omväxlande med fruktodlingar, vindruvsodlingar och alpina sluttningar. Klimatet är typiskt alpint med varma somrar och kalla vintrar; snö i bergen gör området populärt för vintersport medan dalgången ofta har mildare väder.
Historia
Stadens ursprung går tillbaka till antiken då platsen kallades Octodurus under den romerska tiden. Det finns synliga lämningar från den romerska perioden, bland annat en amfiteater och andra arkeologiska spår som vittnar om Martignys långa historia som strategisk korsväg mellan norr och söder.
Sevärdheter
- Fondation Pierre Gianadda – ett kulturcentrum med konstutställningar, konsertsal, ett bilmuseum och en skulpturpark som är en av byns mest besökta attraktioner.
- Romerska lämningar och amfiteatern – synliga spår av stadens antika förflutna.
- Lokala kyrkor och historiska byggnader – stadskärnan bjuder på pittoreska gator och traditionell alpin arkitektur.
- Vindruvsodlingar och vinprovningar – Valais är känt för sina viner och Martigny är en bra utgångspunkt för vinrelaterade utflykter.
Kommunikationer
Martigny är ett trafikknutpunkt i regionen med goda väg- och järnvägsförbindelser. Förutom vägarna över Sankt Bernhardspasset och Col de la Forclaz finns goda tågförbindelser norrut och söderut samt regionala linjer mot bergsbyar och skiddestinationer. Närmaste större flygplatser är Genève och Sion, och bussförbindelser kompletterar tågtrafiken för att nå bergsbyar och liftområden.
Ekonomi och kultur
Ekonomin i Martigny bygger på en blandning av handel, turism, jordbruk (särskilt vinodling) och tjänster. Staden har ett rikt kulturliv med museer, konserter och årliga evenemang som lockar besökare under hela året. Gastronomin i området präglas av valaisiska specialiteter, till exempel ostbaserade rätter och lokalt producerade viner.
Friluftsliv
Martigny är en utmärkt bas för friluftsaktiviteter året runt: vandring, cykling och klättring på sommaren samt skidåkning och andra vinteraktiviteter i närliggande anläggningar som Verbier och andra delar av Les 4 Vallées. Dess läge nära flera passleder gör också staden populär bland bil- och motorcykelentusiaster som vill köra i alpmiljö.
Sammanfattningsvis är Martigny en mångsidig stad där historia, kultur, vintradition och närheten till alpina äventyr möts — ett nav i Valais som fungerar både som lokalt centrum och som port mot de högre bergsområdena.
Historia
Under det första århundradet före Kristus var nuvarande Martigny ett oppidum eller vicus för en keltisk stam, Veragri. Det kallades då Octodurus eller Octodurum. När Julius Caesar befann sig i Gallien (57-56 f.Kr.) skickade han Servius Galba med den tolfte legionen och en del kavalleri till Nantuates, Veragri och Seduni. Hans syfte med att sända denna styrka var att öppna passet över Alperna, St Bernhardspasset, genom vilken väg mercatores hade varit vana att färdas med stor risk och med betalning av höga tullar. (B. G. iii. 1.) Befolkningen i Alperna lät de italienska köpmännen passera, för om de plundrade dem skulle köpmännen inte komma; men de fick ut så mycket av dem som de kunde. Galba, efter att ha intagit många starka platser och fått folkets underkastelse, skickade iväg två kohorter in i Nantuates-landet och bestämde sig med de återstående kohorterna för att övervintra i Octodurus, som låg i en dal utan någon större utsträckning av plan mark i närheten, begränsad på alla sidor av mycket höga berg. Det finns en del plan mark vid Martigny, och Rhonedalen är i denna del inte särskilt smal. Caesar säger att staden Octodurus delades i två delar av en flod, men han nämner inte flodens namn. Det är Dranse. Galba gav en del av staden till gallierna för att övervintra i och tilldelade den andra delen till sina trupper. Han befäste sig med ett dike och en vall och trodde att han var säker. Han blev dock plötsligt attackerad av Gallierna innan hans försvar var klart eller alla hans förnödenheter hade förts in i lägret. Så började slaget vid Octodurus. Romarna försvarade sig envist i en sex timmar lång strid; när de såg att de inte längre kunde hålla fienden ute gjorde de ett utfall, som var framgångsrikt. Romarna uppskattade gallierna till mer än 30 000, och Caesar säger att mer än en tredjedel av dem förintades. Slakten av fienden var enorm, vilket har gjorts till en invändning mot Caesars sanningshalt eller mot Galbas, som lämnade sin rapport till befälhavaren. Man har också invänt att dalen inte är tillräckligt bred vid Martigny för att rymma de 30 000 männen. Det kan finnas fel i antalet som anföll och även i antalet som dog. Efter denna flykt drog Galba försiktigt tillbaka sina trupper och marscherade genom Nantuates-landet och nådde Allobroges land, där han övervintrade.
Regionen anslöt sig till Romarriket. År 47 grundade kejsar Claudius Forum Claudii Augusti, som senare döptes om till Forum Claudii Vallensium för att undvika förväxling med en annan stad som var honom kär. Octodurus var områdets huvudstad fram till dess att biskopssätet flyttades till Sion på 400-talet. Plinius (iii. c. 20) säger att oktodurerna fick latinitas (Latio donati). Staden finns med i den Antoninska reseskildringen och i Tabula Peutingeriana. I Notit. Prov. kallas platsen Civitas Vallensium Octodurus. Vid en senare tidpunkt kallades den Forum Claudii Vallensium Octodurensium, vilket en inskription visar. En auktoritet talar om resterna av en romersk akvedukt vid Martigny. Många mynt och andra minnesmärken från den romerska tiden har hittats på platsen.
Namnet Octodur är uppenbart keltiskt. Den andra delen av namnet är Dur, vatten. Den första delen, som förmodligen är en korrupt form, förklaras inte. Staden låg på den romerska vägen från Augusta Praetoria (nuvarande Aosta) i Italien.
Nuvarande situation
Romarna lämnade många ruiner efter sig. Staden är känd för sin amfiteater, som restaurerades 1978. I amfiteatern anordnas koskrig under tidig höst för "Comptoir". Staden är också känd för sitt museum, Pierre Gianadda-stiftelsen, som är byggt ovanpå romerska ruiner.
I området finns några aprikosodlingar och vinrankor på branta sluttningar.
Noterbara Martignerain
- Pascal Couchepin, politiker, var president för Schweiziska edsförbundet.
Frågor och svar
F: Vilken är huvudstaden i det franskspråkiga distriktet Martigny i Schweiz?
S: Huvudstaden i det franskspråkiga distriktet Martigny i Schweiz är Martigny.
F: Hur högt ligger Martigny?
S: Martigny är 495 meter hög.
Fråga: Hur många människor bor i Martigny?
S: Det bor ungefär 15 000 personer i Martigny.
F: Vilka länder gränsar till Martigny?
S: Italien, Frankrike och Schweiz gränsar till Martigny.
F: Finns det en väg som förbinder denna stad med Aosta (Italien)?
Svar: Ja, det finns en väg som förbinder staden med Aosta (Italien) över St Bernhard-passet.
F: Finns det en väg som förbinder denna stad med Chamonix (Frankrike)?
Svar: Ja, det finns en väg över Col de la Forclaz som förbinder staden med Chamonix (Frankrike).
F: Är det möjligt att åka skidor i närheten av Martingny?
S: Ja, det är möjligt att åka skidor i närheten av Maritgny på närliggande skidorter som Verbier.
Sök