Slam- och lervulkaner: definition, bildning och gasutsläpp
Upptäck lervulkaner och slamvulkaners bildning, temperatur, storlek och gasutsläpp — metan, koldioxid samt vätskeflöden. Lär dig orsaker, risker och naturfenomenens påverkan.
En lervulkan eller lerkupol är en typ av vulkan som bildas av vätskor och gaser från jorden. Det finns många olika sätt att skapa lervulkaner. Temperaturen i en lervulkan är mycket svalare än i en vanlig vulkan. De största slamvulkanerna är 10 kilometer i diameter och kan vara så höga som 700 meter. De flesta gaser som slamvulkaner avger är metan. Andra gaser som avges är koldioxid och metan. De spottar vanligtvis ut vätskor med fasta ämnen i vätskorna. Ett exempel på detta är vatten med salt eller syror i vattnet.
Bildning
Lervulkaner bildas när övertryck i mättade sediment eller djupa lerlager tvingar upp en blandning av vatten, lera, salter och gaser mot ytan. Orsaker kan vara:
- Övermetanisering och gasbildning i kolväte‑rika sediment.
- Tektonisk kompression som trycker upp mjuka lager (diapirer).
- Grundvattenrörelser och saltvatteninträngning som minskar sedimentens stabilitet.
- Reservoartryck från djupa avlagringar som hittar svaga zoner (sprickor, saltstockar) att röra sig upp genom.
Ibland uppstår lervulkaner som små, återkommande källor med rinnande lera och små koner; andra gånger som stora, enstaka utbrott där stora mängder slam kastas ut och bildar höga korthållna kullar eller kratrar.
Temperatur och kemisk sammansättning
Temperaturen i materialet som kommer upp ur en lervulkan är i allmänhet låg jämfört med magmatiska vulkaner — oftast nära omgivande grundvattentemperatur eller bara något högre (vanligtvis under några tiotal grader Celsius). Gasblandningen domineras ofta av metan, men kan också innehålla koldioxid, kväve och små mängder svavelväte (som luktar ruttet ägg). Vattnet som följer med kan vara salt och innehålla olika lösta mineraler eller syror, beroende på de geokemiska förhållandena i källområdet.
Utseende och storlek
Lervulkaner varierar mycket i utseende:
- Små koner eller pölar med stillastående lera.
- Stora kummar och kupoler som kan bildas av upptryckt lera (lerkupol).
- Undervattens‑/havsbottenslamvulkaner som skapar pockmarks och kan ge upphov till mudderflöden på havsbotten.
De största kända slamvulkanområdena kan täcka flera kilometer i diameter — i vissa källor anges upp till cirka 10 kilometer — och enstaka formationer kan nå höjder uppemot några hundra meter (lokala variationer finns; vissa platser som Azerbajdzjan är särskilt kända för stora lervulkanformationer).
Gasutsläpp och miljöpåverkan
Gasutsläpp från lervulkaner är viktiga ur både lokal och global synvinkel. Metan är en potent växthusgas och utsläpp från stora lervulkanfält kan bidra till atmosfärisk metanhalt lokalt. Andra effekter:
- Lokala hälsorisker om giftiga gaser (t.ex. svavelväte) finns i utsläppen.
- Bränder eller antändning av metan kan leda till flammande källor vid vissa utbrott.
- Förändring av landskap och skador på byggnader och infrastruktur vid kraftiga muddrörelser.
- I marint sammanhang kan stora utsläpp och undersjöiska lerdifferenser påverka bottenfauna och utgöra risk för skred.
Betydelse och risker
Lervulkaner har både praktisk och vetenskaplig betydelse:
- De kan indikera förekomst av djupa kolväten och används som en geologisk indikator i oljeprospektering.
- De är intressanta för studier av geotekniska processer, sedimenttransport och gasmigration.
- Turistattraktioner i vissa områden, men också potentiella faror för boende och infrastruktur vid stora utbrott.
Sammanfattning
En lervulkan är en kall, gas‑ och vätskeförande geologisk struktur som visar hur övertryck i sediment kan frigöra metan, vatten och slam till ytan. De kan vara mycket små eller mycket stora, förekomma på land eller på havsbotten, och har både vetenskapligt, ekonomiskt och miljömässigt intresse. Lokala myndigheter och forskare övervakar ibland aktiva områden för att bedöma risker och gasutsläpp.
Massor av lervulkaner i Gobustan, Azerbajdzjan.
Detaljer
En slamvulkan skapas vanligtvis av en slamdiapir som bryter ut från jordens yta eller från havsbotten. Temperaturen i lervulkaner kan vara så låg som fryspunkten.
Slamvulkaner är ofta kopplade till platser där petroleum samlas och till områden med tektonisk subduktion. De kan också kopplas till orogena bälten där kolvätegaser vanligtvis bryter ut. De är också ofta kopplade till lavavulkaner. Men i stället för att spotta ut magma spottar lervulkaner ut gaser som metan och koldioxid.
Omkring 1 100 lervulkaner har hittats på land och i grunt vatten. Man tror att det kan finnas mer än 10 000 lervulkaner på kontinentala sluttningar och avgrundsslätter.
Funktioner och vad de avger
Det finns många egenskaper hos lervulkaner. Ett av dessa kännetecken är en gryfon, som är en brant, kort kon som avger lera. Ett annat kännetecken är slamkonen, som är en hög kon som avger lera och små stenbitar. Scoria-konen är en kon som bildas när avlagringar av lera värms upp och salse, som är vattenpölar som läcker gaser ut ur dem. Slamvulkaner har många andra egenskaper, men de flesta av dessa är anmärkningsvärda.
De flesta saker som slamvulkaner spottar ut sker under vulkanutbrott. Andra utbrott har varit kända för att ske under den tid då en vulkan är vilande eller sover.
Platser där det finns lervulkaner
Europa och Asien
Det finns mycket få lervulkaner i Europa, men det finns en hel del på Tamanhalvön i Ryssland och Kertjhalvön i sydöstra Ukraina. I Italien finns många lervulkaner nära Apenninerna och på Sicilien. I Europa finns också Berca-muddervulkanerna, nära Berca i Buzău County i Rumänien. Många lervulkaner finns vid Svarta havet och Kaspiska havet. Rörelser från tektoniska plattor har gjort områden med modvulkaner som spottar ut kolväten och metan. Några av de högsta slamvulkanerna finns i Azerbajdzjan. Det finns även lervulkaner i Iran och Pakistan i bergskedjan Makran.
Kina har många lervulkaner i Xinjiang-provinsen. Det finns två aktiva lervulkaner i södra delen av Taiwan. Ön Baratang, som ingår i ögruppen Stora Andamanerna i Andamanerna i Indiska oceanen, har också några aktiva lervulkaner.
Azerbajdzjan
Folk tror att 300 av de 700 lervulkanerna på jorden finns i östra delen av Azerbajdzjan och Kaspiska havet. År 2001 var en lervulkan cirka 15 kilometer från Baku i världsnyheterna när den plötsligt började spotta ut 15 meter höga lågor.
Relaterade sidor
- Vulkan
- Svart rökare
- Hydrotermisk skorsten
Frågor och svar
F: Vad är en lervulkan?
S: En lervulkan är en typ av vulkan som bildas av vätskor och gaser från jorden.
F: Hur skapas lervulkaner?
S: Lervulkaner kan bildas på olika sätt.
F: Är temperaturen i en lervulkan varmare eller kallare jämfört med en vanlig vulkan?
S: Temperaturen i en lervulkan är svalare än i en vanlig vulkan.
F: Hur stora kan de största lervulkanerna vara?
S: De största lervulkanerna kan vara upp till 10 kilometer i diameter och så höga som 700 meter.
F: Vilken typ av gaser avges vanligtvis av lervulkaner?
S: De flesta gaser som avges av lervulkaner är metan, men de kan också avge koldioxid.
F: Vad spyr lervulkaner vanligtvis ut?
S: Muddervulkaner spyr vanligtvis ut vätskor med fasta ämnen i, t.ex. vatten med salt eller syror.
F: Kan du ge ett exempel på vad en lervulkan kan spy ut?
S: Ett exempel på vad en lervulkan kan spy ut är vatten med salt eller syror i.
Sök