Oganesson (Og) — syntetiskt grundämne, atomnummer 118
Oganesson (Og) — syntetiskt, extremt instabilt grundämne med atomnummer 118. Upptäckt, isotoper, radioaktivitet och aktuell forskning om den sällsynta Oganesson-294.
Oganesson är ett syntetiskt kemiskt grundämne med symbolen Og och atomnummer 118. Oganesson har det högsta atomnumret och den högsta atommassan av alla kända grundämnen. Den radioaktiva oganessonatomen är mycket instabil, och sedan 2005 har endast fem (möjligen sex) atomer av isotopen Oganesson-294 skapats.
Upptäckt och namngivning
Oganesson framställdes först i början av 2000-talet av ett internationellt forskarlag vid Joint Institute for Nuclear Research (JINR) i Dubna i samarbete med Lawrence Livermore National Laboratory i USA. Synteser består av kärnreaktioner där tunga målatomer bombarderats med intensivt strålande kalciumjoner. IUPAC godkände namnet oganesson (symbol Og) 2016, till ära för den armenisk-amerikanske kärnfysikern Yuri Oganessian, som bidragit väsentligt till upptäckten av flera transuraner. Före den officiella namngivningen användes det systematiska provisoriska namnet ununoctium (Uuo).
Syntes och isotoper
Den mest kända isotopen är oganesson-294 (294Og). En vanligt använd syntesreaktion är:
^249Cf + ^48Ca → ^297Og* → ^294Og + 3n
Här bildas först ett exciterat sammansatt kärn (inom parentes stjärna) som därefter avger tre neutroner. Eftersom tvärsnittet för sådana reaktioner är extremt litet och produktionen sker i mycket små kvantiteter har endast ett mycket begränsat antal atomer observerats i totalt experiment. De observerade isotoperna är mycket kortlivade och sönderfaller nästan omedelbart genom alfapartikelutsändning till lättare transuraner (till exempel till isotoper av livermorium).
Nukleära egenskaper
Den observerade isotopen 294Og har en halveringstid på storleksordningen millisekunder, vilket innebär att den sönderfaller mycket snabbt efter skapandet. Sönderfallet sker huvudsakligen genom alfastrålning och leder vidare i en kedja av radioaktiva sönderfall.
Kemiska och fysikaliska egenskaper
Eftersom endast några få atomer har producerats finns praktiskt taget inga experimentella uppgifter om oganessons kemiska egenskaper. De flesta egenskaper är därför teoretiskt beräknade. I det periodiska systemet ligger oganesson i grupp 18 (ädelgaserna) och period 7, och förväntas avvika kraftigt från lättare ädelgaser på grund av starka relativistiska effekter som påverkar de innersta elektronernas rörelse.
- Elektronkonfigurationen förutses i första approximation vara [Rn]5f14 6d10 7s2 7p6, men relativistiska effekter gör att orbitalerna förändras och att elektroniska egenskaper avviker från vätskefasens enklare mönster.
- Beräkningar tyder på att oganesson kan vara mindre inert än andra ädelgaser — det kan ha ökad polariserbarhet och möjlighet att bilda kemiska föreningar under särskilda förhållanden.
- Vissa teoretiska studier förutspår att oganesson kan vara tätare och ha högre kok- och smältpunkt än xenon och till och med vara fast vid rumstemperatur, men dessa resultat är osäkra och beror på modellval.
Användning och betydelse
Ingen praktisk användning finns för oganesson på grund av dess extremt korta halveringstid och den ytterst ringa mängd som kan produceras. Elementet är intressant främst för grundforskning: att skapa och studera sådana supertunga element ger viktig kunskap om kärnstruktur, nukleära skal och hur relativistisk kvantmekanik påverkar atomernas egenskaper i den tyngsta delen av det periodiska systemet.
Sammanfattning
Oganesson (Og, Z = 118) är det tyngsta kända grundämnet och ett rent syntetiskt, extremt kortlivat radioaktivt element. Upptäckt i början av 2000‑talet och officiellt namngivet 2016, har det bara framställts i mängder om några enstaka atomer. De kemiska och fysikaliska egenskaperna är till största delen teoretiska, och många beräkningar visar att oganesson bryter mönstret hos lättare ädelgaser på grund av starka relativistiska effekter.
Jurij Oganessian.
Historia
Elementet är uppkallat efter Yuri Oganessian. Det skapades första gången 2002 vid Joint Institute for Nuclear Research (JINR) i Dubna, Ryssland, av ett gemensamt team av ryska och amerikanska forskare. I december 2015 erkändes det som ett av fyra nya grundämnen av den gemensamma arbetsgruppen för det internationella vetenskapliga folket vid IUPAC och IUPAP. Det namngavs formellt den 28 november 2016. Det hade ett tidigare namn som gavs av IUPAC och som hette "Ununoctium", vilket betyder "ett-ett-åtta" på latin. Detta var ett platsnamn tills grundämnet upptäcktes och ett namn gavs. Möjligheten av en sjunde ädelgas, efter helium, neon, argon, krypton, xenon och radon, övervägdes nästan så snart ädelgasgruppen upptäcktes. Den danske kemisten Hans Peter Jørgen Julius Thomsen förutspådde i april 1895, året efter upptäckten av argon, att det fanns en hel grupp av kemiskt oreaktiva gaser som liknade argon och som skulle knyta samman halogen- och alkalimetallgrupperna. Han förväntade sig att den sjunde i denna serie skulle avsluta en period med 32 grundämnen som innehöll grundämnen som torium och uran och ha en atomvikt på 292, nära den 294 som nu är känd för den första och enda bekräftade isotopen av oganesson.
Kemi
Oganessons kemi kan inte hittas eftersom den är radioaktiv och har en kort halveringstid, endast 0,69 millisekunder. Däremot kan man göra förutsägelser utifrån egenskaper som gruppen har gemensamt med varandra. Eftersom det är en ädelgas förutspås det att den kommer att vara en diatomär molekyl (den parar sig bara med sig själv).
Använder
| Oganesson,118 Og | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oganesson | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Uttryck | · /ˌɒɡəˈnɛsɒn/ · /ˌoʊɡəˈnɛsən/ | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Massnummer | [294] (obekräftad: 295) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oganesson i det periodiska systemet | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomnummer (Z) | 118 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Grupp | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| period 7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| p-block | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| [Rn] 5f14 6d10 7s2 7p6 (förutspått) (förutspått) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektroner per skal | 2, 8, 18, 32, 32, 18, 8 (förutspått) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Fysiska egenskaper | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Fas i STP | fast (förutspådd) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 350±30 K (80±30 °C, 170±50 °F) (extrapolerat) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Densitet i flytande form (vid m.p.) | 4,9-5,1 g/cm3 (beräknad) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kritisk punkt | 439 K, 6,8 MPa (extrapolerat) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältningsvärme | 23,5 kJ/mol (extrapolerat) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Förångningsvärme | 19,4 kJ/mol (extrapolerat) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomära egenskaper | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd | (-1), (0), (+1), (+2), (+4), (+6) (förutspått) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Joniseringsenergier |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 157 pm (prognos) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Andra egenskaper | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Naturlig förekomst | syntetisk | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ytcentrerad kubisk (fcc)
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| CAS-nummer | 54144-19-3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Historia | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Namngivning | efter Yuri Oganessian | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Prognos | Niels Bohr (1922) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Upptäckt | Gemensamma institutet för kärnforskning och Lawrence Livermore National Laboratory (2002). | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Huvudisotoper av oganesson | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
· se · prata · redigera | referenser | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det har för närvarande inga användningsområden eftersom det är radioaktivt och har en kort halveringstid.
Frågor och svar
F: Vad är oganesson?
S: Oganesson är ett syntetiskt kemiskt grundämne med symbolen Og och atomnummer 118.
F: Vad är atomnumret för oganesson?
S: Oganesson har atomnumret 118.
F: Är oganesson radioaktivt?
S: Ja, oganesson är radioaktivt.
F: Hur många atomer av isotopen oganesson-294 har skapats sedan 2005?
S: Sedan 2005 har endast fem (möjligen sex) atomer av isotopen Oganesson-294 skapats.
Fråga: Vilken är den högsta atommassan av alla kända grundämnen?
S: Den högsta atommassan av alla kända grundämnen tillhör oganesson.
Fråga: Har oganesson några stabila former?
Svar: Nej, den radioaktiva atomen oganesson är mycket instabil och har inga stabila former.
Sök