Oganesson | ett syntetiskt kemiskt element med symbol Og och atomnummer 118

Oganesson är ett syntetiskt kemiskt grundämne med symbolen Og och atomnummer 118. Oganesson har det högsta atomnumret och den högsta atommassan av alla kända grundämnen. Den radioaktiva oganessonatomen är mycket instabil, och sedan 2005 har endast fem (möjligen sex) atomer av isotopen Oganesson-294 skapats.


  Jurij Oganessian.  Zoom
Jurij Oganessian.  

Historia

Elementet är uppkallat efter Yuri Oganessian. Det skapades första gången 2002 vid Joint Institute for Nuclear Research (JINR) i Dubna, Ryssland, av ett gemensamt team av ryska och amerikanska forskare. I december 2015 erkändes det som ett av fyra nya grundämnen av den gemensamma arbetsgruppen för det internationella vetenskapliga folket vid IUPAC och IUPAP. Det namngavs formellt den 28 november 2016. Det hade ett tidigare namn som gavs av IUPAC och som hette "Ununoctium", vilket betyder "ett-ett-åtta" på latin. Detta var ett platsnamn tills grundämnet upptäcktes och ett namn gavs. Möjligheten av en sjunde ädelgas, efter helium, neon, argon, krypton, xenon och radon, övervägdes nästan så snart ädelgasgruppen upptäcktes. Den danske kemisten Hans Peter Jørgen Julius Thomsen förutspådde i april 1895, året efter upptäckten av argon, att det fanns en hel grupp av kemiskt oreaktiva gaser som liknade argon och som skulle knyta samman halogen- och alkalimetallgrupperna. Han förväntade sig att den sjunde i denna serie skulle avsluta en period med 32 grundämnen som innehöll grundämnen som torium och uran och ha en atomvikt på 292, nära den 294 som nu är känd för den första och enda bekräftade isotopen av oganesson.



 

Kemi

Oganessons kemi kan inte hittas eftersom den är radioaktiv och har en kort halveringstid, endast 0,69 millisekunder. Däremot kan man göra förutsägelser utifrån egenskaper som gruppen har gemensamt med varandra. Eftersom det är en ädelgas förutspås det att den kommer att vara en diatomär molekyl (den parar sig bara med sig själv).



 

Använder

Oganesson,118 Og

Oganesson

Uttryck

·     /ˌɒɡəˈnɛsɒn/
(
OG-ə-NESS-on)

·     /ˌoʊɡəˈnɛsən/
(
OH-gə-NESS-on)

Massnummer

[294] (obekräftad: 295)

Oganesson i det periodiska systemet

Väte

Helium

Litium

Beryllium

Bor

Kol

Kväve

Syre

Fluor

Neon

Natrium

Magnesium

Aluminium

Kisel

Fosfor

Svavel

Klor

Argon

Kalium

Kalcium

Scandium

Titanium

Vanadin

Krom

Mangan

Järn

Kobolt

Nickel

Koppar

Zink

Gallium

Germanium

Arsenik

Selen

Brom

Krypton

Rubidium

Strontium

Yttrium

Zirkonium

Niobium

Molybden

Technetium

Ruthenium

Rhodium

Palladium

Silver

Kadmium

Indium

Tenn

Antimon

Tellur

Jod

Xenon

Cesium

Barium

Lantan

Cerium

Praseodymium

Neodym

Promethium

Samarium

Europium

Gadolinium

Terbium

Dysprosium

Holmium

Erbium

Thulium

Ytterbium

Lutetium

Hafnium

Tantal

Volfram

Rhenium

Osmium

Iridium

Platinum

Guld

Kvicksilver (grundämne)

Thallium

Ledning

Bismut

Polonium

Astatin

Radon

Francium

Radium

Actinium

Torium

Protactinium

Uran

Neptunium

Plutonium

Americium

Curium

Berkelium

Californium

Einsteinium

Fermium

Mendelevium

Nobelium

Lawrencium

Rutherfordium

Dubnium

Seaborgium

Bohrium

Hassium

Meitnerium

Darmstadtium

Roentgenium

Copernicium

Nihonium

Flerovium

Moscovium

Livermorium

Tennessine

Oganesson

Rn
 
Og
 
(Usb)

tennessine oganesson ununennium

Atomnummer (Z)

118

Grupp

Grupp 18 (ädelgaser)

Period

period 7

Block

  p-block

Elektronkonfiguration

[Rn] 5f14 6d10 7s2 7p6 (förutspått) (förutspått)

Elektroner per skal

2, 8, 18, 32, 32, 18, 8 (förutspått)

Fysiska egenskaper

Fas i STP

fast (förutspådd)

Kokpunkt

350±30 K (80±30 °C, 170±50 °F) (extrapolerat)

Densitet i flytande form (vid m.p.)

4,9-5,1 g/cm3 (beräknad)

Kritisk punkt

439 K, 6,8 MPa (extrapolerat)

Smältningsvärme

23,5 kJ/mol (extrapolerat)

Förångningsvärme

19,4 kJ/mol (extrapolerat)

Atomära egenskaper

Oxidationstillstånd

(-1), (0), (+1), (+2), (+4), (+6) (förutspått)

Joniseringsenergier

  • 1: 860,1 kJ/mol (beräknat)
  • 2: 1560 kJ/mol (beräknat)

Kovalent radie

157 pm (prognos)

Andra egenskaper

Naturlig förekomst

syntetisk

Kristallstruktur

ytcentrerad kubisk (fcc)

Face-centered cubic crystal structure for oganesson


(extrapolerad)

CAS-nummer

54144-19-3

Historia

Namngivning

efter Yuri Oganessian

Prognos

Niels Bohr (1922)

Upptäckt

Gemensamma institutet för kärnforskning och Lawrence Livermore National Laboratory (2002).

Huvudisotoper av oganesson

Isotop

Överflöd

Halveringstid (t1/2 )

Läge för nedbrytning

Produkt

294Og

syn

0,69 ms

α

290Lv

SF

295Og

syn

181 ms?

α

291Lv

 Kategori: Oganesson

·         se

·         prata

·         redigera

| referenser

Det har för närvarande inga användningsområden eftersom det är radioaktivt och har en kort halveringstid.



 

Frågor och svar

F: Vad är oganesson?


S: Oganesson är ett syntetiskt kemiskt grundämne med symbolen Og och atomnummer 118.

F: Vad är atomnumret för oganesson?


S: Oganesson har atomnumret 118.

F: Är oganesson radioaktivt?


S: Ja, oganesson är radioaktivt.

F: Hur många atomer av isotopen oganesson-294 har skapats sedan 2005?


S: Sedan 2005 har endast fem (möjligen sex) atomer av isotopen Oganesson-294 skapats.

Fråga: Vilken är den högsta atommassan av alla kända grundämnen?


S: Den högsta atommassan av alla kända grundämnen tillhör oganesson.

Fråga: Har oganesson några stabila former?


Svar: Nej, den radioaktiva atomen oganesson är mycket instabil och har inga stabila former.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2023 - License CC3